Om A har råd så kan hen ju köpa bostaden själv och hyra ut till B.
Hyran blir då återbetalning av "lån" och när allt är betalt köper B av A för 1 kr. (Eller när B nu har råd. )
Vill B flytta så visst. Då står det A fritt att sälja eller vad A nu vill.
Hyran blir då återbetalning av "lån" och när allt är betalt köper B av A för 1 kr. (Eller när B nu har råd. )
Vill B flytta så visst. Då står det A fritt att sälja eller vad A nu vill.
Nej. i de flesta fall skulle bostadsrättsföreningen inte godkänna andrahandsuthyrning.Fujim skrev:
Det finns ju lite olika modeller, antingen att A blir delägare i bostadsrätten, eller lånar ut (men ta i så fall pant i bostadsrätten). Även om A liter på B, så kan förhållandet ändras. Antag att B avlider, och att arvingarna är struliga. Eller B går och gifter sig, Bostadsrätten blir giftorättsgods.
Vad som är bäst/möjligt beror ju lite på varför B behöver hjälp. Har B ex. betalningsanmärkningar, och kan inte ta lån. Eller fattas bara lite av kontantinsatsen, hela kontantinsatsen osv.
Vad som är bäst/möjligt beror ju lite på varför B behöver hjälp. Har B ex. betalningsanmärkningar, och kan inte ta lån. Eller fattas bara lite av kontantinsatsen, hela kontantinsatsen osv.
Vad som inte riktigt framkommit är att en lägenhet faktiskt kan minska i värde.
Varför måste B ha hjälp? Är det kontantinsatsen som saknas? Är det så att B:s lån blir för stort? Varför vill B köpa lägenhet?
Blir väldigt svårt att skydda pengarna, Hur långt tidsperspektiv tänker A? Om B aldrig flyttar? Hur stor del av lägenhetens värde skall A låna ut?
A kommer bli fullt ansvarig inför styrelsen. T ex en vattenskada där B inte betalt försäkringen. Att elräkning och hyra betalas. Att det inte är oväsen efter 22.00.
Blir väldigt svårt att skydda pengarna, Hur långt tidsperspektiv tänker A? Om B aldrig flyttar? Hur stor del av lägenhetens värde skall A låna ut?
A kommer bli fullt ansvarig inför styrelsen. T ex en vattenskada där B inte betalt försäkringen. Att elräkning och hyra betalas. Att det inte är oväsen efter 22.00.
Om B saknar tillgångar kanske han inte är rätt person att äga en lägenhet och ansvara för ett banklån.P peter_sweden skrev:
Nu handlar det förhoppningsvis inte om en hyreslägenhet utan om en bostadsrätt.F fiskbuggaren skrev:
Många bostadsrättsföreningar (i synnerhet de som är anslutna till HSB) beviljar inte medlemsskap till personer som inte ska bo i lägenheten. Det är alltså i de fall inte möjligt för A att bli delägare enligt 1. Återstår alltså bara 2.
Det går ju alltid att chansa och sätta upp bådas namn på dörren, men det kan ju hända att föreningen senare gör en koll var A är skriven och begär rättelse mot vite av förverkande av lägenheten.
Många bostadsrättsföreningar kräver väl att den delägare som bor i lägenheten är skriven där men övriga delägare kan just bara vara delägare.K kindvall skrev:
Ja, det skiljer sig mellan föreningarna beroende på vad de har i stadgarna. Vissa nöjer sig med att en av delägarna är bosatt där, ibland med krav på en viss ägarandel minimum. Andra kräver att samtliga är bosatta i lägenheten. Min erfarenhet är att HSB-föreningar hör till de senare, gissar att det står i HSBs "normalstadgar" som föreningen utgått från vid bildande.D Dr Jumping Jack skrev:
Kan inte skuldebrev mot pant i bostadsrätten vara den bästa lösningen? talar mot det och vad ska man tänka på i så fall att reglera:
- hur räntan bestäms (lämplig referensränta för bolån?)
- när kan A.säga upp skulden (förslag?)
- vad som händer om B. vill sälja? (Antar att skulden ska återbetalas som vanliga banklån)
- kostnad för att upprätta skuldebrev
- hur räntan bestäms (lämplig referensränta för bolån?)
- när kan A.säga upp skulden (förslag?)
- vad som händer om B. vill sälja? (Antar att skulden ska återbetalas som vanliga banklån)
- kostnad för att upprätta skuldebrev
Enklast och bästa lösningen om du frågar mig.P peter_sweden skrev:
1. Räntan bör vara lite högre än bankens då säkerheten är sämre (nr 2 i ordningen)
2. Oftast löper ett skuldebrev tills skulden är betald med ett fast amorteringsbelopp per månad.
3. B är skyldig att betala av samtliga lån om lgh säljs, går inte att sälja lgh annars då pantsättningen är inskriven i föreningens register och synlig för tex mäklare som säljer lgh.
Det är en möjlighet. Det är ovanligt med panter för privatpersoner i bostadsrätter, men det är möjligt. Ett problem kan vara om B även söker banklån. Banken ska bedöma den totala skulden när man räknar på hur stort lån man kan ge, så lösningen med ett privat lån kan leda till att banken ger lägre lånenivå eller kräver högre amortering. I så fall är det inte säkert att det underlättar för B. Angående dina frågor.P peter_sweden skrev:
- ränta. Beror kanske på om det är på vänliga eller kommersiella villkor. Man kanske kan välja en bank och ta dess villkor, enklare om man väljer en lång bindningstid. A får sedan ta upp detta som en inkomstränta och B som en utgiftsränta. Detta leder i praktiken till att båda behöver manuellt hantera den årliga deklarationen.
- när kan A säga upp skulden. Om B ska känna sig trygg bör det väl vara först när lånet är avbetalt, så utöver ränta bör man komma överens om amortering.
- när B säljer. Då återbetalas lånet när det inte längre finns någon säkerhet.
- skuldebrev kan ni rätt enkelt ta fram själva, Ange att A lånar ut X kr till B till en ränta som inledningsvis i Y år är cc procent och sedan fastställs enligt listränta hos Dbanken. Amortering görs med Z kr per år.