nej, det kommer inte ses som en reaktiv effekt eftersom reaktiva effekter lämnar tillbaka lika mycket ström vid urladdning som den drog vid uppladdning på samma sätt som en fjäder spänns upp och sedan släpper.M Martin Lundmark skrev:
Med en likriktarbrygga som öppnar först när spänningen är över en viss nivå och klipper strömmen när uppladdningen är på topp och spänningen sjunker igen så blir det istället en kraftigt olinjär last med högst varierande impedans över halvperioden under uppladdningsprocessen och det genererar strömövertoner som skiljer sig emot nätfrekvensen utöver grund-tonen.
Så den lasten kan inte ses på samma sätt som en parallellt kopplad kondensator över polskruvarna som faskompensering på lysrör med induktiva ballaster.
Detta fuskade man länge med på elektroniska drivdon/ballaster och skrev cos(fi)=0.97 i avseende förskjutningsström på etiketten fast effektfaktorn (PF) kom knappt över 0.3...
Hej xxargsX xxargs skrev:
Reaktiv effekt handlar bara om grundtonen (50 Hz) och är definierad som fasläget mellan grundtonens ström och spänning. Är strömmen före spänningen så är det en kapacitiv reaktiv effekt kommer strömmen efter spänningen då är det en induktiv reaktiv effekt.
Se t.ex. avsnittet om ”Faskompensering” i Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Faskompensering
Dessutom kan det i strömmen till nätdelen dessutom förekomma övertoner.
Den uppkommer och den är inte försumbar. Men normalt finns så många andra laster som är med och delar på transienten att den inte ställer till med någon skada. Om vi hypotetiskt tänker oss att endast en mobilladdare och en vattenkokare är ansluten till stolptrafon kan man få problemet. Men det är ju inte en så vanlig situation. Jag kanske skall tillägga att hela scenariot är en spekulation från min sida. Det borde kunna vara ett problem. Jag vet inte om det är det.A avh67f skrev:
Ett verkligt exempel som jag sett var en broms till en hissmaskin som matades via transformator och likriktare. Kontaktorn bröt på DC-sidan om likriktaren. Sekundärspänningen var 36 volt på transformatorn och likriktaren var godkänd för 1000 volt. Likriktaren höll i något dygn innan den gick sönder. Det löstes med en varistor över likriktaren på AC-sidan.
Hej kanske lite ot men jag provar den handlar ju om el.A Avemo skrev:
Frågan jag har är hur fungerar elmätarna man har i mätarskåpet
om man har solceller om man exempelvis köper på en fas o exportera på två
får man köpa det som kommer på den fasen eller är det snittet som passerar mätaren det baseras på eller är det typ sittet på alla faser på en timme exempelvis
någon som har koll på hur detta funkar
Med vänlig hälsning, 😃
Hej avh67fA avh67f skrev:
Det är dramatisk skillnad mellan egenskaperna hos t.ex. en 100 kVA transformator på 10/0.4 med Uk = 4% som matar ett hus https://www.elektroskandia.se/bildnavigering?id=1591&artnr=0690279
och om vi matar huset med ett elverk på t.ex. 10 kVA.
Vid en kortslutning så kan transformatorn leverera upp till 25 ggr märkströmmen (som i sig är 10 ggr större än elverkets märkström) medan elverket kan leverera en kortslutningsström ca 2–3 ggr märkströmmen för elverket.
Kortslutningsströmmen kan alltså vara upp till 125–83 ggr större för transformatorn än för elverket. Sedan tillkommer att ledningarna dämpar kortslutningsströmmen.
Den klenare kortslutningsströmmen kan innebära större spänningsvariationer vid in och urkoppling av laster.
Den låga kortslutningsströmmen innebär dessutom att säkringarna (t.ex. 10 A) som vi normalt använder i våra hus inte löser ut på stipulerad tid utan vi måste se till att hela elverket kopplas från vid kortslutning.
Har vi ett litet enfas elverk är skillnaden ännu större