Hur dela tomt för fritidshus - gemensamhetsanläggning med mera
Vi år två syskon som gemensamt äger en fritidsfastighet. Tomten är på mer än 5000 kvm. Just nu finns en stuga, byggd på 60-talet i ena kanten på fastigheten. Vi har båda växande familjer och behov av mer utrymme. Min familj har delvis löst detta genom inköp av ytterligare en stuga i närheten. Samtidigt har både jag och min familj känslomässiga band till den gamla stugan, och läget.
Vi syskon är goda vänner och har inga konflikter. Samtidigt har naturligtvis den familjen ett behov av att (som vi) ha tillgång till något som är bara deras och som de kan besluta om bruk, underhåll etc.
Vår idé är att dela den stora tomten, att den familjen tar över halva och där kan bygga egen stuga. Vi skulle sedan fortsätta att äga kvarvarande del av den gamla fastigheten inklusive gamla stugan gemensamt, och kunna vara flexibla när respektive familj behöver mer utrymme.
Vad komme lantmäteriet att tycka? Den avstyckade delen skulle kräva att väg till gamla stugan förlängdes förbi den. Det finns sommarvatten samt trekammarbrunn med infiltration från 1992. Jag föreställer mig att man måste ha ömsesidiga servitut/samfällighet för att det skall kunna betraktas som "äkta fastigheter" så att de i framtiden skulle kunna säljas oberoende av varandra (mycket osannolikt under vår livstid och sannolikt även senare, men det är väl vad som krävs för att de ska kunna betraktas som fastigheter).
Alla synpunkter och tips mottas tacksamt.
Vi syskon är goda vänner och har inga konflikter. Samtidigt har naturligtvis den familjen ett behov av att (som vi) ha tillgång till något som är bara deras och som de kan besluta om bruk, underhåll etc.
Vår idé är att dela den stora tomten, att den familjen tar över halva och där kan bygga egen stuga. Vi skulle sedan fortsätta att äga kvarvarande del av den gamla fastigheten inklusive gamla stugan gemensamt, och kunna vara flexibla när respektive familj behöver mer utrymme.
Vad komme lantmäteriet att tycka? Den avstyckade delen skulle kräva att väg till gamla stugan förlängdes förbi den. Det finns sommarvatten samt trekammarbrunn med infiltration från 1992. Jag föreställer mig att man måste ha ömsesidiga servitut/samfällighet för att det skall kunna betraktas som "äkta fastigheter" så att de i framtiden skulle kunna säljas oberoende av varandra (mycket osannolikt under vår livstid och sannolikt även senare, men det är väl vad som krävs för att de ska kunna betraktas som fastigheter).
Alla synpunkter och tips mottas tacksamt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 091 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 091 inlägg
Om det är inomdetaljplan så avgör planen om det går att stycka av. Men är det utom detaljplan är det kommunen som bestämmer. Ni behöver ett förhandsbesked från kommunen om de se mer byggnation som lämpligt och sen går ni till Lantmäteriet med detta och ansöker om klyvning av fastigheten med den grunden.
Vad gäller avlopp så behöver ni en avloppsanläggning för två hushåll (2X 5PE) så det är osannolikt att den ni redan har ni räcker för mer än en av fastigheterna efter byggnation med ännu ett fritidshus. Ni kan bygga en ny större gemensam avloppsreningsanläggning och lösa det så att den ena fastigheten har servitut på den andra. Vattenbrunn kan ni dela på, bara en fråga om att skriva avtalsservitut mellan de två fastigheterna.
Vad gäller avlopp så behöver ni en avloppsanläggning för två hushåll (2X 5PE) så det är osannolikt att den ni redan har ni räcker för mer än en av fastigheterna efter byggnation med ännu ett fritidshus. Ni kan bygga en ny större gemensam avloppsreningsanläggning och lösa det så att den ena fastigheten har servitut på den andra. Vattenbrunn kan ni dela på, bara en fråga om att skriva avtalsservitut mellan de två fastigheterna.
Tack för utmärkt svar!
Utom detaljplan (långt utom). Jag tror också att kommunen är generöst inställd.
Användningen är två veckor vintertid och tre - fyra veckor sommartid. Jag har för mig att trekammarbrunnen är på 3 kubikmeter med 15 meter infiltration via tre separata rör. Det lär väl vara så att det finns en pågående inventering av alla enskilda avloppsanläggningar och då kan det komma synpunkter, men borde det inte räcka med det befintiliga just nu?
Utom detaljplan (långt utom). Jag tror också att kommunen är generöst inställd.
Användningen är två veckor vintertid och tre - fyra veckor sommartid. Jag har för mig att trekammarbrunnen är på 3 kubikmeter med 15 meter infiltration via tre separata rör. Det lär väl vara så att det finns en pågående inventering av alla enskilda avloppsanläggningar och då kan det komma synpunkter, men borde det inte räcka med det befintiliga just nu?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 264 inlägg
Nja, det lär väl bara krävas servitut till förmån för den nya fastigheten om vägen ska dras genom den gamla fastigheten till den nya och VA finns på den gamla och även den nya ska få bruka dem.B Bredviken skrev:
Den enda gång det kan finnas behov av ömsesidiga servitut är om något ska användas dubbelriktat, som en genomgående väg med anslutningar åt båda håll.
Sen förstår jag inte varför man väljer att ha kvar en samägd fastighet snarare än fullt ut separerar sitt ägande om man ändå gör nåt sånt här, men det är jag det. Sannolikheten att ni var och en vårdar era egenägda fastigheter medan den gemensamma sköts mer pliktskyldigt lär vara hög. Men visst, sentimentala skäl är förstås skäl de med.
Så länge det inte finns några andra hinder, t.ex. strandskydd eller liknande kommer Lantmäteriet pröva möjligheterna att bilda lämpliga bostadsfastigheter, jämför med 3:1 FBL. Om ena fastigheten (stamfastighet eller styckningslotten) inte är bebyggd med byggnader lämpade för bostadsändamål kommer ett bygglov, positivt förhandsbesked eller möjligen ett samråd med kommunen behövas. Vad gäller vatten och avlopp räcker det att den fastighet som inte längre kommer ha dessa anläggningar inom sina gränser får ett servitut. Det kan dock vara värt att fundera på om en gemensamhetsanläggning är bättre, eftersom det då blir lite lättare att hantera underhåll etc. vid eventuella skilda åsikter (för att inte tala om framtida eventuella försäljningar, arvskiften etc.).
Vad gäller avloppets kapacitet är det (som regel) en fråga för bygglov snarare än för lantmäteriets fastighetsbildning. Men saknas fungerande lösningar blir det eventuellt ett problem för den allmänna lämplighetsprövning som görs enligt 3:1 FBL.
Fundera också hur ni vill göra med eventuella inteckningar, givet eran lösning kan det eventuellt bli lite orättvist om exempelvis styckningslotten befrias från inteckningar men ni fortsätter att samäga stamfastigheten.
Vad gäller avloppets kapacitet är det (som regel) en fråga för bygglov snarare än för lantmäteriets fastighetsbildning. Men saknas fungerande lösningar blir det eventuellt ett problem för den allmänna lämplighetsprövning som görs enligt 3:1 FBL.
Fundera också hur ni vill göra med eventuella inteckningar, givet eran lösning kan det eventuellt bli lite orättvist om exempelvis styckningslotten befrias från inteckningar men ni fortsätter att samäga stamfastigheten.
Lite ironiskt och trevligt att Falkman själv använder begreppet Stamfastighet.F Falckman skrev:
Falkman själv ondgjorde sig över att jag skrev Stamfastighet, och beskrev det som mitt hemmasnickrade begrepp "Stamfastighet", vilket inte stämmer.
Lite kul trots allt
😂❤️
Redigerat:
Nej du missförstod mig. En stamfastighet är den fastighet som en markbit styckats av ifrån vid en förrättning. Du hävdade att stamfastigheter är de enda fastigheter som har rätt till uppgrundade områden enligt JB 1:6, vilket inte stämmer. Såväl stamfastigheter som styckningslotter har rätt att nyttja uppgrundade strandområden om rekvisiten i JB 1:6 är uppfyllda (d.v.s. att fastigheten haft gräns mot vatten och sedan skiljts från strandlinjen). Dessutom verkade du använda termen "stamfastighet" för att beskriva ursprungliga hemman från t.ex. laga skifte. Du använde alltså inte begreppet korrekt, utan la in egna tolkningar och betydelser av vad termen stamfastighet innebär. Sluta tramsa nu och lär dig använda befintliga fastighetsrättsliga termer på ett korrekt sätt om du ska slänga käft med mig.B Bror9 skrev:
Redigerat:
Stopp. Nu får du ge dig!F Falckman skrev:
Trams
Jag har aldrig hävdat att stamfastigheter är de enda som har rätt...till strandrätt.
Jag skrev oftast .....inte endast..
Stamfastigheter bildades vid ÄJD, JDL, FBL mm laga skiften, hemmansklyvningar, avstyckningar förrättningar
Laga skiften förekom fram till typ ca 50-60 talet
Redigerat:
Nej, nu ljuger du. Se ditt egna inlägg #102, där hävdar du helt felaktigt att det "i princip bara är stamfastigheter" som har rätt att nyttja uppgrundade områden enligt 1:6 JB. Regleringen i JB har ingenting att göra med huruvida fastigheten är en stamfastighet eller inte. Ditt påstående var alltså inkorrekt, vad jag skrev stämde. Det är helt irrelevant för regleringen i 1:6 JB huruvida fastigheten är en stamfastighet eller inte. I den här trådens frågeställning är begreppet stamfastighet och styckningslott däremot ytterst relevant.B Bror9 skrev:
"i princip" är inte samma sak som endast!
Vid "i princip" finns undantag vilket jag beskrivit att även avstyckade tomter te x kan ha strandrätt men inte det vanligaste.
Har inte skrivit endast. ge dig.....
Ungefär eller i stort sett är samma sak som "i princip"
Löjlig rättshaverist
Vid "i princip" finns undantag vilket jag beskrivit att även avstyckade tomter te x kan ha strandrätt men inte det vanligaste.
Har inte skrivit endast. ge dig.....
Ungefär eller i stort sett är samma sak som "i princip"
Löjlig rättshaverist
Nej ditt påstående är fortfarande inkorrekt. JB 1:6 har ingenting att göra med stamfastigheter. Ditt påstående stämmer alltså inte, det är vanligt att styckningslotter också har rätt till strand enligt JB 1:6. Ditt påstående att det skulle vara i princip bara stamfastigheter som har rätt till uppgrundningar enligt JB 1:6 är alltså felaktigt.B Bror9 skrev:
Den enda som är en haverist är du, dessutom en hopplöst okunnig sådan.
Det här precis vad jag menar med att du inte vet vad en stamfastighet är... Stamfastighet är den fastighet som en markbit avstyckas från, den nybildade fastigheten kallas för styckningslott. Alla fastigheter som det någonsin styckats av en styckningslott ifrån är alltså stamfastigheter. Det har ingenting att göra med det du skriver.B Bror9 skrev:
Vid laga skifte bildades för övrigt inga stamfastigheter, det bildades hemman som sedermera fått en fastighetsbeteckning.
Vad är då problemet?F Falckman skrev:
Jag förstår inte problemet?F Falckman skrev:
Såsom stamfastighet anses varje fastighet som äger del i samfälligheten
Varför påstår du saker som inte har med saken att göra?
Redigerat:
Läs inläggen igen, du är den som påstår diverse saker som inte har med saken att göra. Jag har bemött alla dina påståenden och återigen visat varför du har fel. Jag kan inte rå för att du läser lagar som fan läser bibeln i ditt eviga havererande i de konflikter du är inblandade i med andra fastighetsägare och blir sur varje gång du vantolkat ytterligare ett lagrum och får detta påpekat för dig.B Bror9 skrev: