Hur bäst bygga ny gavel?
Alltså, jag ska låta byta gavelpanel på gammal skånelänga pga det regnar in och fuktar ner i muren. Nu har jag några frågor både angående utseende och funktion.
1. Min plan är att det ska vara locklistpanel, men när jag undersöker marknaden så finns ingen bredare panel än 170 cm. Det avråds t.o.m. från att använda bredare än 170cm. Det är betydligt smalare än nuvarande panel och smalare än vad byggnadsvårdslitteraturen rekommenderar, t.ex. här:
https://www.byggahus.se/renovera/ratt-trapanel-gamla-husets-fasad
Jag antar att 170 är max idag för att virket inte är formstabilt. Vågar jag strunta i den risken och ändå låta sätta upp bredare panel för att få gammeldags utseende, samtidigt som jag vet att nuvarande läckage beror på att panelen glipar? Finns det någon som har byggt panel av bredare virke än 170 och hur har det blivit?
2. Sedan funderar jag på vilka olika skikt som behövs. I nuläget är det en kallvind så det behövs ingen isolering annat än vindstopp bakom panelen. I framtiden är det troligt att någon kommer att vilja isolera vinden. Finns det någon poäng med att jag redan nu låter sätta in något isolerande material mellan vindpapp och reglar? Och vad för slags material skulle det kunna vara? Alltså punkt 6 på denna ritning
https://www.traguiden.se/konstrukti...-detaljlosningar/yttervagg-med-staende-panel/
1. Min plan är att det ska vara locklistpanel, men när jag undersöker marknaden så finns ingen bredare panel än 170 cm. Det avråds t.o.m. från att använda bredare än 170cm. Det är betydligt smalare än nuvarande panel och smalare än vad byggnadsvårdslitteraturen rekommenderar, t.ex. här:
https://www.byggahus.se/renovera/ratt-trapanel-gamla-husets-fasad
Jag antar att 170 är max idag för att virket inte är formstabilt. Vågar jag strunta i den risken och ändå låta sätta upp bredare panel för att få gammeldags utseende, samtidigt som jag vet att nuvarande läckage beror på att panelen glipar? Finns det någon som har byggt panel av bredare virke än 170 och hur har det blivit?
2. Sedan funderar jag på vilka olika skikt som behövs. I nuläget är det en kallvind så det behövs ingen isolering annat än vindstopp bakom panelen. I framtiden är det troligt att någon kommer att vilja isolera vinden. Finns det någon poäng med att jag redan nu låter sätta in något isolerande material mellan vindpapp och reglar? Och vad för slags material skulle det kunna vara? Alltså punkt 6 på denna ritning
https://www.traguiden.se/konstrukti...-detaljlosningar/yttervagg-med-staende-panel/
Vi köpte virke av ett litet lokalt sågverk när vi bytte panel på Torpet för många år sedan. Det var panel i fallande bredder, 100 till 300 mm. Råsågat virke (inte hyvlat) för att målas med Rödfärg.
Vi grundmålade kärnsidan av virket innan uppsättning, så var det enkelt att få rätt sida ut vid montering. Rotänden neråt ska det vara dessutom. Om man målar före montering slipper man vita glipor under läkten när panelen torkar sedan.
Jag hade inte satt upp nån isolering i detta läge.
Vi grundmålade kärnsidan av virket innan uppsättning, så var det enkelt att få rätt sida ut vid montering. Rotänden neråt ska det vara dessutom. Om man målar före montering slipper man vita glipor under läkten när panelen torkar sedan.
Jag hade inte satt upp nån isolering i detta läge.
Tack för svaret. Och ni har inte haft problem med att de breda brädorna har blivit skeva och glipar? 300 mm är väldigt brett, ju! Min snickare varnar om att det blir dyrare om han ska blanda olika bredder, så jag lutar åt att det blir samma över hela.
QUOTE="Åsa Lund, post: 5145613, member: 51304"]Vi köpte virke av ett litet lokalt sågverk när vi bytte panel på Torpet för många år sedan. Det var panel i fallande bredder, 100 till 300 mm. Råsågat virke (inte hyvlat) för att målas med Rödfärg.
Vi grundmålade kärnsidan av virket innan uppsättning, så var det enkelt att få rätt sida ut vid montering. Rotänden neråt ska det vara dessutom. Om man målar före montering slipper man vita glipor under läkten när panelen torkar sedan.
Jag hade inte satt upp nån isolering i detta läge.[/QUOTE]
QUOTE="Åsa Lund, post: 5145613, member: 51304"]Vi köpte virke av ett litet lokalt sågverk när vi bytte panel på Torpet för många år sedan. Det var panel i fallande bredder, 100 till 300 mm. Råsågat virke (inte hyvlat) för att målas med Rödfärg.
Vi grundmålade kärnsidan av virket innan uppsättning, så var det enkelt att få rätt sida ut vid montering. Rotänden neråt ska det vara dessutom. Om man målar före montering slipper man vita glipor under läkten när panelen torkar sedan.
Jag hade inte satt upp nån isolering i detta läge.[/QUOTE]
Upp till 10 tums bredd (250mm) fungerar bra med 22 mm brädtjocklek. Inga problem där förutom träförädlingsindustrin och nya "förbättrade" byggmetoder som ställer till det.
Skall man använda breda bräder så är det extra viktigt att alltid vända kärnsidan utåt. Därför skall det vara vanliga sågade bräder som man kan vända hur man vill. Har man kärnsidan inåt kommer antingen ribborna att lossna eller bräderna att spricka då de torkaroch koppar sig.
Helst skall man också vända rotändan upåt för bästa möjliga hållbarhet men det är en annan sak.
Träförädlingsindustrin vill sälja finsågat med hyvlad baksida som de hyvlar utan att bry sig om var kärnsidan hamnar och då borde man strängt taget hålla sig till virkesbredder under 70 mm. De lovar 170 men det är egentligen för brett för deras metoder.
Sedan skall bräderna spikas ganska svagt med tretumsspik nära mitten. Så att de kan röra sig. Det fungerar mycket väl men så kommer det byggare med "förbättrade" metoder som vill spika i ytterkanterna så spikarna hamnar bakom ribborna och inte syns. Naturligtvis spricker bräderna när man gör så. Ju bredare bräder destu värre spricker de. Det fattar varenda människa om man ens försöker tänka men de moderna byggarna håller fast vid sitt påhitt och för att det skall fungera måste det vara smala bräder.
Sedan skall ribborna naturligtvis spikas med en fyratumsspik mitt i springan mellan bräderna. Det går snabbt och enkelt när man handspikar. Ribborna klämmer fast de ganska svagt sikade bräderna. Men då kommer de modernt skolade byggarna och säger att allt måste spikas med spikpistol. Deras spikar hamnar i kanten på en bräda och så spricker bräderna och så får de sina påhitt bekräftade tror de.
Kort sagt. Med vanliga sågade bräder spikade på normalt sätt är det inget problem med bredder upp till 250mm men glöm alla "förbättrade" metorder.
Skall man använda breda bräder så är det extra viktigt att alltid vända kärnsidan utåt. Därför skall det vara vanliga sågade bräder som man kan vända hur man vill. Har man kärnsidan inåt kommer antingen ribborna att lossna eller bräderna att spricka då de torkaroch koppar sig.
Helst skall man också vända rotändan upåt för bästa möjliga hållbarhet men det är en annan sak.
Träförädlingsindustrin vill sälja finsågat med hyvlad baksida som de hyvlar utan att bry sig om var kärnsidan hamnar och då borde man strängt taget hålla sig till virkesbredder under 70 mm. De lovar 170 men det är egentligen för brett för deras metoder.
Sedan skall bräderna spikas ganska svagt med tretumsspik nära mitten. Så att de kan röra sig. Det fungerar mycket väl men så kommer det byggare med "förbättrade" metoder som vill spika i ytterkanterna så spikarna hamnar bakom ribborna och inte syns. Naturligtvis spricker bräderna när man gör så. Ju bredare bräder destu värre spricker de. Det fattar varenda människa om man ens försöker tänka men de moderna byggarna håller fast vid sitt påhitt och för att det skall fungera måste det vara smala bräder.
Sedan skall ribborna naturligtvis spikas med en fyratumsspik mitt i springan mellan bräderna. Det går snabbt och enkelt när man handspikar. Ribborna klämmer fast de ganska svagt sikade bräderna. Men då kommer de modernt skolade byggarna och säger att allt måste spikas med spikpistol. Deras spikar hamnar i kanten på en bräda och så spricker bräderna och så får de sina påhitt bekräftade tror de.
Kort sagt. Med vanliga sågade bräder spikade på normalt sätt är det inget problem med bredder upp till 250mm men glöm alla "förbättrade" metorder.
Tack för ditt utförliga svar! Jag tänker just nu i termer av spontad panel (ja det är kulturhistoriskt korrekt) och då blir det ju inga mellanrum att spika i antar jag för då spikar man väl sönder sponten?
Du tror alltså inte på de där fasadbrädorna som är spårade på baksidan?
PS men hur gör man när brädorna är vridna redan när man köper dom? Kan man få dom raka genom att spika fast dom? Var och kollade närmsta byggvaruhus och dom breda brädorna var inte raka någonstans!
Du tror alltså inte på de där fasadbrädorna som är spårade på baksidan?
PS men hur gör man när brädorna är vridna redan när man köper dom? Kan man få dom raka genom att spika fast dom? Var och kollade närmsta byggvaruhus och dom breda brädorna var inte raka någonstans!
H heimlaga skrev:
Redigerat:
Du skriver att det läcker in och fuktar ner muren, vad är det bakom panelen? Idag sätter man ju spikläkt bakom panelen och sedan vindduk eller motsvarande, då kommer det ingen fukt in i väggen. Förr i tiden satte man panelen dikt an mot väggen med tjärpapp emellan, och det har i många fall räckt för att hålla fukten borta även om det glipar i lockläkten.
Jag har använt standard 170mm och 195mm granpanel (lockläkt) från byggvaruhus till uthus. De var inte så krokiga så att det störde, men så handplockade jag dem också. Använder man samma bredd överallt ger det lätt ett sterilt utseende.
Vi har också påbörjat en grundlig restaurering av fasaden på bostadshuset, och har nog gått igenom - lite som du gör nu - hundra olika frågor och vilka lösningar vi skall välja. Mycket beror ju på husets konstruktion, utseende, önskemål och vad som är rimligt att göra när det t.ex. gäller isolering, takutstick, grund osv. Skall du bara byta panelen rakt av så kanske det inte behöver vara så komplicerat, men om du nu börjar prata om tilläggs-isolering...
Till bostaden har vi använt vi en-tums tjocka 175-200mm panelbrädor av gran på gavelspets och 175-300mm på markplan, köpt på sågverk. Kärnsidan utåt. Här syns en glimt av resultatet. Det gäller att göra det på rätt sätt, som @heimlaga beskriver.
Jag har använt standard 170mm och 195mm granpanel (lockläkt) från byggvaruhus till uthus. De var inte så krokiga så att det störde, men så handplockade jag dem också. Använder man samma bredd överallt ger det lätt ett sterilt utseende.
Vi har också påbörjat en grundlig restaurering av fasaden på bostadshuset, och har nog gått igenom - lite som du gör nu - hundra olika frågor och vilka lösningar vi skall välja. Mycket beror ju på husets konstruktion, utseende, önskemål och vad som är rimligt att göra när det t.ex. gäller isolering, takutstick, grund osv. Skall du bara byta panelen rakt av så kanske det inte behöver vara så komplicerat, men om du nu börjar prata om tilläggs-isolering...
Till bostaden har vi använt vi en-tums tjocka 175-200mm panelbrädor av gran på gavelspets och 175-300mm på markplan, köpt på sågverk. Kärnsidan utåt. Här syns en glimt av resultatet. Det gäller att göra det på rätt sätt, som @heimlaga beskriver.
Bakom nuvarande panel finns vad jag tror är äldre panelbrädor. De yttre brädorna är spikade dikt an mot de inre. Bakom de inre brädorna har det funnits en vindpapp men den har jag dragit bort för att ge möjlighet till brädorna att torka upp! Därför har vi nu fritt blås genom vinden! Till saken hör att detta är Skåne där det ofta regnar vågrätt. Det som händer när den yttre panelen glipar är att regnet pressas in mellan de båda panelskikten och så småningom sipprar ner i muren. Man märker inte inifrån att det läcker men man märker att murväggen långsamt håller på att lösas upp genom att putsen släpper utvändigt och tretexskivan buktar invändigt. Huset är också mycket fuktigt invändigt. Det här har pågått jättelänge, jag ser på lagningarna att väggen har varit problematiskt långt innan min tid. Men nu börjar det bli så illa att något måste göras!
Tack för bilden av din gavel. Det blev ju jättefint! Jag fick titta riktigt noga innan jag såg att det var olika bredd på brädorna. Jag är imponerad och nyfiken på hur ni bar er åt att göra taggarna. De ser så jämna ut trots olika bredd. Jag vill ju gärna ha taggat, men snickaren har förvarnat om att det fördyrar. Så jag funderar lite om vi själva kan förbereda genom att fixa taggar innan uppsättning. Eller kan man skära till dem efteråt när de är uppsatta?
Vad gäller isolering så försöker jag tänka framåt, så att man inte efteråt kommer på att man skulle ha gjort något i samband med panelbytet. Det sägs ju alltid att isolering helst bör sitta utanför väggen. Men i det här fallet så finns det ju ingen vägg förutom panelen och några reglar, så jag vet inte om det spelar någon roll om man sätter isoleringen inifrån vinden i ett senare skede......
Tack för bilden av din gavel. Det blev ju jättefint! Jag fick titta riktigt noga innan jag såg att det var olika bredd på brädorna. Jag är imponerad och nyfiken på hur ni bar er åt att göra taggarna. De ser så jämna ut trots olika bredd. Jag vill ju gärna ha taggat, men snickaren har förvarnat om att det fördyrar. Så jag funderar lite om vi själva kan förbereda genom att fixa taggar innan uppsättning. Eller kan man skära till dem efteråt när de är uppsatta?
Vad gäller isolering så försöker jag tänka framåt, så att man inte efteråt kommer på att man skulle ha gjort något i samband med panelbytet. Det sägs ju alltid att isolering helst bör sitta utanför väggen. Men i det här fallet så finns det ju ingen vägg förutom panelen och några reglar, så jag vet inte om det spelar någon roll om man sätter isoleringen inifrån vinden i ett senare skede......
Microkatten skrev:
Du skriver att det läcker in och fuktar ner muren, vad är det bakom panelen? Idag sätter man ju spikläkt bakom panelen och sedan vindduk eller motsvarande, då kommer det ingen fukt in i väggen. Förr i tiden satte man panelen dikt an mot väggen med tjärpapp emellan, och det har i många fall räckt för att hålla fukten borta även om det glipar i lockläkten.
Jag har använt standard 170mm och 195mm granpanel (lockläkt) från byggvaruhus till uthus. De var inte så krokiga så att det störde, men så handplockade jag dem också. Använder man samma bredd överallt ger det lätt ett sterilt utseende.
Vi har också påbörjat en grundlig restaurering av fasaden på bostadshuset, och har nog gått igenom - lite som du gör nu - hundra olika frågor och vilka lösningar vi skall välja. Mycket beror ju på husets konstruktion, utseende, önskemål och vad som är rimligt att göra när det t.ex. gäller isolering, takutstick, grund osv. Skall du bara byta panelen rakt av så kanske det inte behöver vara så komplicerat, men om du nu börjar prata om tilläggs-isolering...
PS hade ni något system för hur ni blandade de olika bredderna?
Till bostaden har vi använt vi en-tums tjocka 175-200mm panelbrädor av gran på gavelspets och 175-300mm på markplan, köpt på sågverk. Kärnsidan utåt. Här syns en glimt av resultatet. Det gäller att göra det på rätt sätt, som @heimlaga beskriver.
Redigerat:
Jag har en gång rivit spontad panel med locklister och den hade spruckit sönder så pass illa att jag inte skulle ställa till någon sådan lösning.Sommartorparn skrev:
Fasadbräderna med spår på baksidan duger nätt och jämt till betongformar. Egentligen har de bara en vettig användning och det är som ved. De är påhittade av folk som inte kan trä för att säljas åt folk som inte kan bygga. Spåren fördärvar bräderna så de inte duger till någonting.
Det finns alltid enstaka bräder som är för vridna för att kunna användas men de flesta bräderna är inte värre än att de rätnar då man spikar fast dem.
Tyvärr är det en del mindre seriösa sågverk och virkeshandlare som inte förstår sig på att strölägga virket ordentligt och då blir det krokigare än nödvändigt. Jag har också fått för mig att bräder som är klyvsågade ur tvåtums virke efter torkning håller formen sämre än bräder som har blivit sågade direkt ur stocken.
Jag skulle spika en bitumenimpregnerad vindskyddsskiva til exempel Hunton utanpå stommen eller utanpå de gamla bräderna i undre lagret för att få det vindtätt. Sedan spikreglar och brädslåning.
Du skriver att du skall byta gavelpanel. Men förstår jag det rätt att du har
-en panelad gavelspets (med 2 lager panel å bortriven papp/vindduk, kallvind)
-bottenplan är putsad utan panel (stomme korsvirke?bränd tegel?råsten?)
Och att det är gavelspetsens panel som skall bytas och bottenplans putsvägg skall vara intakt?
-en panelad gavelspets (med 2 lager panel å bortriven papp/vindduk, kallvind)
-bottenplan är putsad utan panel (stomme korsvirke?bränd tegel?råsten?)
Och att det är gavelspetsens panel som skall bytas och bottenplans putsvägg skall vara intakt?
Kontaktar säljaren och begär utbyte av virket före kl09 nästkommande arbetsdag. Erbjuder sig att gratis kapa upp skiten till ved och elda upp den om det nya virket kommer före kl07 nästkommande dag om de inte vill ha tillbaka propellrarna annars kan handraren gott ha den kostnaden också.
Precis, gavelspetsens brädor ska helt bort och göras om. Ny panel som målas med falu rödfärg. Vindsfönstret bytas i samma veva. På väggen nedanför ska putsens lappverk av cementhaltiga lagningar knackas bort, sprickor tätas och väggen putsas om med kalkputs. Vad väggen består av låter jag vara osagt, kan vara både brännt och obrännt lertegel. Det som kan hända med en sådan vägg är att inträngande vatten lakar ur kalkbruket, så att teglet till sist bara hålls ihop av putsen. Det visar sig när putsen knackas bort......
Jag förstår det som att huvudproblemet har varit att det inte har funnits någon luftspalt. Vatten har fastnat mellan panelskikten så panelen har ruttnat inifrån och spikarna krupit ut. Jag har under åren gjort en del insatser med att byta ut enstaka brädor och spika tillbaks brädor som glipat men grundproblemet har funnits kvar. Detta är västgaveln, den mest väderutsatta. Problem med putssläpp och sprickor finns också under östgaveln men inte lika illa.
Jag förstår det som att huvudproblemet har varit att det inte har funnits någon luftspalt. Vatten har fastnat mellan panelskikten så panelen har ruttnat inifrån och spikarna krupit ut. Jag har under åren gjort en del insatser med att byta ut enstaka brädor och spika tillbaks brädor som glipat men grundproblemet har funnits kvar. Detta är västgaveln, den mest väderutsatta. Problem med putssläpp och sprickor finns också under östgaveln men inte lika illa.
Redigerat:
Vi har lockläkt på vår fasad. Dessa är dekorerade med skålade kanter på framsidan och även en liten skålning på baksidan för att de ska hjälpa till att hålla tätt.
Kolla bilder från Torpet här
https://www.byggahus.se/k/4320175/?m=image&u=51304
https://www.byggahus.se/k/2766201/?m=image&u=51304
Kolla bilder från Torpet här
https://www.byggahus.se/k/4320175/?m=image&u=51304
https://www.byggahus.se/k/2766201/?m=image&u=51304
Jättefint! Du råkar inte komma ihåg vad ni har för dimension på listen. Det vanligaste verkar vara 22mm tjock och 45 mm bred, men jag ser att vissa försäljare här även locklist som är både tunnare och smalare.
Åsa Lund skrev:
Den är gjord på samma lilla sågverk som gjorde panelen, ingen standard
Råsågad "en tum två" för att Rödfärg ska fästa. Listen är hyvlad på hörnen framtill för dekor och mitt på, baktill, för att sluta tätt
Råsågad "en tum två" för att Rödfärg ska fästa. Listen är hyvlad på hörnen framtill för dekor och mitt på, baktill, för att sluta tätt
Ok, då tror jag att jag börjar förstå scenariot!
Utan att ha sett detaljerna, så hade min ansats nog varit följande:
- då ni skall fortsätta ha kallvind, strunta i isolering på gavelspets. Isolering på utsida får stora konsekvenser, och vill man göra det vid senare tillfälle tar man ett helhetsgrepp.
- riv ner yttre panel; behåll det som är bra av inre panel, byt ut det som behövs mot ny och se till att gavelbalkarna är i bra skick
- Sätt en diffusionsöppen vindduk. t.ex. Mataki W25, mellan inre och yttre panel. Finns det plats, sätt horisontella tunna 12mm lister med fasad ovansida längs med balkarna för lite luftning. Alternativ till vindduk är vindskiva, t ex. Hunton.
Kontakta en såg och köp fin entums lockläktpanel av lite varierande bredd, 170-200 cirkus. Läkten en tum bred, 3/4 rum tjock. Sätt upp med kärnsida utåt och korrekt spikad.
- Avsluta panelen nedtill med spets om möjligt och om det passar. Detaljer är viktiga för helhetsuttrycket. Det tar inte lång tid att mäta upp och såga av två trianglar nedtill. Dessutom slipper du anpassningen av lockläkten på nedre plan, då du inte har panel där.
- ha koll på hur gaveln ev lutar, så att panel och fönster kan sättas på ett bra sätt.
Jag hoppas du har en duktig snickare och murare som har erfarenhet av gamla hus! Det krävs en speciell kompetens för att kunna hantera både planerade och icke planerade åtgärder på gamla hus, annars kan det gå helt fel. Man vet inte vad man hittar när man börjar rota i gamla väggar...
Redigerat: