Jag skulle vilja lägga till ett steg, så att det byggs så att fukt inte ska ta sig in, den fukt som ändå kommer in transporteras bort snabbt, och allt får en chans att torka upp då och då.Mikael_L skrev:
Personligen tror jag mycket handlar om kvalitén på kutterspånen och material i stort om man skall bygga/renovera gammaldags.
Kutterspån skall vara från hyvling av bra/kärn virke, precis som spåntak, då håller de en livstid instängda i en vägg.
Kutterspån skall vara från hyvling av bra/kärn virke, precis som spåntak, då håller de en livstid instängda i en vägg.
Kutterspån möglar inte om det inte blivit blött.
Min far har ett torp som är över 100 år gammalt och spånet är nästan som nytt.
Det ska vara torrt. Den största bristen med kutterspån är ett sämre k-värde än modernare isolernaterial. De flesta äldre hus hade heller inte takfotsventikation, en för övrigt vansinnig lösning enligt min uppfattning. Varför ska man släppa in fuktig luft på vinden?G guggen skrev:
Då blir det inga problem med mineralull heller. Men däremot lite bättre isoleringsvärde.S Stego1 skrev:
Fast, om konstruktionen ifråga i alla dessa år hela tiden gränsat mot problem, men fuktbuffringen har varit det som räddat det, så är det kutterspånets förtjänst.
Men alla bör tänka på att när fuktbuffringen är det som räddar en så är det när det är ett gränsfall i byggnaden. Det är inte eftersträvansvärt att bygga fuktsäkert med så liten marginal. Dessa hus är verkligen sådana som nu med klimatförändringar kan vara de som ruttnar och möglar upp på några år nu. Det finns inte mycket marginal kvar att spela på.
De flesta friska hus med spånisolering hade fungerat lika bra med MU. De är öht bra byggda och skötta - det är det viktigaste.
Det är inte så att jag är emot kutterspån, jag fyllde själv garagevinden med det.
Men jag går inte och tror att det är något slags undermateriel som löser alla problem. Har man problem med en byggnad så är det ofta ett strikt byggnadstekniskt problem i grunden.
Men jag går inte och tror att det är något slags undermateriel som löser alla problem. Har man problem med en byggnad så är det ofta ett strikt byggnadstekniskt problem i grunden.
Har själv använt i princip samtliga metoder och system i olika hus, mineral, träfiber skivor, spån, hampa etc. Faktum är att alla fungerar bra och samtliga utom om man inte är kungen på att packa spån är likvärdiga. Ligger man dessutom under 150 mm isolering så kan man göra i princip hursomhelst om man inte har ett byggnadstekniskt fel eller undermålig ventilation. Dock i ett kallställt eller byggnation av hus med "självdrag" skulle jag definitivt välja träfiber, överlägset bäst att jobba med också och... överlägset dyrast.
Spån i golv och väggar sjunker ihop och skapar motorvägar för kalldraget.
Kutterspån som överfylls lite är säkert bättre, men dom hus jag har rivit har bara haft vanligt sågspån. Kutterspån kanske var dyrt/ovanligt för 150 år sedan?
Kutterspån som överfylls lite är säkert bättre, men dom hus jag har rivit har bara haft vanligt sågspån. Kutterspån kanske var dyrt/ovanligt för 150 år sedan?
Jag tror att sågspån isolerar lite bättre än kutterspån. Generellt sett då.
Det beror på hur spånet är. Men ganska vanligt kutterspån är lite för stort, det blir för stora lufthålrum. Så antingen hitta ett mycket finare/mindre spån, eller pressa ihop för att minska hålrummens storlek.
Ett superfint sågspån är inte heller bra, blir för lite luft mellan, närmar sig massivt trä i egenskaper.
Båda sorter spån är bättre på att motstå konvektionsströmmar över ytan än mineralull, alltså tillämpligt när det är på kallvind.
Luftrörelser (luftströmmar/blåst) längs ytan förstör ganska marginellt isoleringseffekten av spån. Vid mineralullsisolering bör man välja en matta med papper på en sida och lägga överst, eller ordna något annat vindskydd efteråt. Ju hårdare pressade skivor desto mindre problem, men samtidigt dyrare produkt.
Alltså en fördel till med spån.
Det beror på hur spånet är. Men ganska vanligt kutterspån är lite för stort, det blir för stora lufthålrum. Så antingen hitta ett mycket finare/mindre spån, eller pressa ihop för att minska hålrummens storlek.
Ett superfint sågspån är inte heller bra, blir för lite luft mellan, närmar sig massivt trä i egenskaper.
Båda sorter spån är bättre på att motstå konvektionsströmmar över ytan än mineralull, alltså tillämpligt när det är på kallvind.
Luftrörelser (luftströmmar/blåst) längs ytan förstör ganska marginellt isoleringseffekten av spån. Vid mineralullsisolering bör man välja en matta med papper på en sida och lägga överst, eller ordna något annat vindskydd efteråt. Ju hårdare pressade skivor desto mindre problem, men samtidigt dyrare produkt.
Alltså en fördel till med spån.
Du skriver om äldre resp moderna konstruktionsmetoder. Det gäller att hålla tungan rätt i mun och inte göra orimliga jämförelser. Eller rättare sagt, det kan aldrig bli annat än orimliga jämförelser.DennisCA skrev:
Om jag börjar med en gammal konstruktion. Timrat hus med 5" timmer, inget annat.
Sätt det på en rejäl stengrund med ordentlig höjd över marken, se alltid till att taket är tätt och stryk detta med tjära var tionde år, så ha du ett trähus som står i 500 - 1000 år, nästan oavsett var det står, i alla fall i Norden. Kanske något allra värsta utsatta kustläge etc kommer drastiskt minska livslängden, men på alla vanliga platser att ha hus kommer det funka.
(Och det går att göra ytterligare för att erhålla flera tusen års möjlig livslängd, ta tall från myrkanter, eller avbarka tallen delvis några år innan den fälls för att bli kåd och tjär-rik, eller ta grövre tall och skräd tills det blir nästan bara kärnvirke kvar.)
Men om man nu har tänkt bo där, ha minst 100m2 boarea och inte är sugen på 100.000kr om året i uppvärmningskostnader... eller bara är av åsikten att man ska uppfylla myndighetskraven på byggnaden ... så måste något göras.
Antingen fortsätter man med timmer och importerar sekvoja så man får 50" stockar efter skrädning. (120 cm tjocka väggar)
Eller så kan man välja att bygga "modernt" med träregelstomme och MU-isolering 30 cm, och plast, eller skippa plast.
Båda dessa konstruktioner får problem med att bli av med fukt, att torka upp.
Ty nu blir de naturliga fuktdrivande mekanismerna för svaga, främst värme.
Så det är helt enkelt dagens önskade energiprestanda som ställer till besvär. Skit i det, så är det inga alls problem att bygga så trähuset kan hålla hur länge som helst.
Så ska den mer energisnåla konstruktion funka så måste vi tänka till.
Först och främst hindra fukt att ta sig in i väggarna, iom att de är så svåra att torka ur så blir detta helt essentiellt.
Och här kommer plasten in.
Om jag timrade med 1 meter tjocka väggar i heltimmer, så skulle jag sätta plast på insidan. Annars blir det uppenbar risk för röta efter ett antal år.
Samma med tjocka träregelväggar (ca 30cm, dagens byggteknik), plast även där.
Sen får man fundera på hur den lilla fukt som fortfarande kommer in ska hanteras. Först här kommer diskussionen om fuktbuffring och de olika materialen in - egentligen.
Först och främst hindra fukt att ta sig in i väggarna, iom att de är så svåra att torka ur så blir detta helt essentiellt.
Och här kommer plasten in.
Om jag timrade med 1 meter tjocka väggar i heltimmer, så skulle jag sätta plast på insidan. Annars blir det uppenbar risk för röta efter ett antal år.
Samma med tjocka träregelväggar (ca 30cm, dagens byggteknik), plast även där.
Sen får man fundera på hur den lilla fukt som fortfarande kommer in ska hanteras. Först här kommer diskussionen om fuktbuffring och de olika materialen in - egentligen.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 365 inlägg
Du får lägga en luftspalt mitt i väggen där luften cirkuleras genom en avfuktare
Det man helst ville ha var grovt sågspån. Idag antar jag att den mesta sågspånen är betydligt finare, och används upp till spånskivor och likn. Kutterspån är lättillgängligt iom att det säljs på bal som strö till hästar/boxar.useless skrev:
Gissar att fint spån kanske packar sig för tätt och risken för mögel ökar, eller så kanske det tenderar att läcka ut i springor lättare inkl att krypa förbi tätpapp och damma ner invändigt. Vidare är då kutterspån förmodligen för grova/glesa/luftgenomsläppliga så att isoleringseffekten blir för dålig, eller så kanske kutterspån inte fanns tillgängligt i större kvantiteter förr?
Vad gäller fuktbuffring vs uttorkningsmöjlighet och mögelrisk så är det väl bara att titta på mögelriskdiagrammen som finns. Nedan var första bästa, (enkelt avläst och pedagogiskt färglagt
), som jag hittade på nätet. Klart som korvspad är att fuktbuffra (för) hög luftfuktighet under hela vinterhalvåret och torka ut under sommaren duger inte på långa vägar. Det är bara mkt kortvariga förhöjda fukthalter som kan buffras, sedan måste minst lika långa perioder med betydligt torrare RH för uttorkning. Man ska också komma ihåg att fuktbuffring "på gränsen" leder till initiala tillväxtfaser av mögel, vilket gör att varje återkommande tillfälle ger ytterligare tillväxt direkt timme 1 av förhöjd RH. Talar vi läckage så är man direkt uppe i 100% och mögeltillväxten går mkt snabbt.Så precis som Mikael L skriver:
Kutterspån borde gå att packa så att egenskaperna blir bättre. Både ur konvektionssynpunkt och för att det inte ska sjunka ihop med tiden.Oldboy skrev:
Jag röstar på att det var svårtillgängligt förr.
En utbyggnad på mitt hus gjord 1955 hade kutterspån i tak och golv och mineralull (45 mm!) i väggarna.
