Om jag varit grannen och ingått ett dylikt avtal, hade jag aldrig tänkt tanken att ta upp det med dödsboet om ägaren gått bort. Pinsamt beteende av grannen och högst troligt en bluff. Låt grannen ta det till tingsrätten om denne vill. Som andra sa, och som du självklart redan gjort, håll en god ton, men var bestämd och konsekvent i att du inte hört talas om något sådant avtal.B bjolletts skrev:
När i tiden, i relation till datum när släkting gick bor, planterades häcken? Låter som efter bortgång?B bjolletts skrev:
Häcken planteras på grannens tomt. Grannens häck med andra ord.
Känns svajigt och dessutom fräckt att komma stövlandes med önskan om pengar.
Då kan ni ju vara pragmatiska: Dvs tillåt att grannen sätter häcken där- men ev. kostnadsdelningar/ersättningar får denne ta med dödsboet - det är ju inte något ni har med att göra.B bjolletts skrev:
Jag fattade det som att TS är en av dödsbodelägarna, men det har jag kanske fått om bakfoten? Annars är det ju precis som du säger en totalt ickefråga för TSklaskarlsson skrev:
Ska vi vara petiga (det är ju trots allt juridikforumetB bjolletts skrev:
) så är det så att avtalet behöver bevisas vid en tvist om det inte vitsordas, d.v.s. om dödsboet inte medger avtalets existens och dess villkor. I ett sådant läge blir det en bevisfråga och bevisbördan kommer då ligga på grannen. Eftersom det är svårt att bevisa kommer inte en domstol kunna döma till grannens fördel, även om avtalet är bindande och faktiskt finns. För att vara något krass, grannen kan ha helt rätt i alla sina påståenden men det är dödsboet som avgör så länge grannen inte har några extraordinära bevis. Det här är också anledningen till varför skriftliga avtal alltid är att föredra, även om muntliga sådana i teorin är lika starka (det är endast vid fastighetsköp som skriftliga avtal är ett formkrav), i praktiken är dock muntliga avtal sällan lika "starka" som skriftliga sådana (telefonförsäljning är ett undantag eftersom kontrakten då oftast spelas in).Ett ytterligare perspektiv (i stort håller jag med om det mesta som sagts): OM det är så att det ingicks ett muntligt avtal, så behöver det ju inte gått rätt till. Gamla människor är sårbara, och luras ofta att gå med på saker som de egentligen inte behöver/vill. Speciellt som det låter som att personen ifråga inte mådde bra på slutet. Så jag skulle säga att bördan är större än att bara bevisa att det finns ett avtal.
Om häcken inte är av ondo så är det kanske bara positivt om ni ska sälja eller behålla.B bjolletts skrev:
Men det med betalning hade jag vänligt men bestämt bara sagt att några sådan avtal känner jag inte till och det kommer inte bli någon ekonomisk överenskommelse.
Oerhört märkligt beteende. Om vi antar att det grannen säger är sant så pratar man väl ändå med den nya ägaren. ”Hej, vi hade kommit överens om att dela på kostnaden för plantering av en häck. Men nu har ju den gamla ägaren avlidit… hur känner du?”
Bara säg till grannen att hen har haft tid på sig att fråga dig innan hen köpte väck. Ni är inte intresserade av att betala.
Bara säg till grannen att hen har haft tid på sig att fråga dig innan hen köpte väck. Ni är inte intresserade av att betala.
Jag tycker att många har en förkastlig inställning när man menar att man ska strunta i avtal som inte kan bevisas.
Det ändrar dock inget i sak i det här fallet.
Nu tycks ju inte dödsbots delägare ens tro på att något avtal fanns. Att sedan påbörja ett arbete långt efter dödsfallet utan att kontakta dödsboet är också fel.
Men om man tänker sig att det är ett arbete som pågår vid dödsfallet och man finner det rimligt att avtalet faktiskt har ingåtts, så ser jag det som självklart att följa avtalet.
Det ändrar dock inget i sak i det här fallet.
Nu tycks ju inte dödsbots delägare ens tro på att något avtal fanns. Att sedan påbörja ett arbete långt efter dödsfallet utan att kontakta dödsboet är också fel.
Men om man tänker sig att det är ett arbete som pågår vid dödsfallet och man finner det rimligt att avtalet faktiskt har ingåtts, så ser jag det som självklart att följa avtalet.
Vänta lite, först tänkte jag skriva att muntliga avtal är bindande, så om det finns någon form av rimlighet att den avlidne kan ha sagt ja, och det finns medel, så kanske man skall hedra det ev löftet. TS verakr dock rätt säker på att så inte är fallet. vilket jag ofta tar med lite ro, när man söker medhåll i en viss riktning.
Men sen konstaterar jag att dödsfallet var för 6 månader sen, dvs någon gång i höstas. Även om grannen var och knackade på och fråagde på dödsbädden, så har vederbörande varit avliden ett bra tag innan han gick och köpte sin häck. Att då inte kolla läget med dödsboet innan man springer och handalr tyder på att TS teori ligegr rätt nära till hands. Dvs grannen drar en valls och även om han inte gör det, så kan han knappast förvänat sig att nya förvaltare skall stå bakom detta. I synnerhet då inga skriftliga öevrenskommelser finns.
Så om hans beslut av häck var avhängt på den avlidnes medfinansiering, så får han nog stå sitt kast.
Jag är därför helt på TS sida, framför allt då häcken knappast har köpts in av grannen när TS anhörig som förväntats vara med att betala redan är i livet. För mig är det snarare ett bedrägligt beteende.
Men sen konstaterar jag att dödsfallet var för 6 månader sen, dvs någon gång i höstas. Även om grannen var och knackade på och fråagde på dödsbädden, så har vederbörande varit avliden ett bra tag innan han gick och köpte sin häck. Att då inte kolla läget med dödsboet innan man springer och handalr tyder på att TS teori ligegr rätt nära till hands. Dvs grannen drar en valls och även om han inte gör det, så kan han knappast förvänat sig att nya förvaltare skall stå bakom detta. I synnerhet då inga skriftliga öevrenskommelser finns.
Så om hans beslut av häck var avhängt på den avlidnes medfinansiering, så får han nog stå sitt kast.
Jag är därför helt på TS sida, framför allt då häcken knappast har köpts in av grannen när TS anhörig som förväntats vara med att betala redan är i livet. För mig är det snarare ett bedrägligt beteende.