Plus i kanten kan det bli om huvudkretsarna hyfsas till lite också så det sparas på de dyra kontaktorerna där. Sen givetvis ytterligare ett varv i städning av manövern.E El-Löken66 skrev:Blir plus i kanten.
Men ta med ett äpple för säkerhets skull.
Jag håller med om att man har mycket av den varan i konstruktioner från 60-70-80-talet och sen ett raskt avtagande i de flesta fall i allmänhet. En orsak kan vara att tidigare före det olika programerbara system eller elektronik i olika former blev vanlig byggdes allt i princip med relälogik och stora antal hjälp och spegelreläer. Manövern ofta AC i någon typisk nivå tex 24, 48, 110, 220 V därav lämpligt med RC-snubber dels för skydd av manöverreläernas kontakter dels som jag tänker mig störningar tex på AM radio etc. Sånt var ju inte helt borta då i olika kommunikationssystem och säkert var regelverket dröjande kvar från ännu tidigare med sina krav.Mikael_L skrev:
Därefter med tex logiken ersatt med PLC kom manöverspänningen gå över mot DC och typiskt 24 V och med det dioder eller kombinationer diod/zener eller varistorer som släckelement. Med tiden försvann de som diskreta komponenter och är inbyggda antingen på utgångssidan eller i delen som styrs. I svårare fall sitter de i de interfacebarriärer som kan ligga mellan system och fält typiskt även numera i sk KK-rum eller skåp. Men i allmän automation eller husautomation syns inget av detta till även upp till relativt stora kontaktorer drivs de direkt via utgångarna. Sen givetvis är mycket av motordrifter under de senaste decennierna ersatta av omformare, mjukstarter osv
Jag ser inte ett enda fel i ritningen.GK100 skrev:
Alla manövrar är rätt förreglade ingen kontaktor kan sluta innan tidigare krets är bruten och ljusbågar är släkta!
I början av 80-talet kom ASEA ut med ett nytt PLC deras unga programmerare tänkte styra brytarna i ställverket utan mekanisk försegling.
Jag protesterade och gick till kontrollanten från Luftfartsverket och förklarade att PLC har en cykeltid på mindre än 1ms det skulle innebära att generatorns brytare får från och nätets brytare får till inom 1 ms det blir bomfasning med haveri.
En kontaktor på flera hundra ampere slår till på c:a 5 ms medan samma kontaktor slår från och släcker ljusbågen på c:a 20 ms det innebär att både generator och nätet är i kontakt i 15 ms eller nästan en period på nätet= katastrof. Det är därför dom är sinsemellan förreglade så en kontaktor är helt ute innan manövern går vidare till nästa brytare.
Dessutom är hjälpkontakter mekanisk fördröjda så vid tillslag öppnar först NC hjälpkontakt sedan sluter huvud kontakter och sist sluter NO hjälpkontakt. Alla kontaktytor har en gnidande rörelse vid manövrering för att avlägsna oxider.
Redigerat:
Jo Leif det finns mycket att skära i på det schema TS lagt in. Man får nog se det som ett skolboksexempel där man blandar och ger lite för att ha några diskussionspunkter. Samma i just detta fallet med RC-länkarna som man kan se som daterade. Och att städa upp manövern för YD-starten är också en bra skolövning där man börjar med extra allt.
När -4K1, -4K2 eller -4K3 är dragna så förhindras -4K5 och -4K6 att dra.
Detta för att förhindra att de två olika elnäten ska kopplas ihop.
Linjerna allra längst upp på kretsschemat tillhör ett elnät (manuell Y/D-koppling), strax under är det tre linjer tillhörande "FC-Network" (frekvensomformare, automatik).
Detta för att förhindra att de två olika elnäten ska kopplas ihop.
Linjerna allra längst upp på kretsschemat tillhör ett elnät (manuell Y/D-koppling), strax under är det tre linjer tillhörande "FC-Network" (frekvensomformare, automatik).