Så nästa steg var att hitta fina tegelpannor. Och tillräckligt många. Att köpa gamla pannor på Blocket går inte om man ska ha 250m2. Dels för ingen har så många, och dels för att de då knappast är packade i pall, redo att hämtas. Taket måste vara klart före vintern! HEDENSTEDT i Trosa har otroligt mycket fina begagnade pannor. Dock inte 250m2 av samma sort. Men eftersom man aldrig kommer att se mer än en taksida i taget, så tog vi två sorter, som liknade varandra. Man är ju lite orolig över hur de kommer att se ut. Dels om de kommer att ha lagom mycket lav och patina, och dels om det kommer att se knasigt ut när pannor som inte alls suttit nära varandra förut, nu plötsligt blir grannar. En gammal norr-panna, bredvid en gammal söder-panna kanske ser helt galet ut. HEDENSTEDT levererade med kranbil. Pannorna i helpall i flera lager. De märkte ena sorten med rött kryss så vi inte blandade våra 2 sorter.
På ladugårdar så låg inte prioriteringen på det påkostade slaget, utan man tog vara på vad som fanns i närheten och då blev det ramsågat virke som togs direkt ur stocken med dess koniska form som följd. Och dessa plank sattes på vägg med växlande bredd så att inte allt lutar omkull. Locken eller läkten sattes över gliporna för att täcka dessa, och därav den levande och oregelbundna sättningen. Och vackrast blir det med handsmidda spik som utrycker att allt är en del i en historisk vandring med hantverkare och material i samklang. Och det gäller även på gamla torp.
Jättefint. Det är ju så man vill att det ska se utNoramasen skrev:
. Jag ringde och mailade faktiskt till en mängd sågverk för ett år sedan. Jag var bland annat ute efter någon restprodukt vi kunde använda som just lockläkt. Och konisk panel med råa kanter. Jag ville dessutom ha sågade reglar i stället för hyvlade, för takstolar mm. Tyvärr var intresset svalt för mina önskemål. Sågverken täljde (täljer!) guld och ville inte ha krångliga småkunder. Kan jag iofs förstå. Nu ska det tilläggas att vi befinner oss i närheten av Stockholm. I Dalarna är kanske läget lite bättre.
Kanske det vi ska ha i ladan: Ett sågverk! Haha.
Ja dom sågverken växer inte på trän som ramsågar idag.9 9999 skrev:Jättefint. Det är ju så man vill att det ska se ut
Nu ska det tilläggas att vi befinner oss i närheten av Stockholm. I Dalarna är kanske läget lite bättre.
Kanske det vi ska ha i ladan: Ett sågverk! Haha.
Jag har ca 15-20 mil till ett par sågverk som kan leverera kilsågat. Men det var det värt.Jaha, inlägg 124 såg lite oroande ut med takstolar utan underram och en ganska kort tvärslå högt upp. Takstolen kan då tendera att "gå ned i spagat" och trycka övre delen av stolparna utåt.9 9999 skrev:
Jag har en ladugård byggd på det sättet med det problemet, som är förvärrat av gammal röta i en eller ett par av stolparna från den tid det fanns djur där (troligen fram till 50-talet). Större delen av ladan har bindbjälkar vid varannan takstol som håller samman stolparna men där dom inte finns är det potentiellt problem med att takstolarna trycker stolparna utåt. Bindbjälkarna sitter tyvärr i vägen och försvårar utnyttjandet av utrymmena i övre delen av ladugården. Jag jobbar på att förstärka men det är inte alldeles lätt att få en bra lösning.
I inlägg 132 ser jag att det tillkommit ett övre bjälklag som borde kunna hålla ihop takstolarna på ett bra sätt, men krävs det verkligen så mycket snedsträvor? Blir det inte "onaturligt starkt" och tar mycket utrymme?
Fin lada! Blir lite avis även om jag också har en men ett par nummer mindre.
Jo ladornas fasader är oftast "luftiga" och det kan man göra genom att sätta läkten (dvs en bredare planka) bakom panelen, sk omvänd lockläkt. Då får man synliga springor och slät fasad. Men du har ju redan byggt så det får bli bara som info.
Lador brukar inte ha vita knutar. Oftast är de röda lika fasad. Dörrar och fönster kan vara antingen svarttjärade eller om den är finare byggd ockragul eller kromoxidgrön.
Lycka till!
Jo ladornas fasader är oftast "luftiga" och det kan man göra genom att sätta läkten (dvs en bredare planka) bakom panelen, sk omvänd lockläkt. Då får man synliga springor och slät fasad. Men du har ju redan byggt så det får bli bara som info.
Lador brukar inte ha vita knutar. Oftast är de röda lika fasad. Dörrar och fönster kan vara antingen svarttjärade eller om den är finare byggd ockragul eller kromoxidgrön.
Lycka till!
Hej! Det där med omvänd läkt såg jag någonstans. Tror det var på Svensk Trä. Nu blev det ändå vanlig lockläkt för det är vad vi har på alla andra byggnader. Men jag var också lite fundersam på en ska med den omvända varianten. Finns inte risk att panelen spricker när det torkar? Man brukar ju spika bakre panelen med spik bara längs mitten, sedan får lockläkten både täcka springan, och se till att inte panelen innanför inte böjs ut.FreQa skrev:
Jag förstår vad du menarF FGLIN skrev:
. Utan övre bjälklagen, som ju fungerar som underarm för takstolarna, så blir det lite stora krafter utåt. Jag mixtrade mycket med olika proportioner för att få till potentiellt 3 plan med takhöjd på typ 2,5 m vardera. Tycker det blir riktigt bra. Men utan snedsträvor så skulle man behövt bärande innervägg eller liknande mitt i ladan, men nu blev det tydligen rejält stadigt. Kanske för många sneda, men vi ville inte att konstruktören skulle lägga allt för många timmar på optimering. Tid är ju pengar. Och de ger ett kanska häftigt intryck. Levande liksom.
jamen om du har bläddrat i den har du ju bra koll skulle jag tro! Virket som användes förr var rejälare, men man använde också kärnan i virket till bärande konstruktioner, vilket jag tror har en stor betydande roll. Alltså att man inte sågade i kärnan utan behöll den intakt.9 9999 skrev:Tack för tipset. Den boken har jag minsann bläddrat i
Sådär, då har jag gnällt av mig lite
Men om du bläddrat i boken kanske du också reflekterade något kring den stora revolutionen kring skiftet 1800-1900 när många byggnader revs och nya byggdes av delvis rivningsvirke. Jag har länge funderat på om det kan ha något samband med att jag i större utsträckning hittar blandade bredder i de nyare ladorna eller om det bara är slump som jag skrivit tidigare. Alltså att pga. Att de använde delvis rivningsvirke inte fick samma mått på allt. Endast spekulation från min sida.
sedan hoppas jag att fler i tråden förstår skillnaden mellan torpfasad och ladufasad. Dvs att lockläkt lades på hus där man bodde, alternativt gick på dass eller höll fågel. med det sagt blir det ändå inte konstigt om ni väljer lockläkt på ladan. Det är ju inte foder ni ska förvara där ;-)
Gammalt virke känns starkare än nytt. Men jag tror ändå att huvudsakliga anledningen att så mycket mer virke anses behöva nuförtiden, är normer som spårat ur. Tänk böjtröghetsmomentet på en 45x220. Formeln för stående rektangel är (bxh^3)/12 och för rundstång (PI x r^4)/4. När jag räknar på det så får jag att en 45x220 har samma tröghetsmoment som en stock med diameter på hela 169 mm.Jordgubbkiwi skrev:
Stocken har då snittarea 2,24 dm2, 45x220 har area 0,99dm2. Så en konstruktion av rundsrång väger 2,26 gånger mer än en av platta profilen.
Lite slarvigt måste alltså det gamla virket var 2,26 gånger starkare än dagens c24-klassade virke, för att hålla upp sin egen tyngd. Och det är det inte. Enligt DIVA så håller 80 år gammalt virke ”bara” klass c18
(http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1120311&dswid=2467), alltså snarare lite svagare än modernt c24-virke. Just det har jag själv ganska svårt att tro på men det blir ju ändå ganska slående att något gått för långt. 45x220 anses ju dessutom av huskonstruktörer som ganska klent. De vill gärna gå på limträ med ännu högre c-klassning. I mitt fall 15 st 90x315, med en extra 56x220 mellan varje takstol. Det blir såklart jättebra men kanske inte för den som betalar kalaset.
Jag ser att ni gjort samma misstag som oss. Vi ville också ha en gammal stil och look på vårt garage. Men nånstans blev det fel i kommunikationen och vi har också moderna småa takutsprång. När man tittar på äldre byggnader så är alltid takfoten större än på moderna hus. Den ålderdomliga looken försvinner när man har för lite utsprång.9 9999 skrev:
Sen bara en kommentar angående gamla lador. Dom byggdes inte av reglar i 45Xnånting dimension. oftast var det kantade stockar man använde så det kunde vara 125X125 i sparrar, reglar och liknande. En 125X125 med moms borde väl motsvara 45X275
Tack för bra synpunkt ang takfoten. Håller med 100% om att den ska vara tilltagen på en lada. Vi funderade mycket kring detta men valde tillslut att sno måttet från en befintlig lada i närheten. Hängrännor hade vi nog gärna hoppat över men ibland måste hjärnan få vinna över hjärtat. Intressant nog så finns det en byggnadsstil idag som kallas typ ladhus, och där tar de ofta bort talsprånget helt! Ganska snurrigt för så såg ju inte lador ut. Ska diskutera med en arkitekt nästa gång jag träffar en, hur det kunde bli så.Cheesen skrev:
Gällande 45-reglar så tror jag vi pratat förbi varandra. Men min poäng där var att dagens trista 45x220-standardreglar är rent hållfasthetstekniskt överlägsen gamla vackra stockar 125x125. Böjmotståndet för en 45x220 är tex 2 gånger högre än en fyrkant 125x125. Det borde innebära att jag skulle behöva mindre trä till mina takstolar idag, jämfört med det man ser i gamla lador, men det är absolut tvärt om. Med råge. Och jag tror det beror på normer, snarare än faktiskt behov.
Hittade ett par bilder på ladhus. Har alltså inget att göra med vårt projekt såklart, men intressant fenomen ändå
Jag kan tänka mig att det skulle räcka att ha snedsträvor där det blir mellanväggar men vill ni inte ha hjärtvägg blir det kanske inte några sådana heller.9 9999 skrev:Jag förstår vad du menar
Kanske för många sneda, men vi ville inte att konstruktören skulle lägga allt för många timmar på optimering. Tid är ju pengar. Och de ger ett kanska häftigt intryck. Levande liksom.
Det var ju en intressant studie även om man tyvärr bara verkar kunna läsa sammanfattningen. Det är intressant med mätningen, och de konstaterar att styrkan har hållit sig bra, men det vore ju också intressant att veta vilken styrka virket hade från början. För att bedöma detta hade det varit intressant att se vad de skulle få för resultat om de granskade träslag, årsringstäthet, kvistar och kanske densitet och sedan jämförde med nytt virke som är så likt som möjligt i dessa avseenden. Tror att det ännu finns anvisningar för manuell sortering av virke och dessa skulle ju också kunna användas för jämförelse. Det är intressant att titta på dimensionerna i gamla byggnader och konstatera att det nog ofta skulle klara sig bra med andra dimensioner än dagens. Jag har ju svårt att tro att man anlitade konstruktörer som gjorde avancerade hållfasthetsberäkningar för att bygga en ladugård före första och troligen heller inte andra världskriget. En del gjordes kanske på känn, men det kan ju vara vanskligt. Det borde finnas lathundar med tabellanvisningar, men är det någon som vet var man kan hitta det? Finns det något i Langes Ladugården?9 9999 skrev:Gammalt virke känns starkare än nytt. Men jag tror ändå att huvudsakliga anledningen att så mycket mer virke anses behöva nuförtiden, är normer som spårat ur. Tänk böjtröghetsmomentet på en 45x220. Formeln för stående rektangel är (bxh^3)/12 och för rundstång (PI x r^4)/4. När jag räknar på det så får jag att en 45x220 har samma tröghetsmoment som en stock med diameter på hela 169 mm.
Stocken har då snittarea 2,24 dm2, 45x220 har area 0,99dm2. Så en konstruktion av rundsrång väger 2,26 gånger mer än en av platta profilen.
Lite slarvigt måste alltså det gamla virket var 2,26 gånger starkare än dagens c24-klassade virke, för att hålla upp sin egen tyngd. Och det är det inte. Enligt DIVA så håller 80 år gammalt virke ”bara” klass c18
([länk]), alltså snarare lite svagare än modernt c24-virke. Just det har jag själv ganska svårt att tro på men det blir ju ändå ganska slående att något gått för långt. 45x220 anses ju dessutom av huskonstruktörer som ganska klent. De vill gärna gå på limträ med ännu högre c-klassning. I mitt fall 15 st 90x315, med en extra 56x220 mellan varje takstol. Det blir såklart jättebra men kanske inte för den som betalar kalaset.