Buckets: Fråga på. Bäst är kanske att skicka ett pm om att en ny fråga ang fornlämning föreligger. Jag kollar mest verktyg och maskinavdelningen vanligtvis.
Nej, du kan inte fråga ngn lst utanför uppsala. Lst är kungens förlängda arm. Det är den myndighet som sköter nästan ALLT. Körkortsfrågor, utrotningshotade grodor, fornlämningar bondens utsläpp på grödorna du skall äta etc.
Intressant i sammanhanget är att lst formellt fungerar som beställare om du vill ha en utgrävning tillstånd, givet att lst har godkänt det. Det ser ut ungefär så här:
Bucket ringer en handläggare och frågar försiktigt och underdånigt om det låter sig göras med lite byggnation på tomten. Handläggaren ilar eller sölar beroende på dagsform till kartarkivet och kollar upp fornlämningen. Han uppdrar åt någon eller några aktörer att inkomma med en kostnadsberäkning och undersökningsplan (Med lite tur frågar han flera). En undersökningsplan godkänns och kostnaderna därtill (eftersom du är privatperson och råkat röja att du har gott om flis).
Nota bene: olika aktörer gör olika undersökningsplaner och priserna blir därför olika. Lst kan med sin gudalika status jämföra äpplen med päron. Om handläggaren har ett eget speciaintresse som råkar vara väl representerat i en av undersökningsplanerna så kan du lugnt räkna med att han inte kliver åt sidan och låter ngn annan fatta beslutet så att inte personligt intresse-jäv föreligger. Kostnaden för undersökningen i ett sådant fall ingen större betydelse eftersom det är du som betalar och resultaten från undersökningen kanske kan passa in i handläggaren/tjänstemannens egna arbeten och publikationer.
Du skriver på avtalet med undersökaren. Undersökaren drar igång. Arkeologerna kommer till platsen. Lst personal kommer till platsen. Kanske även en lokal korre. Alla solar sig i glansen förrutom du som betraktas som något som katten släpat in. (Det kan vara väl investerade kronor att mitt i grävningen bjuda arkeologerna på lunch och lite sprit)
Arbetet avslutas och halva kostnaden har gått åt. Den andra kostnaden är vikt till sk. rapportarbete. 1/4-del av kostnaden ägnas åt rapportarbete. Den andra 1/4-delen används till att rädda andra felräknade projekt som ligger ofärdiga, publicering av ovidkommande skrifter och sittningar på seminarier där genuspespektiv på medeltida kyrkvägar i Medelpad avhandlas. Det och andra viktiga ting. Rapporten som skrivs kan kokas ihop till en halv A4 av intressant text för dig och mig. Fynden göms i ett magasin stort som magasinet med förbundsarken i den första Indy Jones-filmen.
Riktigt kul blir det om det skär sig mellan dig och utföraren. I ett sådant fall så kommer beställaren, dvs lst, att köra huvudet mellan benen och låtsas som om det regnar. De tar nämligen inget ansvar förutom ansvaret för sin egen förnöjsamhet.
Billy Baver: Arkeologi är dyrt. Medeltidsarkeologi är MYCKET dyrt. Dels brukar det vara fråga om lagergrävning som är tidsödande (arkeologen använder gärna termen kontextuell arkeologi, detta gör både honom och genren mycket viktig), dels framkommer ofta stora mängder av fynd som kräver konservering. Konservering kostar skortan.
Jag anser helt klart att att det är bäst att lämna sakerna ifred. Arkeologin som vetenskap är ganska ung och dess utövare är inte i närheten av skickligheten hos andra utövare av vetenskap som t ex geologer, fysiker eller för den delen raketforskare. Vem vet, om hundra år går det kanske att skanna marken och få reda på betydligt mer än vad som kommer fram idag. OM det finns något kvar att undersöka vill säga.
Att täcka äver en fornlämning är inte helt oproblematiskt. Dels vet man inte hur det påverkar de för platsen unika bevaringsförhållandena. Ändra lite på vattengenomströmningen och metallerna kanske rostar bort eller om det blir för torrt; den ökade syretillförseln förstör organisk materia.
Om man gömmer fornlämningen så finns det dessutom inget som signalerar till framtida markägare att inte gräva ett dike eller ny husgrund på platsen.
Hempularen: Det finns kanske hundra- hundrafemtio yrkesverksamma arkeologer på heltid i Sverige. En projektanställda del projektanställda horar runt på sommrarna. Det utbildas arkeologer på varenda högskola och universitet i landet, säg mellan 30-100 per utbildningsställe. Så har det varit sedan högskolereformen i början av 90-talet. Jobbet är dessutom ganska lågavlönat. Enda chansen är att gräva lite och få (här kommer arkeologens heliga Graal) publicera sig. Tacka fan för att de vill ha en egen liten sandhög att gräva i.
Slutraljerat för den här gången.
///j
Nej, du kan inte fråga ngn lst utanför uppsala. Lst är kungens förlängda arm. Det är den myndighet som sköter nästan ALLT. Körkortsfrågor, utrotningshotade grodor, fornlämningar bondens utsläpp på grödorna du skall äta etc.
Intressant i sammanhanget är att lst formellt fungerar som beställare om du vill ha en utgrävning tillstånd, givet att lst har godkänt det. Det ser ut ungefär så här:
Bucket ringer en handläggare och frågar försiktigt och underdånigt om det låter sig göras med lite byggnation på tomten. Handläggaren ilar eller sölar beroende på dagsform till kartarkivet och kollar upp fornlämningen. Han uppdrar åt någon eller några aktörer att inkomma med en kostnadsberäkning och undersökningsplan (Med lite tur frågar han flera). En undersökningsplan godkänns och kostnaderna därtill (eftersom du är privatperson och råkat röja att du har gott om flis).
Nota bene: olika aktörer gör olika undersökningsplaner och priserna blir därför olika. Lst kan med sin gudalika status jämföra äpplen med päron. Om handläggaren har ett eget speciaintresse som råkar vara väl representerat i en av undersökningsplanerna så kan du lugnt räkna med att han inte kliver åt sidan och låter ngn annan fatta beslutet så att inte personligt intresse-jäv föreligger. Kostnaden för undersökningen i ett sådant fall ingen större betydelse eftersom det är du som betalar och resultaten från undersökningen kanske kan passa in i handläggaren/tjänstemannens egna arbeten och publikationer.
Du skriver på avtalet med undersökaren. Undersökaren drar igång. Arkeologerna kommer till platsen. Lst personal kommer till platsen. Kanske även en lokal korre. Alla solar sig i glansen förrutom du som betraktas som något som katten släpat in. (Det kan vara väl investerade kronor att mitt i grävningen bjuda arkeologerna på lunch och lite sprit)
Arbetet avslutas och halva kostnaden har gått åt. Den andra kostnaden är vikt till sk. rapportarbete. 1/4-del av kostnaden ägnas åt rapportarbete. Den andra 1/4-delen används till att rädda andra felräknade projekt som ligger ofärdiga, publicering av ovidkommande skrifter och sittningar på seminarier där genuspespektiv på medeltida kyrkvägar i Medelpad avhandlas. Det och andra viktiga ting. Rapporten som skrivs kan kokas ihop till en halv A4 av intressant text för dig och mig. Fynden göms i ett magasin stort som magasinet med förbundsarken i den första Indy Jones-filmen.
Riktigt kul blir det om det skär sig mellan dig och utföraren. I ett sådant fall så kommer beställaren, dvs lst, att köra huvudet mellan benen och låtsas som om det regnar. De tar nämligen inget ansvar förutom ansvaret för sin egen förnöjsamhet.
Billy Baver: Arkeologi är dyrt. Medeltidsarkeologi är MYCKET dyrt. Dels brukar det vara fråga om lagergrävning som är tidsödande (arkeologen använder gärna termen kontextuell arkeologi, detta gör både honom och genren mycket viktig), dels framkommer ofta stora mängder av fynd som kräver konservering. Konservering kostar skortan.
Jag anser helt klart att att det är bäst att lämna sakerna ifred. Arkeologin som vetenskap är ganska ung och dess utövare är inte i närheten av skickligheten hos andra utövare av vetenskap som t ex geologer, fysiker eller för den delen raketforskare. Vem vet, om hundra år går det kanske att skanna marken och få reda på betydligt mer än vad som kommer fram idag. OM det finns något kvar att undersöka vill säga.
Att täcka äver en fornlämning är inte helt oproblematiskt. Dels vet man inte hur det påverkar de för platsen unika bevaringsförhållandena. Ändra lite på vattengenomströmningen och metallerna kanske rostar bort eller om det blir för torrt; den ökade syretillförseln förstör organisk materia.
Om man gömmer fornlämningen så finns det dessutom inget som signalerar till framtida markägare att inte gräva ett dike eller ny husgrund på platsen.
Hempularen: Det finns kanske hundra- hundrafemtio yrkesverksamma arkeologer på heltid i Sverige. En projektanställda del projektanställda horar runt på sommrarna. Det utbildas arkeologer på varenda högskola och universitet i landet, säg mellan 30-100 per utbildningsställe. Så har det varit sedan högskolereformen i början av 90-talet. Jobbet är dessutom ganska lågavlönat. Enda chansen är att gräva lite och få (här kommer arkeologens heliga Graal) publicera sig. Tacka fan för att de vill ha en egen liten sandhög att gräva i.
Slutraljerat för den här gången.
///j
Jomany skrev: "Jag anser helt klart att att det är bäst att lämna sakerna ifred. Arkeologin som vetenskap är ganska ung och dess utövare är inte i närheten av skickligheten hos andra utövare av vetenskap som t ex geologer, fysiker eller för den delen raketforskare. Vem vet, om hundra år går det kanske att skanna marken och få reda på betydligt mer än vad som kommer fram idag. OM det finns något kvar att undersöka vill säga. "
... Vilket osökt får mig att tänka på Leonard Fredrik Rääfs privata mausoleum på en ö utanför Forsnäs herrgård i Ydre. Därinne i hans krypta från 1871 står det graverat på en kopparplåt -
"Må du som kunnat intränga i denna undangömda grav, vörda dödens frid och åter tillstänga den öppning du gjort. Dock må du först låta kunnig man beskriva de fynd du här anträffat."
... Vilket osökt får mig att tänka på Leonard Fredrik Rääfs privata mausoleum på en ö utanför Forsnäs herrgård i Ydre. Därinne i hans krypta från 1871 står det graverat på en kopparplåt -
"Må du som kunnat intränga i denna undangömda grav, vörda dödens frid och åter tillstänga den öppning du gjort. Dock må du först låta kunnig man beskriva de fynd du här anträffat."
De flesta arkeologer är nog medvetna om att det dikas och schaktas i diverse fornlämningar.
Har för mig att det finns ett begrepp: Gräv och tig!
Felet är lagstiftningen som tvingar exploatören att ta kostnaderna, för både utgrävning och stillestånd.
I vissa andra länder tar staten kostnaden för arkeologin. För att det inte skall bli orimligt dyrt så prioriterar man. Somliga fornlämningar schaktar man helt sonika bort.
Enkelt och bra.
///t
Har för mig att det finns ett begrepp: Gräv och tig!
Felet är lagstiftningen som tvingar exploatören att ta kostnaderna, för både utgrävning och stillestånd.
I vissa andra länder tar staten kostnaden för arkeologin. För att det inte skall bli orimligt dyrt så prioriterar man. Somliga fornlämningar schaktar man helt sonika bort.
Enkelt och bra.
///t
Redigerat:
