Ska en amatör hålla på med sånt här själv? Det kan ju inte kosta många kronor att ta dit ett proffs som mäter och skriver ett ok.
Jag har lantbruksfastighet som det finns mycket att mäta på i många utrymmen, tidsödande, därför föredrar jag att mäta själv om möjligt. I inlägg #8 fick jag ju referensvärden för 500V och instruktioner hur man går tillväga. Det räcker med tillräckliga kunskaper tycker jag 
sen låter jag ett proffs sköta det som är mycket avancerat, många av oss rör i mellanzonen mellan amatör och proffs.
sen låter jag ett proffs sköta det som är mycket avancerat, många av oss rör i mellanzonen mellan amatör och proffs.
Som sagt helt utan risk öht om du använder rätt instrument. Med fördel kan du använda 1000V om det finns tillgängligt och referensvärdena i #8 ska du se som ett absolut minimum och riktigt dåligt. I de flesta fall bör du få värden som i princip ligger upp mot max för vad en normal megger kan mäta. Och får du låga men godkända värden är det viktigt att man isf förstår varför och kan avgöra att det då är ok trots allt.johan5588 skrev:
Du klarar säkert detta galant som amatör, det säger ju inget om dina kunskaper och intresse.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 363 inlägg
Det var en så bra tråd det här att jag fortsätter på temat. Och förhoppningsvis håller jag mig till ämnet också, även om det är en trådkapning.
Även jag håller på att sanera ett gammalt hus (-39) från ”blykulo”. Jag är avundsjuk på hantverket; både kulodragningen som sådan och infräsningen av de små porslinsdosorna i taklisterna visar på en noggrannhet som oftast inte behövs längre när den mesta förläggningen är dold. Varken tidigare husägare/elektriker eller jag har dragit ersättningskablarna lika snyggt. Efter idag är den dock närmast bara ett minne här – har fem–tio meter kvar i trapphuset som får ryka en regnig dag.
Men nog med nostalgi och till frågan: Inte finns det väl någon risk med att behålla porslinsdosorna? Att de kan vara ett elände att få plats med grejerna i vet jag, men finns det någon säkerhetsaspekt i att man kan få svårare att få bra kontakt eller så jämfört med en modernare dosa?
Även jag håller på att sanera ett gammalt hus (-39) från ”blykulo”. Jag är avundsjuk på hantverket; både kulodragningen som sådan och infräsningen av de små porslinsdosorna i taklisterna visar på en noggrannhet som oftast inte behövs längre när den mesta förläggningen är dold. Varken tidigare husägare/elektriker eller jag har dragit ersättningskablarna lika snyggt. Efter idag är den dock närmast bara ett minne här – har fem–tio meter kvar i trapphuset som får ryka en regnig dag.
Men nog med nostalgi och till frågan: Inte finns det väl någon risk med att behålla porslinsdosorna? Att de kan vara ett elände att få plats med grejerna i vet jag, men finns det någon säkerhetsaspekt i att man kan få svårare att få bra kontakt eller så jämfört med en modernare dosa?
Är dosan i bra skick ser jag inga problem ur elektriskt perspektiv. Ur brandsynpunkt är de överlägsna plastdosor eftersom de helt enkelt inte kan brinna. Om du gillar den gamla stilen så kan du glädjas åt att porslinsdosorna har börjat nyproduceras igen: https://www.elbutik.se/product.html/kulodosa-i-porslin.
Ett problem med g:a porslinsdosor brukar vara att plintarna lossnar när man ska dra fast trådarna samt att plintarna brukar vilja gå sönder på dom g:a dosorna.
Annars är det som brukar vara besvärligast just att det är så trångt och att det oftast bara finns fyra plintar ( dom tillverkades innan det blev normalt med en jordtråd).
Annars är det som brukar vara besvärligast just att det är så trångt och att det oftast bara finns fyra plintar ( dom tillverkades innan det blev normalt med en jordtråd).
Jag återanvända i viss mån porslinsdosorna (porslinskulodosor) i ett hus som jag bytte all kabel i, förra året.
Det handlade mest om att på de ställen där elektrikern på den tiden (typ 40-tal) hade täljt ur halvrunda hål i listerna för dosorna så hade det blivit så fult med en ny modern dosa, så på vissa ställen fick de gamla sitta kvar helt enkelt.
Men visst, trångt att koppla, och som elmont skrev, vissa av dosorna så lossnade skruvarna ifrån porslinet och annat, så jag fick pyssla ihop lite delar för att få ihop hela prylar.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 363 inlägg
Precis så är det här (även om det nog är uttaget med hålsåg). Det är egentligen bara belysning med enkla lysknappar till dessa kvar (inga trappkopplingar eller liknande och ”eluttagselen” är omdragen sen länge) och där taklisterna blir kvar byter jag ogärna ut kulodosorna.Mikael_L skrev:
Har inte råkat ut för några lossnade plintar, men har nog ett halvdussin dosor i reserv utifall att.
Var försiktig med dosorna, behandla dem som att de är av svindyrt mingvasporslin ...
Låt de helst sitta kvar ifall de är inmålade, ty då brukar de sitta som attan och stor risk att man pajar dem då man bryter loss dem.
Det stora problemet kommer då man ska dra åt skruvarna med de nya ledarna, man vill ju dra såpass att det verkligen sitter utan glappkontakt.
Tips, räta ut den avskalade biten av ledarna ordentligt rakt innan, så behövs det mindre åtdragningsmoment för att få ihop ledarna bra.
Låt de helst sitta kvar ifall de är inmålade, ty då brukar de sitta som attan och stor risk att man pajar dem då man bryter loss dem.
Det stora problemet kommer då man ska dra åt skruvarna med de nya ledarna, man vill ju dra såpass att det verkligen sitter utan glappkontakt.
Tips, räta ut den avskalade biten av ledarna ordentligt rakt innan, så behövs det mindre åtdragningsmoment för att få ihop ledarna bra.
Det behöver inte vara fel att smörja gängan lite heller, vaselin, kontaktfett, eller kanske LITE vanligt smörjfett.Var försiktig med dosorna, behandla dem som att de är av svindyrt mingvasporslin ...
Låt de helst sitta kvar ifall de är inmålade, ty då brukar de sitta som attan och stor risk att man pajar dem då man bryter loss dem.
Det stora problemet kommer då man ska dra åt skruvarna med de nya ledarna, man vill ju dra såpass att det verkligen sitter utan glappkontakt.
Tips, räta ut den avskalade biten av ledarna ordentligt rakt innan, så behövs det mindre åtdragningsmoment för att få ihop ledarna bra.
Ett vanligt problem med gamla elgängor är ju att de "skär", man hör ett gnisslande ljud strax innan de sitter som berget...
Har jobbat lite med museie-fartyg i saltvatten. ALLT elektriskt smörjs/dränks med vaselin vid montage, med undantag för M5-skruv som håller doslock och liknande, de smörjs med kopparfett, aluminiumfett eller likvärdigt (lite valt av materialen som skruvas samman och i skruven).