Ville inte förstöra en annan tråd.
Ska man se till att t.ex. pappan inte kan ge pengar till ngn annan än egna barn? Om han testamenterat allt till andra än bröstarvingar, slås i Rätten för förmögenheten eller låta bli?
 
Jag brukar alltid förespråka guds väg, dvs. nej, man ska inte slås om pengar. Man ska vara förstående och förlåtande.

Men om fadern inte bryr sig om sin son/dotter och vill göra dem arvlösa så säger jag bara en sak......

......fuck ém, and fuck ém hard. Vet man med sig att man själv är en bra människa så tycker åtminstone jag att man ska få sin del av kakan som ett slags skadestånd för missad familjetid. Att vara faderslös sätter sina spår genom hela livet.


/Christian
 
Detta är en lag som härrör från ett annat samhälle än det vi lever i nu. Det är från en tid då arvet framför allt utgjordes av jordbruksmark, och det inte bara var en personlig angelägenhet att marken hölls samlad, utan ännu mer en nationalekonomisk fråga. Nationens intresse av kontinuitet i jordbruksproduktionen vägde tyngre än vad olika människor eventuellt tyckte om varandra.

Det enda sättet är att göra av med sin förmögenhet innan man dör. Men det är inte bara att ge bort den. Tydligen kan gåvor återkallas om de strider mot bröstarvingens intresse.

Chrissofsweden skrev:
Jag brukar alltid förespråka guds väg, dvs. nej, man ska inte slås om pengar. Man ska vara förstående och förlåtande.
Guds väg? Arv och laglotter är väl ett i högsta grad mänskligt påfund?
 
Inte säker på att jag förstår hela frågeställningen, men bröstarvingar har rätt till sin laglott, dvs 50% av arvet. Detta går inte att göra något åt annat än att avtala bort det och det är ju fullt frivilligt...

Lite gammalmodig lag som troligtvis blir ändrad så småningom.
 
Man kan väl bara testamentera bort häften (av sina pengar och ägodelar) om man har bröstarvingar.

Däremot kan man i god tid spendera så mycket pengar man vill (semester på en söderhavsö i 3 månader) eller ge bort pengarna till Stockholms stadsmission.

Protte
 
andersmc skrev:
Guds väg? Arv och laglotter är väl ett i högsta grad mänskligt påfund?
OT: Det beror på hur man ser på saken. Vem tror du EGENTLIGEN har hittat på bibeln och Gud? Jag syftade på synsättet hur man skall behandla andra och agera därefter, precis som det står i bibeln = Guds ord; skriven av oss = människan. Och ja, jag tror mycket av arvslagarna härstammar från den tid bibeln var en "lagbok". Fast egentligen så läste du helt fel vad jag skrev och hakade upp dig på "Guds väg"... läs om, läs rätt och förstå innebörden.

I det här fallet har jag dock en väldigt osmaklig åsikt hur detta skall lösas. Summa summarum: Jag tycker man ska strida för sitt arv förutsatt att man inte är en extremt dålig son.

Fel mellan fader och söner blir det ibland, men man rättar inte till det genom att skaffa fler barn på annat håll.


/Christian
 
prototypen skrev:
Man kan väl bara testamentera bort häften (av sina pengar och ägodelar) om man har bröstarvingar.

Däremot kan man i god tid spendera så mycket pengar man vill (semester på en söderhavsö i 3 månader) eller ge bort pengarna till Stockholms stadsmission.

Protte
Men man kan på äldre dagar dela ut det mesta som gåvor. Belåna fastigheten till till max vad det går och ge bort det med. Eller sälja till kreditinstitut med ett avtal som tillåter en att bo kvar tills man dör.
Och då dör man utan att lämna kvar något. Fler och fler kredit institut börjat med detta. De köper t.ex. huset för 30% av marknadsvärde.

Och vem avgör om barnet varit bra människa? Barnet själv??? :O
 
Jovisst kan man det! Och vad man gör är bara att kringgå föråldrade lagar som sannolikt skulle se helt annorlunda ut om de var skrivna idag.
 
Jag utgår från att alla vill väl om man inte är sjuk på något sätt. Sen tror jag även att en förmögenhet inte byggs upp utan uppoffringar från familjen, vilket jag tycker skall betalas tillbaka. Om än inte i förlorad tid, men i pengar då det förstnämnda blir lite svårt efter hans död. Speciellt om det barkat så långt att far & son inte vill ha med varandra att göra längre.

Sen skall det fördelas lika mellan barnen.

Ta inte mitt bibelsnack allt för seriöst, det är ett sätt att provocera fram en viss godhet, få upp det på tavlan; precis som följande mening. Däremot tycker jag det finns många riktlinjer i "the book of books" som en hel del skulle behöva lära sig av. Bl.a om godhet, välvilja och förståelse.

Men just nu tycker jag ändå, ta vad du kan och ge inget tillbaka (det har du redan gjort och för att han är död så det kan bli svårt).


/C
 
Utan kyrkan hade vi sannolikt inte haft den lagstiftning vi har. Kyrkan lurade av gamlingar sina förmögenheter på dödsbädden. Det var en anledning till att bröstarvingar fick 50% laglott.
 
Se där, alltid lär man sig något nytt :)
 
Chrissofsweden skrev:
Jag utgår från att alla vill väl om man inte är sjuk på något sätt. Sen tror jag även att en förmögenhet inte byggs upp utan uppoffringar från familjen, vilket jag tycker skall betalas tillbaka. Om än inte i förlorad tid, men i pengar då det förstnämnda blir lite svårt efter hans död. Speciellt om det barkat så långt att far & son inte vill ha med varandra att göra längre.

Sen skall det fördelas lika mellan barnen.

Ta inte mitt bibelsnack allt för seriöst, det är ett sätt att provocera fram en viss godhet, få upp det på tavlan; precis som följande mening. Däremot tycker jag det finns många riktlinjer i "the book of books" som en hel del skulle behöva lära sig av. Bl.a om godhet, välvilja och förståelse.

Men just nu tycker jag ändå, ta vad du kan och ge inget tillbaka (det har du redan gjort och för att han är död så det kan bli svårt).


/C
Du får leka troll :p
_____________________________________________________________________________

I vår familj fungerar det så att barnen vet, att det enda de får äer detta som de får medan vi lever.
Goda gärningar belånas med materiella saker.

Sen ska de inte räkna med något. Det är bra om man vet alla sätt hur detta ska göras!
 
;)

Så du lånar ut materiella ting om dom hjälper dig?? :p Men tankesättet är inte helt fel. Då kan man på dödsbädden tillägna den som är i mest behov av arvet med den "lotten".

/Christian
 
Chrissofsweden skrev:
;)

Så du lånar ut materiella ting om dom hjälper dig?? :p Men tankesättet är inte helt fel. Då kan man på dödsbädden tillägna den som är i mest behov av arvet med den "lotten".

/Christian
Min grannes ena 40 årige son har mest behov. Han spelar bort alla pengar han får i lön. Medan den andra sonen jobbar som en galning och pengarna räcker till det ena och andra.
Ska verkligen spel missbrukaren få ärva det mesta???
 
Oj... genast blev det lite problem. Egentligen så ja, han är ju den enda som är i behov av pengar. Kan man vända honom från spelmissbruket och ge honom en ny livschans med pengarna så borde de förslagsvis gå till honom. Allting beror på hur mycket man tror på honom. Däremot kan jag förstå att brodern skulle kunna känna viss avundsjuka då han slitit hårt och gärna vill ha sin beskärda del av kakan. Vilket han borde få.

Blir nog fel hur man än gör känns det som. Man ska ju samtidigt inte heller propagera för att lata sig, man får ju ett arv då :/
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.