9 227 läst · 15 svar
9k läst
15 svar
Fuktspärr vid vägg i våtutrymme
Hej, hör talas om ångbroms? ???
Jag har ställt ungefär samma frågor som du, skillanden är att jag har ett gammalt hus. Jag skickar med både min frågställning och det svar som jag fått från Villaägar förbundet.
Fråga:
Jag har ett hus med timmerstomme som är byggt 1904. Jag håller på att renovera ett badrum som förmodligen från början har varit en garderob/klädkammare. Det är alltså snedtak.
-Ytterväggar; i ytterväggarna följer inte timmerstommen med upp i från första våningen, timmerstommen slutar där golvsyllarna ligger, detta gäller bara där de sk. vinds garderoberna är, i mitten av huset där det är rum följer timmerstommen med upp. Nu till frågan; jag har "klätt" av insidan och är ute vid första lagret av brädfodringen (huset är tilläggsisolerat) där sitter idag en vindpapp. Jag har sedan tänkt att isolera inifrån med ca 145 mm, gips, tätskickt och kakel. Skall jag sätta någon diffusionsspärr?
-Taket; jag har tagit bort befintligt undertak, tagit bort spånlagret. Har tänkt att isolera mellan takstolarna med Gullfiber och sätta gips på insidan som skall vävas och målas. Nu när taket är avklätt så kommer det gamla spåntaket fram inifrån, på utsidan om spåntaket så ligger det oljehärdad massonit och betongpannor på det. Skall jag sätta någon vindpapp mot spåntaket? Skall jag sätta någon diffusionsspärr i taket?
Svar:
Plastens uppgift är att förhindra fuktig inomhusluft att kondensera (övergå till vatten) på sin väg ut genom väggar och tak. Fukttransporten ut genom vägg och tak sker huvudsakligen på två sätt, diffusion och konvektion varav den först nämnda är en mycket långsam process och som sällan ställer till några problem. Konvektion kan enkelt uttryckt beskrivas som luftströmmar, dessa strömmar kan ta med sig stora mängder fuktig inomhusluft som på sin väg ut genom väggar och tak kondenserar. För att stoppa dessa luftströmmar gäller det att göra insidan lufttät.
Viktigt är också att täthet uppnås i alla genomgångar så som vindsluckor, ventilationskanaler, övergång mellan tak och vägg etc.
I Svensk byggnorm 1980 anges det att ångtätheten för ytterväggar skall vara 5 gånger större på den varma sidan än den kalla, för takets ångtäthet har siffran 10 antagits som riktvärde. Som jämförelse kan nämnas att 0,2 mm plastfolie ger en ångtäthet på ca100- 200 gånger mer på den varma sidan.
Svaret är således att en så pass tät och effektiv ångspärr (diffusionsspärr) som plasten utgör är inte nödvändigt, däremot krävs en lufttät insida, vilket kan uppnås med en så kallad ångbroms exempelvis Mataki Halotex D 50 som uppfyller dessa krav.
Fördelen med en ångspärr som inte är allt för tät, är att eventuell instängd fukt kan avgå både utåt och inåt, vilket är en klar fördel i exempelvis hus som inte är kontinuerligt uppvärmda samt även i hus med tegelfasd (skalmur) där det är vanligt med omvänd ångtransport, så kallad sommar kondens.
Vid snedtaksisolering bör du ha en luftspalt på minst 25 mm.
Hur lufttäthet uppnås utan att använda plast kan du också läsa på Ekofibers hemsida, utdrag ur SP Rapport av Eva Sikander
"lufttäthet i hus med träregelstomme och utan plastfolie".
Fuktskador är ett vanligt problem på vindar där tilläggisolering har gjorts, då i första hand vindar där brister i lufttäthet råder. Vanliga ställen där läckage råder är genomföringar för ventilation, skorsten, vindsluckor samt övergång mellan tak och vägg. Innertaksmaterialet kan också vara otätt exempelvis spontade bräder utan underliggande folie.
Hur lufttäthet uppnås samt även övrig vägledning för tilläggsisolering kan du läsa på ett flertal hemsidor. www.ekofiber.se
www.paroc.se
www.mataki.com
Jag har ställt ungefär samma frågor som du, skillanden är att jag har ett gammalt hus. Jag skickar med både min frågställning och det svar som jag fått från Villaägar förbundet.
Fråga:
Jag har ett hus med timmerstomme som är byggt 1904. Jag håller på att renovera ett badrum som förmodligen från början har varit en garderob/klädkammare. Det är alltså snedtak.
-Ytterväggar; i ytterväggarna följer inte timmerstommen med upp i från första våningen, timmerstommen slutar där golvsyllarna ligger, detta gäller bara där de sk. vinds garderoberna är, i mitten av huset där det är rum följer timmerstommen med upp. Nu till frågan; jag har "klätt" av insidan och är ute vid första lagret av brädfodringen (huset är tilläggsisolerat) där sitter idag en vindpapp. Jag har sedan tänkt att isolera inifrån med ca 145 mm, gips, tätskickt och kakel. Skall jag sätta någon diffusionsspärr?
-Taket; jag har tagit bort befintligt undertak, tagit bort spånlagret. Har tänkt att isolera mellan takstolarna med Gullfiber och sätta gips på insidan som skall vävas och målas. Nu när taket är avklätt så kommer det gamla spåntaket fram inifrån, på utsidan om spåntaket så ligger det oljehärdad massonit och betongpannor på det. Skall jag sätta någon vindpapp mot spåntaket? Skall jag sätta någon diffusionsspärr i taket?
Svar:
Plastens uppgift är att förhindra fuktig inomhusluft att kondensera (övergå till vatten) på sin väg ut genom väggar och tak. Fukttransporten ut genom vägg och tak sker huvudsakligen på två sätt, diffusion och konvektion varav den först nämnda är en mycket långsam process och som sällan ställer till några problem. Konvektion kan enkelt uttryckt beskrivas som luftströmmar, dessa strömmar kan ta med sig stora mängder fuktig inomhusluft som på sin väg ut genom väggar och tak kondenserar. För att stoppa dessa luftströmmar gäller det att göra insidan lufttät.
Viktigt är också att täthet uppnås i alla genomgångar så som vindsluckor, ventilationskanaler, övergång mellan tak och vägg etc.
I Svensk byggnorm 1980 anges det att ångtätheten för ytterväggar skall vara 5 gånger större på den varma sidan än den kalla, för takets ångtäthet har siffran 10 antagits som riktvärde. Som jämförelse kan nämnas att 0,2 mm plastfolie ger en ångtäthet på ca100- 200 gånger mer på den varma sidan.
Svaret är således att en så pass tät och effektiv ångspärr (diffusionsspärr) som plasten utgör är inte nödvändigt, däremot krävs en lufttät insida, vilket kan uppnås med en så kallad ångbroms exempelvis Mataki Halotex D 50 som uppfyller dessa krav.
Fördelen med en ångspärr som inte är allt för tät, är att eventuell instängd fukt kan avgå både utåt och inåt, vilket är en klar fördel i exempelvis hus som inte är kontinuerligt uppvärmda samt även i hus med tegelfasd (skalmur) där det är vanligt med omvänd ångtransport, så kallad sommar kondens.
Vid snedtaksisolering bör du ha en luftspalt på minst 25 mm.
Hur lufttäthet uppnås utan att använda plast kan du också läsa på Ekofibers hemsida, utdrag ur SP Rapport av Eva Sikander
"lufttäthet i hus med träregelstomme och utan plastfolie".
Fuktskador är ett vanligt problem på vindar där tilläggisolering har gjorts, då i första hand vindar där brister i lufttäthet råder. Vanliga ställen där läckage råder är genomföringar för ventilation, skorsten, vindsluckor samt övergång mellan tak och vägg. Innertaksmaterialet kan också vara otätt exempelvis spontade bräder utan underliggande folie.
Hur lufttäthet uppnås samt även övrig vägledning för tilläggsisolering kan du läsa på ett flertal hemsidor. www.ekofiber.se
www.paroc.se
www.mataki.com