Jag menar inte att räntan gått ner till under 2 varje gång, men att den pendlat mellan ca 6,5 % och 1,5-3 % i två intervaller. Topp: 2000-2003: 5-6 %, botten: 2004-2006: 2,5-3,5 %, topp: 2007-2008 4-6,5% och botten 2009-2010 1,5-3 %. Men visst var räntan mer konstant hög, ca 4-6 % under en lång period, 1997-2003 före det (och självklart ännu högre före 1997).Nyfniken skrev:
Jag förutspår nu att räntan kommer att gå upp under en längre period igen och hålla det högre intervallet 5-6,5 % under kanske 5-6 år för att sedan gå ner igen på ett liknande sätt som 2008, alltså under 2. Sedan börjar vi om igen.
Men återigen: precis som alla andra, från Ingves till Sven Svensson, så gissar jag bara.
För tillfället har vi en låg realränta, låg reporänta och ett inflationstryck som ligger över riksbankens mål. Sveriges BNP fortsätter att öka, det surras om skuldberg, etc. Allt detta talar för att den rörliga räntan kommer att fortsätta att stiga.
Vi har själva helt rörliga lån, men eftersom vi inte bor i storstad så är inte lånebeloppet så värst stort. I vår personliga kalkyl så sätter vi in motsvarande 7% ränta på vårt huskonto varje månad utöver en avsättning för underhåll. Visst hade vi kunnat binda på 1 år och eventuellt tjänat några kronor på det, men det är skönt att kunna byta bank om man vill det, amortera extra osv. Hade vi haft miljonlån och pressade marginaler så hade vi säkert resonerat annorlunda. Jag har sett exempel från USA där man använder sig av en så kallad räntestege, man fördelar lånet jämnt på flera löptider. T.ex.
20% rörligt
20% 1 år
20% 2 år
20% 3 år
20% 5 år
på så sätt så har man alltid ett utrymme i vilket man kan amortera fritt upp till 20% och sedan så har man alltid ett lån som förnyas varje år. När jag nämnde det här för vår bank, SEB, tyckte de att det var krångligt med så många lån (speciellt eftersom just vårt lånebehov inte var så stort i kronor räknat). Jag antar att det finns marknader där en sådan lösning är mer av en produkt och inte en speciallösning.
Något jag har observerat är att räntan vid nyutlåning stiger snabbare än för befintliga lån. Har som exempel ett miljöbilslån som var nere på 1,63% och som nu är uppe på 3,1%, räntan för nyutlåning är 4,26% per idag. På samma sätt ser man exempel i tråden kring rörliga räntor att många fortfarande ligger kvar på en betydligt lägre nivå än det som gäller vid nyutlåning.
Vi har själva helt rörliga lån, men eftersom vi inte bor i storstad så är inte lånebeloppet så värst stort. I vår personliga kalkyl så sätter vi in motsvarande 7% ränta på vårt huskonto varje månad utöver en avsättning för underhåll. Visst hade vi kunnat binda på 1 år och eventuellt tjänat några kronor på det, men det är skönt att kunna byta bank om man vill det, amortera extra osv. Hade vi haft miljonlån och pressade marginaler så hade vi säkert resonerat annorlunda. Jag har sett exempel från USA där man använder sig av en så kallad räntestege, man fördelar lånet jämnt på flera löptider. T.ex.
20% rörligt
20% 1 år
20% 2 år
20% 3 år
20% 5 år
på så sätt så har man alltid ett utrymme i vilket man kan amortera fritt upp till 20% och sedan så har man alltid ett lån som förnyas varje år. När jag nämnde det här för vår bank, SEB, tyckte de att det var krångligt med så många lån (speciellt eftersom just vårt lånebehov inte var så stort i kronor räknat). Jag antar att det finns marknader där en sådan lösning är mer av en produkt och inte en speciallösning.
Något jag har observerat är att räntan vid nyutlåning stiger snabbare än för befintliga lån. Har som exempel ett miljöbilslån som var nere på 1,63% och som nu är uppe på 3,1%, räntan för nyutlåning är 4,26% per idag. På samma sätt ser man exempel i tråden kring rörliga räntor att många fortfarande ligger kvar på en betydligt lägre nivå än det som gäller vid nyutlåning.
Känns helt omöjligt att bedöma ränteutvecklingen mer än de närmaste året tycker jag. Helt klar kommer styrrräntan att höjas kraftigt närmaste tiden men förr eller senare får vi betala priset för kreditexpansionen och vi får en ny kollaps. Då lär emellertid inte marginalen för att sänka räntan vara lika stor som senast och vi får en riktig mer långvarig lågkonjunktur.
Realräntan har varit klart under 2.5% tidigare. Om man ska vara petigNyfniken skrev:
. Sen är det ju upp till var och en att bedöma om man vill titta på realränta eller inte. Brukar dock alltid ta upp den varje gång man hör folk säga "när vi byggde hus var då räntan på 12 procent, nu lånar folk till några procent men vad händer när räntan går upp till 15% igen då?!" . (händer oftare än man tror)Så här siar SEB:
"Vi skriver upp vår BNP-prognos för Sverige och tror att ekonomin växer med nästan 5% i år, efter närmare 6% tillväxt under 2010. Därmed växer också pressen på Riksbanken att förebygga framtida inflationsrisker när produktionsgapet sluts. Vi tror att reporäntan höjs vid varje möte i år till 2,75% i slutet av 2011 och 3,75% i slutet av nästa år - en klar tempohöjning jämfört med Riksbankens prognos i december. Kronan fortsätter att stärkas till 8,40 mot euron i slutet av nästa år, eller nära vår bedömning av en långsiktig jämviktskurs. Sid 3
Riksbanken höjer både räntan och banan i februari
Håll ögonen på röstningen bland enskilda ledamöter i den splittrade direktionen. Sid 4"
"Vi skriver upp vår BNP-prognos för Sverige och tror att ekonomin växer med nästan 5% i år, efter närmare 6% tillväxt under 2010. Därmed växer också pressen på Riksbanken att förebygga framtida inflationsrisker när produktionsgapet sluts. Vi tror att reporäntan höjs vid varje möte i år till 2,75% i slutet av 2011 och 3,75% i slutet av nästa år - en klar tempohöjning jämfört med Riksbankens prognos i december. Kronan fortsätter att stärkas till 8,40 mot euron i slutet av nästa år, eller nära vår bedömning av en långsiktig jämviktskurs. Sid 3
Riksbanken höjer både räntan och banan i februari
Håll ögonen på röstningen bland enskilda ledamöter i den splittrade direktionen. Sid 4"
Räntan skall upp om vi inte vill se en hög inflation och sänkta reallöner. Sänkta reallöner skulle definitivt få bostadsmarknaden i svaj, så det är bättre att vi accepterar lite dyrare bolån och en mer kontrollerad avkylning av bomarknaden.
Skall jag gissa så tror jag att vi om tre år har en reporänta någonstans mellan Riksbankens prognos idag och ytterligare 1%, vilket ger förhandlade och prutade boräntor på runt 5,5 - 6%.
Skall jag gissa så tror jag att vi om tre år har en reporänta någonstans mellan Riksbankens prognos idag och ytterligare 1%, vilket ger förhandlade och prutade boräntor på runt 5,5 - 6%.
Högre boräntor kommer definitivt att märkas på konsumtionen. När bankerna gör sina uträkningar är det inte allt för mycket avsatt till matkontot, kläder, hemelektronik, semester eller trädgård. Schabloner är det dessutom svårt att alltid passa in i. Har man ett par mil till jobbet och behöver ta bilen så slår höga bränslepriser sönder den schablonen snabbt. Att bli sjuk en längre tid är inte att tänka på, och något stort och omfattande försäkringspaket ryms inte heller i bankens mest extrema kalkyler.
Jag tror till och med att ett icke ringa antal husägare kan få svårt att underhålla sina hus normalt vid en ränta om 6%.
Lite OT så pratar allt fler ekonomer och politiker dessutom om att skära ned ränteavdragen. Det skulle ytterligare karva ur marginalerna.
Jag tror till och med att ett icke ringa antal husägare kan få svårt att underhålla sina hus normalt vid en ränta om 6%.
Lite OT så pratar allt fler ekonomer och politiker dessutom om att skära ned ränteavdragen. Det skulle ytterligare karva ur marginalerna.