Medlem
· Blekinge
· 10 237 inlägg
Kanske elpatronen i värmepumpen går på fullt.
Ingen elpatron i en luft/luft väl?T Thomas_Blekinge skrev:
Hej Villa1981V Villa1981 skrev:
Jag tror inte en luftvärmepump är ”effektiv ned till -35 grader” den kan möjligtvis leverera varmluft ned till -35 grader men det innebär ett högt tryck internt i pumpen (högt slitage) och inte speciellt hög COP (Coefficient of Performance, värmefaktor).
Att försöka kyla ned uteluften vid -35 grader innebär svårigheter och även om tillverkaren utlovar prestanda, så sliter det på livslängden.
Rimligen så får du det mesta av din värme från en annan värmekälla vid dessa temperaturer t.ex. elelement. Skulle du mäta eleffekten till elelementen så kan du se hur mycket dessa levererar.
Den som t.ex. har elelement som stödvärme vid dessa temperaturer, har nästan samma behov av effekt för att värma ditt hus som om man inte hade haft en luftvärmepump.
Har man en luftvärmepump, och vill uppnå bra livslängd, bör man låta den avlastas vid så låga temperaturer genom att t.ex. stödelda i en vedkamin.
Redigerat:
Jo så är det ju självklart, värmepumpen räckte hur som helst inte vid -31 att bara köra med den så fick hjälpa till med elementen. Sen vid -31 var den ju inte riktigt ”effektiv” längre men menade bara att jag blev lite imponerad över hur pass varmt den blåste även vid denna temperatur.M Martin Lundmark skrev:
Hej Villa1981V Villa1981 skrev:
Det är OK att t.ex. testa om en utfästelse från en tillverkare uppnås.
Jag ”bet i det sura äpplet” och valde att sätta in varvtalsstyrd bergvärme (april 2006) för att minska min elanvändning. Jag anser jag har fått tillbaka investeringen och räknar med att byta pump en dag men att jag kan ”ta kostnaden” inom den besparing jag gjort.V Villa1981 skrev:
Jag bor i Västerbotten (huset från 1967) och hade ca 42 600 kWh i elbehov (snitt över 10 år) för uppvärmning och hushållsel, innan jag bytte till bergvärme (april 2006) och använde 13 870 kWh under 2020.
2020 använde värmepumpen 6 747 kWh till värme och varmvatten.
Skulle vi, för att göra en överslagsberäkning, sätta elkostnaden till 1 kr/kWh och jag, under 15 år antas har sparat (42 600 – 13 870) = 28 730 kWh/år. Det innebär, grovt räknat,15x 28 730 kr = 430 950 kr.
Till det kommer att minskningen i säkring från 25 A till 16 A som 2021 sparar (6 909 - 3 857) kr/år = 3 052 kr/år
Jag har ingen elpatron som spets utan klarar mig med ca 5,5 kW el vid drygt -30 grader.
Elbolagen har börjat debitera en effektavgift (t.ex. Göteborg) bl.a. för att undvika hög toppeffekt och lågt energiuttag, något som för dem, innebär högre kostnad vid dimensionering i elnäten.
Redigerat:
Vi funderade på bergvärme vid husköpet, men slutade med luftvärmepump för tillfället istället. Tyvärr är jag och min sambo i den årsmodellen som blir lidande för huspriserna idag då detta är vårat första hus vi köpte nu i Mars 2021, därav kändes bergvärme installation inte så lockande för tillfället.. men vi får se efter denna vinter hur vi känner för nästa säsong..M Martin Lundmark skrev:
Jag får leva med systemet jag har nu, försöka anpassa det så gott det går och nyttja luftvärmepumpen till sitt fullo. Det jag iallafall funderar nu på tack vare era svar är en automatikshunt som styrs beroende på utetemperatur. Ska kolla upp det.
Tack än så länge!
Mot en värmepump ska du inte ha en shunt.
Men om du funderar över en annan lösning. Så titta på det i första hand. Sätter du in bergvärme så skall du inte ha någon shunt. Bergvärmepumpen skickar ut rätt temp på vattnet utan shunt. Bergvärme får lägre effektivittet ju högre temp. den skall tillverka. Därför vill man inte tillverka varmare vatten, som sedan shuntas till rätt temp. Bergärmepumpen kommer att värma vatten till precis den temp som är motiverad just i det ögonblicket.
Hej Villa1981V Villa1981 skrev:
Jag har full förståelse att efter ett husköp kan det vara svårt att klara av stora investeringar.
Lycka till med dina funderingar.
Men jag är fortfarande bekymrad över att man ofta ger rådet att välja en luftvärmepump till en husägare som frågar hur han skall hantera stora kostnader för uppvärmning och det även om han har vattenburen värme.
Detta ofta med motiveringen att återbetalningstiden är kort. 2–4 år på en luftvärmepump och 8–12 år på bergvärme.
Är husköpet långsiktigt, så passerar man snabbt 2–4 år och luftvärmepumpen har återbetalat sig men återbetalningsbeloppet (per år), som fortsätter år efter år, är betydligt större vid bergvärmeinstallationen. Oftast håller inte luftvärmepumpen lika länge som bergvärmen och vi måste återinvestera oftare.
Idag så klagar många på att politiker inte begriper skillnad mellan effekt och energi. Svaret; att vi har elöverskott (överskott på elenergi sett över året), kan komma, när någon påpekar att vi har elbrist (brist på eleffekt, toppeffekt) kalla vinterdagar.
Samma bekymmer (begreppsförvirring) uppstår om ”sparar” uppvärmningskostnader genom att vi installerar något som minskar vårt elenergibehov (och därmed lägre kostnader för antalet kWh) men bibehåller vårt eleffektbehov (toppeffektbehov) kalla vinterdagar.
När vi har minskar vårt elenergibehov för uppvärmning av våra bostäder så har många av oss bibehållit toppeffektbehovet. När det blir riktigt kallt använder vi dessutom extra elelement som stöd t.ex. i hyreshus som har bristfällig kapacitet på fjärrvärme.
Lägsta kostnad för elproduktion och elkraftöverföring är om den vore så konstant som möjligt. Desto större variationer desto dyrare kostnader för att hantera variationen.
Naturligtvis så uppstår variationer. Vi är inte alltid hemma och använder elkraft, det finns olika årstider med olika elbehov etc.
Men vi kan, i längden, inte runda problematiken att det jämna flödet har möjligheten att kosta minst.
Vi gjorde av med 2188 kWh under dec förra året och 14116 kWh totalt för hela -21. Enplans villa , 2 fristående uppvärmda utrymmen med 10-15 grader motor/kupé värmare bilar.
Llvp , direktel och ved
Llvp , direktel och ved