Där är min väldigt lekmannamässiga uppfattning att det rollade tätskiktet som är gummiartat tål rörelser bättre än en relativt stum duk. Problemet med rollade tätskikt är att de ofta inte applicerats på rätt sätt. Instruktionerna var för vissa produkter ngt. i stil med "rolla 2 lager, det skall bli 1,7 kg per kvm". Många (även proffs) tolkade det som att 2 lager rollning ger 1,7 kr per kvm. I praktiken var det ofta tvunget att rolla både 4 och 5 eller 6 gånger för att uppnå den mängden. Och det var som sagt siffran 1,7 som man skulle uppnå, inte ett visst antal lager.Engineer1980 skrev:
Och är det då en klåpare till plattsättare som med "gott samvete" kan sälja samma tätskikt till 2 badrumsrenoveringar till, efter 2 rollningar så...
Fördelen med duken är att det blir antingen ett lager med fullgod tjocklek, eller inget alls.
tank77 skrev:Nej, det är visst inte bara hantverkare som fuskar
Din jämförelse haltar som en skadskjuten kråka. Det är skillnad på att göra fel pga okunskap (hempulare) jämfört med att ha erfarenheten och kunskapen (hantverkare) och ändå göra fel(läs fuska) för att hinna göra så många badrum som möjligt på så kort tid som möjligt.
Trist inställning här. TS har kanske inte gjort enligt konstens alla regler och får eventuellt göra om allt och göra rätt, ett straff nog UTAN dryga kommentarer...
Renoverare
· Skåne
· 8 498 inlägg
Haltar och haltar...
Har man inte kunskapen så får man väl söka upp den eller hålla sig från saker och ting kan jag tycka.
Jag går inte på och reparerar bilar för jag kan ingenting om detta och skulle jag inte ha ekonomi att låta en kunnig mekaniker fixa bilen så hade jag väl fått söka upp information och lära mig hur jag skulle göra arbetet...
Inte fan hade jag bara chansat och börjat meka med bilen utan att veta hur jag skulle göra... Hhmm...
Har man inte kunskapen så får man väl söka upp den eller hålla sig från saker och ting kan jag tycka.
Jag går inte på och reparerar bilar för jag kan ingenting om detta och skulle jag inte ha ekonomi att låta en kunnig mekaniker fixa bilen så hade jag väl fått söka upp information och lära mig hur jag skulle göra arbetet...
Inte fan hade jag bara chansat och börjat meka med bilen utan att veta hur jag skulle göra... Hhmm...
Enig med gummifumktionen du beskriver, gummi kan väl töjas upp till 20ggr innan brott om jag inte minns helt fel...hempularen skrev:
Men om man ytterligare filosoferar, ett dåligt lagt roll-system (gummi), var skulle man märka det var dåligt? Precis, brunnen där allt ytvatten finns ... Inte blir de under handfatet där knappast nått ytvatten befinner sig oavsett hur dåligt applicerat det är...
Ett läckage måste ju va svårt att hitta exakt var det läcker (området lätt), enligt mig lätt att skylla på felkonstruktion (dåligt uppstøttad brunn)...
Så frågan är, av alla de som haft problem med läckage runt brunnen, hur många har haft det med duksystemet? Jag vet en och de e det som skrämde mig hit... I min värld kan denne ena lika gärna bero på limm-miss i skarv. Ett fall ger bara en känsla...
Personligen tror jag många problem runt brunnen har berott på dålig applikation av roll-skickt.... som alltid visas runt brunnen för det är där ytvattnet finns... Då lätt att skylla på brunnen...
Worst Case ordentligt limmat duksystem:
Jag kan bara inte för mitt liv förstå om en 150kg fetknopp hoppar på brunnen skulle böja en 22mm spånskiva + plastbrunn täckt av metallbrunn och all uppstöttning av flytspackel + armenring så illa att en tätskicktsduk sträckas av...
Det jag skulle kunna förstå e om brunnen i plast deformeras nedåt (om ej uppstöttad nog)så klämringen släpper duken/ (duken töjs av e enligt mig osannoilkt här också 3,14*150*0,48 (omkrets x tjocklek tätskickt) = 226mm2 duk, en riktig fetknopp kan kanske generera 10 000N vilket grovt blir 44 MPa, relativt högt men sannolikt tas inte all kraft upp av duken som genereras vid fatso jump... Ytterst konservativt... Sannolikt orealistiskt konservativt.
Att sen exempelvis bostik (som jag ska ha) anger 50% töjning (ref bostiks hemsida) innan brott på denna duk tycker jag talar i favör för att duken ska hålla, mer data finns ej att räkna på tyvärr.
Hade vi haft styvhet och brottsgräns hade vi enkelt kunna se om duken brister..
Men sen va limmet tål av deformation låter jag va osagt... kan ju va en skarv som börjar läcka vid rörelse, men vilken skarv i närheten av brunnen? faller på sin egen ologik...
Så för min egen del har jag lärt mig en hel del här, som jag tycker purus borde klargjort mer i instuktionen... De säljer ju inte bara till proffs menar jag... Många som vill spara en slant och skippa hantverkaren, trots deras erkända skicklighet... (har bara positivt att säga om de jag anlitat)
Som ingenjör inom oljeindustrin har jag lärt mig skilja mellan regelverk, teknisk funktion och vad som egentligen kan va orsak till haveri (de e så många som ska va med och tycka vilket slutar med att den logiska opåvisbara orsaken ej står i rapporten men avvärjs ofta med avvärjs av alla tilltag som blev gjorda, inte undra på att regelverken blev komplicerade och byråkratiska), här på byggahus verkar paragrafryttarna härja friskt :wow:
Enkelt att luta sig tillbaks på ett regelverk stället för att tänka själv..... :O
Detta e en diskussion så jag ser mig mer än gärna tillrättavisad... :S
Hehe...Paul-Staffanstorp skrev:Haltar och haltar...
Har man inte kunskapen så får man väl söka upp den eller hålla sig från saker och ting kan jag tycka.
Jag går inte på och reparerar bilar för jag kan ingenting om detta och skulle jag inte ha ekonomi att låta en kunnig mekaniker fixa bilen så hade jag väl fått söka upp information och lära mig hur jag skulle göra arbetet...
Inte fan hade jag bara chansat och börjat meka med bilen utan att veta hur jag skulle göra... Hhmm...
Kunskap = Regler?
Blir inga innovatörer då
Men du har så rätt att man kommer billigt undan om man följer reglerna... och hade jag visst om de hade jag följt de dag 1, men som sagt va va enligt mig purus instuktioner lite luddiga på den fronten, iaf de om följde med brunnen enligt mig...
Att jag inte följt reglerna e jag nu medveten om men att det ska behöva bli problem tekniskt e jag inte så övertygad om...
Gör ju iordning huset till mig själv och plannerar bo där länge...
Sen budgetmässigt (0kr i timmen för mig) kan jag väl faljera 3ggr innan kostnaden att leja hantverkare innan jag når break even totalt för badrummet..
Man kan ju heller inte jämföra detta med att dra el själv ex., ett vattenläckage tänder inte eld på huset men skapar dock besvär....
Efter 10 år spelar det ju ersättningsmässigt från försäkringsbolaget ingen roll om det var fackmannamässigt utfört eller ej... 0kr...
jaja, mina 5...
(och ja de e naivt att räkna 0kr i timmen själv, man e nog rätt psykiskt utbrännd redan vid andra läckaget)
Bravo !Engineer1980 skrev:Hehe...
Kunskap = Regler?
Blir inga innovatörer då
Men du har så rätt att man kommer billigt undan om man följer reglerna... och hade jag visst om de hade jag följt de dag 1, men som sagt va va enligt mig purus instuktioner lite luddiga på den fronten, iaf de om följde med brunnen enligt mig...
Ett bra sätt att inte göra fel är att inte göra något alls!
Go for it!
Du har absolut rätt inställning.
När man håller på och lär sig själv gör man ju misstag, det är väldigt lätt att ta något för givet köra på och det blir fel.
Ska jag fixa något jag inte gjort tidigare på bilen, vet jag av erfarenhet att jag kommer att gå iland med det. Jag vet också att jag oftast får plocka isär och sätta ihop prylarna tre gånger innan det blir rätt. Men sen vet jag inte hur mycket som går sönder, bara för att jag inte riktigt gjort det momentet tidigare.
Det är likadant för mig med en del moment i huset också, man får göra om.
Ang. diskussionen om töjbarhet osv. Man måste komma ihåg att det handlar inte om att en bit på 10cm duk skall töjas 20cm.
OM brunnen och skivan rör sig (och det gör den, provar man att kliva nära en icke stöttad kant innan det finns spackel o liknande så känns en tydlig svikt). då blir det sprickor i flytspacklet, sprickan kanske bara är 0,1mm, men duken sträcks över sprickan. Då är det kanske 0,001mm duk som sträcks till 0,1mm dvs den sträcks 100 ggr. Troligen lossnar då lite duk runt sprickan så att det blir mer material som tar upp rörelsen, men...
OM brunnen och skivan rör sig (och det gör den, provar man att kliva nära en icke stöttad kant innan det finns spackel o liknande så känns en tydlig svikt). då blir det sprickor i flytspacklet, sprickan kanske bara är 0,1mm, men duken sträcks över sprickan. Då är det kanske 0,001mm duk som sträcks till 0,1mm dvs den sträcks 100 ggr. Troligen lossnar då lite duk runt sprickan så att det blir mer material som tar upp rörelsen, men...
Renoverare
· Skåne
· 8 498 inlägg
Kan ju bara av erfarenhet säga att den som klarar att riva sönder en folie utan att först klippa eller skära ett jack i kanten är duktig...
Den är så sjukt seg och hård så det är i princip omöjligt...
Jag har erfarenhet av att byta plattor satta på folie och det är åtminstonde med LIPs system ganska enkelt då duken sitter stenhårt i underlaget och är jättesvår att ta loss...
Jag ger inte mycket ur hållfasthet för det rollbara tätskiktet längre...
Den är så sjukt seg och hård så det är i princip omöjligt...
Jag har erfarenhet av att byta plattor satta på folie och det är åtminstonde med LIPs system ganska enkelt då duken sitter stenhårt i underlaget och är jättesvår att ta loss...
Jag ger inte mycket ur hållfasthet för det rollbara tätskiktet längre...
Håller med om att duken är en bättre konstruktion men tror vi har haft 11st fallerade konstruktioner kring golvbrunn där det varit foliebaserade tätskikt. Detta är under 2010, har inte uppgifterna för 2011 ännu men tror det blir högre.
Dock är inte alla skador utredda fullt ut så kan inte svära på hur monteringarna utförts.
Gällande diskussionen om att man kan ta skadan om det sker om ett visst antal år: Problemen blir att visst blir ersättning för själva ytskiktet nedsatt pga åldersavdrag men de största riskerna är i mina ögon mer saneringskostnader och i värsta fall följdskador i bärande bottenbjälklag etc. Kan man då härleda skadan till en felaktig konstruktion (t.ex felaktigt monterad golvbrunn) så nekar man skadan i dess helhet.
Alltså har man badrum i bottenplan eller källarplatta med betong under kan vara en sak men på en ovanvåning med risken för sanering av bärande konstruktion så riskerar man en långt mycket mer omfattande skada än bara det enskilda badrummet.
Nu är ju jobbet utfört och du får värdera själv hur du vill göra om du river ut och gör rätt från början eller om du vill leva med din nuvarande konstruktion
Dock är inte alla skador utredda fullt ut så kan inte svära på hur monteringarna utförts.
Gällande diskussionen om att man kan ta skadan om det sker om ett visst antal år: Problemen blir att visst blir ersättning för själva ytskiktet nedsatt pga åldersavdrag men de största riskerna är i mina ögon mer saneringskostnader och i värsta fall följdskador i bärande bottenbjälklag etc. Kan man då härleda skadan till en felaktig konstruktion (t.ex felaktigt monterad golvbrunn) så nekar man skadan i dess helhet.
Alltså har man badrum i bottenplan eller källarplatta med betong under kan vara en sak men på en ovanvåning med risken för sanering av bärande konstruktion så riskerar man en långt mycket mer omfattande skada än bara det enskilda badrummet.
Nu är ju jobbet utfört och du får värdera själv hur du vill göra om du river ut och gör rätt från början eller om du vill leva med din nuvarande konstruktion
Jobbar du som skadereglerare? och då detta bara i jämtland? För ett bolag?kinglolle skrev:
Ooops iså fall...
Nej, ja och ja(även om det är största bolaget i länet med över 50 % av fastighetsmarknaden). Tyvärr är golvbrunn överrepresenterat på våtrumsskador sen säker vatten har implementerats. Innan dess hade vi mer läckageskador som berodde på felaktig rördragning, läckande kopplingar och ledningar.Engineer1980 skrev:
vad mer exakt är det som gått fel i mont. av golvbrunn där det blivit skada?
är det att kortlingar saknas helt?
är det skador även med mont.platta?
eller är det själva tätskiktet som börjat läcka?
Är det oftast rent slarv som orsakat skadorna?
jobbar själv med badrumsrenovering som man är ju nyfiken...
är det att kortlingar saknas helt?
är det skador även med mont.platta?
eller är det själva tätskiktet som börjat läcka?
Är det oftast rent slarv som orsakat skadorna?
jobbar själv med badrumsrenovering som man är ju nyfiken...
Som sagt de senaste skadorna är inte utredda helt så jag kan inte säga med säkerhet.nino skrev:
Generellt för alla skador i våtrum så är rent slarv väldigt överrepresenterat - så även för golvbrunn. Ser jag till tidigare skador så handlar det ofta om att monteringsplatta ej använts, i vissa fall har kortlingar saknats helt och det har blivit läckage kring fästpunkterna.
Ytterst sällan själva tätskiktet(kan inte ens komma på någon gång på rak arm vi kan fastställa med säkerhet att det är själva tätskiktet som läcker).
Alla försäkringsbolag har en branschgemensam grupp (kallad våtrumskommitén) dit skickas statistik över alla våtrumsskador på både privata och företagsförsäkringar. Denna statistik används som påtryckningsmedel mot branscherna - t.ex så kan Säker Vatten härledas till en utredning gjord via våtrumskommitén och MKT påtryckningar därifrån efter att ha insett hur många miljarder felaktiga rörkopplingar och installationer kostat. I denna våtrumskommité väljs ett antal skador ut, dessa skador tar man upp och skickar iväg hela provbitar till SP för att utreda ner på mikronivå.
Tyvärr slarvas det ofta av reglerarna då fokus inte är att utreda skada för att kunna ta lärdom eller utnyttja kunskaperna i förebyggande syfte utan mer att utreda snabbt, reglera skadan och gå vidare. Antingen för att man är stressad, okunnig(klarar bara av standardproblem och att reglera efter villkor men saknar djupare kunskap för teknisk undersökning) eller ovilja/lathet. Detta har gjort att underlagen inte alltid varit så bra för att dra lärdom av befintliga skador. Men det jobbas hårt på detta
MVH Lorant
