- Status
Ja, lite förvånad är jag. Men, i ditt fall kan det möjligen bero på faktorn att uppfattas som "besvärlig kund". Du vill diskutera materialkostnaden när den frågan egentligen är överspelad. I det läget har du ju redan accepterat slutsumman. Så varför diskutera det?qrz skrev:
Nej visst, men jag tycker lite att det borde vara enklare för en hantverkare att diskutera materialet om jag redan accepterat totalsumman. Det är väl bra för alla om det är korrekt uträknad så att man slipper överraskningar såsom att man har glömt det ena eller andra.Henri skrev:
En annan detalj är att jag först frågade om det var något påslag på materialet och fick svaret att priset jag fick var enligt bygghandels bruttoprislist, och det är enligt denna prislista jag har räknat ut att det borde landa på 30kkr istället för 50kkr.
Låter som om han försöker sig på en rövare, landar materialet på c:a 30kkr enligt listpris så betalar inte byggaren mer än kanske 24kkr (20% rabatt på tryckt är hyfsat normalt) men försöker rycka dig på 50kkr. Ett nätt litet påslag om över 100%...
Välj annan hantverkare.
Välj annan hantverkare.
När efterfrågan går ner är det inte automatiskt så att precis alla sänker sina priser. Vissa leverantörer kan behålla sina priser, en del kan höja priserna, en del sänker, en del aktörer försvinner från marknaden. Till slut återställs ett nytt jämnviktsläge.Glufsglufs skrev:
Men jag förstår inte vad du menar med din sista mening. Vad spelar mitt jobb för roll i det här sammanhanget? För du tror väl inte att det är jag som hittat på de grundläggande teorierna inom nationalekonomin? (Det får jag i så fall ta som en komplimang, men så är det inte. Det här lärde jag mig i samhällskunskapen på gymnasiet.) Teorierna började formas redan på 1600-talet och de som ska äras är killar som Adam Smith, Alfred Marshall och Keynes.
Min sista mening betyder exakt vad som står, jag har varit i branchen genom två ekonomiska kriser och återhämtningen av det, varav en som egen företagare och jag tycker det bara är underligt att det finns "förståsepåare" som ska berätta för mig och andra hantverkare hur det fungerar i den verklighet vi själva jobbar i och upplever. Något som en del hantverkare här öppet och ärligt berättar om så de ovetande får en inblick i varför företagen tar betalt för det dom gör och var inkomsterna hämtas så att företagen kan betala sina kostnader och gå i vinst, ja, för det är ju därför man driver företag, för att det ska gå i vinst, inte att man bara ska plocka ut en hygglig lön, betala räkningar och göra en samhällstjänst. Att driva ett företag som säljer både tjänster och material är nog mer komplext än vad många tror, man drar inte in pengarna ett företag behöver på den ena posten endast för i så fall så skulle timdebiteringen vara betydligt högre eller påslaget på material betydligt högre, tänk på det, ett företag behöver en viss omsättning så länge man har samma fasta kostnader vare sig det är bra eller dåliga tider.andersmc skrev:
Därav har ju "förståsigpåarnas" arbete/erfarenheter väldigt mycket med saken att göra för varför diskutera sådana saker genom hypoteser utan grund när man inte själv befinner sig eller har befunnit sig i den sektorn i sitt eget yrke. Teori och verklighet är inte samma sak jämt!
Byggsektorn i ekonomisk kris är absolut inte som andra brancher.
Renoverare
· Skåne
· 8 495 inlägg
Hubbe2 skrev:
Jag vet ju inte var du håller hus men här nere i södra delarna så är det sådant priskrig på tryckt så de mindre leverantörerna kan inte konkurera med typ Byggmax priser...
Alltså i princip inga rabatter att prata om på tryckt när jag har behövt köpa sådant iaf...:S
Men det är klart att om du går till Optimera, Beijer el. liknande leverantör och rättar dig efter deras ord.prislista så kanske det går att få rabatter på det priset men i slutänden är det ju ändå dyrare än vissa andra leverantörer fast oftast en annan kvalité också...
Svårt att jämföra eftersom det skiljer i både kvalité och pris hos olika leverantörer så att generellt säga att hantverkaren rycker pengar från kunden är kanske inte helt rättvist utan mer fakta...
Jo, det var precis så jag menade, du som privatperson kan ofta förhandla fram hyggliga rabatter på just Beijer och sådana handlare, (samma som din snickare använder listpris på för att ge dig ett materialpris)
På byggmax får man inga rabatter.
Säger inte att hantverkaren rycker kunden på pengar, men det är fräckt med 100% materialpåslag på vanligt altanvirke...
På byggmax får man inga rabatter.
Säger inte att hantverkaren rycker kunden på pengar, men det är fräckt med 100% materialpåslag på vanligt altanvirke...
Det jag tror stör många konsumenter är när de får betala ett mycket högre pris på materialet när det köps genom hantverkaren än när konsumenten går ner på samma brädgård och handlar det själv.
Konsumenten tänker sig nog att hantverkaren har bra kontakter och rabatter och då tycker nog många att det är ytterst irriterande att altanvirket som har ett konsumentpris på 10 kr löpmetern på prislappen på XL bygg kostar 20 kr löpmetern när samma altanvirke köps genom hantverkaren på samma XL bygg. Ovanpå det har hantverkaren tagit betalat per timme för att åka och handla virket samma dag som det ska användas så det finns ingen kapitalbindning, eller lager och hanteringkostnader att tala om.
Har hantverkaren handlat hos en grossist är det ännu mer anmärkningsvärt att priset ut till konsument är högre än vad konsumenten kan handla materialet för själv på den lokala brädgården. För kan inte hantverkaren få bättre grossistpriser än att konsumentpriset blir högre än att köpa det själv över disk, ja då har hantverkaren uppenbart valt att samarbeta med en ytterst dålig grossist. Så tror jag många konsumenter tänker i första skedet.
Om materialpriset från hantverkaren alltid var i samma härad som konsumentpriset hos bygghandlaren (hantverkaren har rabatter som inte ges vidare till kund och tar också ett litet "lagom" påslag eventuellt så h*n tjänar ändå pengar på materialet) så tror jag att dessa diskussioner om materialpåslag i princip skulle upphöra.
Konsumenten tänker sig nog att hantverkaren har bra kontakter och rabatter och då tycker nog många att det är ytterst irriterande att altanvirket som har ett konsumentpris på 10 kr löpmetern på prislappen på XL bygg kostar 20 kr löpmetern när samma altanvirke köps genom hantverkaren på samma XL bygg. Ovanpå det har hantverkaren tagit betalat per timme för att åka och handla virket samma dag som det ska användas så det finns ingen kapitalbindning, eller lager och hanteringkostnader att tala om.
Har hantverkaren handlat hos en grossist är det ännu mer anmärkningsvärt att priset ut till konsument är högre än vad konsumenten kan handla materialet för själv på den lokala brädgården. För kan inte hantverkaren få bättre grossistpriser än att konsumentpriset blir högre än att köpa det själv över disk, ja då har hantverkaren uppenbart valt att samarbeta med en ytterst dålig grossist. Så tror jag många konsumenter tänker i första skedet.
Om materialpriset från hantverkaren alltid var i samma härad som konsumentpriset hos bygghandlaren (hantverkaren har rabatter som inte ges vidare till kund och tar också ett litet "lagom" påslag eventuellt så h*n tjänar ändå pengar på materialet) så tror jag att dessa diskussioner om materialpåslag i princip skulle upphöra.
Redigerat av moderator:
Är det ett ROT-jobb så är både slutkostnaden och materialkostnaden intressant så jag kan absolut förstå att TS frågar om fördelningen i fastpriset eftersom det i slutänden kan göra en ganska stor skillnad.
Jag tror precis som bra-byggare skriver att skulle påslaget från hantverkaren innebära att man betalar samma eller lite mer än man som privatkund skulle betala på brädgården så är det inget konstigt med det. Hantverkaren har naturligtvis sina rabatter och ett visst påslag kan man absolut acceptera som kund så länge det inte blir orimligt, särskilt när det rör sig om ROT-jobb då man faktiskt får en skattereduktion på arbetskostnaden men inte på materialet (inräknat påslag)
Jag tror precis som bra-byggare skriver att skulle påslaget från hantverkaren innebära att man betalar samma eller lite mer än man som privatkund skulle betala på brädgården så är det inget konstigt med det. Hantverkaren har naturligtvis sina rabatter och ett visst påslag kan man absolut acceptera som kund så länge det inte blir orimligt, särskilt när det rör sig om ROT-jobb då man faktiskt får en skattereduktion på arbetskostnaden men inte på materialet (inräknat påslag)
Jag är fortfarande inte riktigt med vad du menar, men jag tolkar det så här:Glufsglufs skrev:
Jag har presenterat ett referat av en av grundsatserna inom nationalekonomin - Lagen om Utbud och Efterfrågan. (Läs om den till exempel här: http://nationalekonomi.hannes.se/mikroekonomi/utbud-och-efterfraagan .) Den här ekonomiska modellen har varit känd länge, men definierades i sin moderna form 1860 av Alfred Marshall (som man kanske kan definiera som en "förståsepåare"). Sedan dess har den bearbetats och analyserats av oräkneliga ekonomer. Den har accepterats som er eller mindre ett postulat av i praktiken samtliga ekonomer i världen.
Glufsglufs har nu anfört att denna teori inte stämmer. Som grund för sin ståndpunkt anför han två skäl: Dels den debiteringsmodell som använts i ett par företag han har erfarenhet av (vilket man kan förutsätta att han har god kännedom om) samt mitt yrke (vilket han å andra sidan inte har någon som helst kännedom om).
Lagen om Utbud och Efterfrågan är en teori. Man behöver inte tro på den om man inte vill. Men den finns. Så oavsett vilka argument Glufsgufs kommer med så finns den här teorin. Det går inte att argumentera bort. Även om jag berättar att jag har trettio års erfarenhet av att beräkna priser på kombinerade varor och tjänster så spelar det ingen roll. Teorin finns vare sig mer eller mindre för det.
Vilka tråkiga erfarenheter många av er har? Min snickare skickar med kopior på deras inköpskvitton, och sedan står hans pålägg specat på räkningen. Slutsumman på materialet blir ju ungefär densamma som om jag hade köptr det själv eftersom han har bättre rabatter. Ärligt och bra, vill jag handla billigt på Byggmax eller vill välja något speciellt material (som fasaden som består av specialuppsågade stormfällda tråd från sommarstugetomten tex) köper jag det själv, vill jag göra det bekvämt för mig så handlar de.
Det låter mycket märkligt att du råkat ut för att flera hantverkare dragit sig ur jobbet när du frågat om materielkostnaden. Du kanske skulle ställa dig själv frågan hur du frågar? Jag jobbar som hantverkare och ibland händer det att kunder är väldigt misstänksamma vad det gäller materielkostnaderna. De tycks mig som om de utgått från att jag försökt luras och detta helt utan anledning. Jag bor i en liten kommun och har absolut inte dåligt rykte. Jag har i något fall löst det genom att skriva allt materiel i kundens namn och låtit bygghandeln fakturera direkt. Ingen bra lösning för någon men vad gör man?
Det låter som ett helt fantastiskt sätt att klara dåliga tider på. Bara sänka timdebiteringen och höja materialpåslaget så tjänar man lika mycket pengar trots sämre tider. Men hur hanterar man i branschen en minskad efterfrågan? Höjer man priserna ytterligare för att kompensera för det om vinsten alltid ska vara X antal kronor oavsett konjunktur? För de kunder som fortfarande köper tjänster i dåliga tider skulle det ju innebära att det i slutänden blir dyrare vilket inte känns logiskt.Glufsglufs skrev:
Redigerat:
Varför är inte det en bra lösning för någon? Jag har alltid gjort så vad det gäller datorutrustning, handlar på kundens egna konton. Jag får inget pålägg på "materialet" men eftersom jag anser att sånt bara leder till tjafs så gör det mig inget alls. Jag behöver inte stå för garantier på prylarna, eftersom jag inte sålt något. Jag har inga lager- och hanteringskostnader och inga prylar som riskerar stå osålda och gå ner i värde. Jag tar ingen kredritrisk med en kund som kanske inte betalar. Jag tar ingen likviditetsrisk med att ligga ute med pengar.wuthering skrev: