Lite generell fakta:
För att minska ett hus energiförbrukning så är det dels sänka inomhustemperaturen samt tilläggsisolera (vinden i första hand) samt göra huset tätare, MEN när man gör hus tätare så behöver man införa fläktstyrd ventilation (om det inte redan finns) å då ökar energiförbrukningen.
All typ av elburen värme, oberoende om det är direktverkande elelement, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, etc har alla 100% verkningsgrad. Alltså all elenergi som stoppas in kommer ut som värme. Sedan kan placeringen av värmeavgivande ytorna vara bra/dåligt placerade.
Fjärrvärme har 100% verkningsgrad.
När det gäller ventilation så kan man återvinna en del av energin i frånluften med hjälp av FTX-system eller frånluftsvärmepump.
En LLVP/LVVP tar energi från uteluften till luft/vatten inne. Sämre COP-värde när det är kallt ute. Från 1:1 till typ 1:5.
Berg-/mark-/vattenvärmepump tar energi från berg/mark/vatten utomhus till vatten inne. Jämnare COP-värde året om, högre installationskostnad.
För att minska ett hus energiförbrukning så är det dels sänka inomhustemperaturen samt tilläggsisolera (vinden i första hand) samt göra huset tätare, MEN när man gör hus tätare så behöver man införa fläktstyrd ventilation (om det inte redan finns) å då ökar energiförbrukningen.
All typ av elburen värme, oberoende om det är direktverkande elelement, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, etc har alla 100% verkningsgrad. Alltså all elenergi som stoppas in kommer ut som värme. Sedan kan placeringen av värmeavgivande ytorna vara bra/dåligt placerade.
Fjärrvärme har 100% verkningsgrad.
När det gäller ventilation så kan man återvinna en del av energin i frånluften med hjälp av FTX-system eller frånluftsvärmepump.
En LLVP/LVVP tar energi från uteluften till luft/vatten inne. Sämre COP-värde när det är kallt ute. Från 1:1 till typ 1:5.
Berg-/mark-/vattenvärmepump tar energi från berg/mark/vatten utomhus till vatten inne. Jämnare COP-värde året om, högre installationskostnad.
Inget vidare värmesystem som sagt. Du kan ju dessutom inte byta det till ett "vanligt" FTX-aggregat utan att samtidigt installera ett nytt uppvärmningssystem.
Jag hade ett liknande system, kompletterade med en luftvärmepump och fick ner förbrukningen ganska mycket. Men efter tio år tröttnade jag och skaffade vattenburen bergvärme istället.
Jag hade ett liknande system, kompletterade med en luftvärmepump och fick ner förbrukningen ganska mycket. Men efter tio år tröttnade jag och skaffade vattenburen bergvärme istället.
Tjänar du in den inom överskådlig tid? Hur lång är payoffB Bigfoot skrev:
Det kommer förmodligen att ta lång tid innan det lönar sig rent ekonomiskt, jag har ett ganska litet och välisolerat hus.O Ovation skrev:
Jag sparar ungefär 6000 kWh/år jämför med när jag körde luftvärmepumpen som huvudsaklig värmekälla och 12000 kWh/år jämfört med när jag körde ren luftvärme.
Kostnaden hamnade på drygt 200k har jag för mig. (150k för värmepump + borrning, 30k för radiatorer och rördragning, 25k för nytt ftx + ventilationsdetaljer. Då gjorde jag allt jobb själv förutom värmepumpen.)
Men att göra ingenting var inte heller ett alternativ. Varmvattenberedaren hade gjort sitt (faktum var att den började läcka dagen innan jag demonterade den), luftvärmepumpen hade börjat fungera sämre och styrningen av luftvärmen krånglade.
På den icke-ekonomiska sidan så slapp jag luftvärmepumpens brummande, fick en stabil värme i alla rum (med luftvärmepumpen var jag tvunen att ha innerdörrarna öppna och då blev det ändå kyligt i ändarna på huset) och fick in en duschkabin där det gamla aggregatet stått.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 371 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 371 inlägg
Här är det som drar el, luftvärmeaggregatet ACJ. Det är direktverkande el.
En luft-luftvärmepump (Eller två!) är det enklaste sättet att snabbt kapa kostnaden. En annan ekonomiskt större variant är att investera i en mer rejäl värmepumpslösning.
En luft-luftvärmepump (Eller två!) är det enklaste sättet att snabbt kapa kostnaden. En annan ekonomiskt större variant är att investera i en mer rejäl värmepumpslösning.
Redan 2003 skenade elpriserna
Fixade o donade med styrning till direktverkande element under fönstren och varmvattenberedaren innan dess.
Hade tidstariffavtal med elleverantören.(Typ 2 mätare).
Sparade 5 - 10 000 /år.
Värmde varmvattenberedaren och höjde husets temperatur på natten. Stängde av varmvattenberedaren och sänkte innetemperaturen ca 5 grader på dagen.
Sparade en hel del.
Redan när jag köpte huset 1993, så kopplade jag ur elementen i Metsovent FTX.
2003 byggdes en stor täljstenskaminen med tillhörande skorsten centralt i huset. Öppen planlösning med toadörrarna lite öppna om natten.
Kostade, då ca 100 000 kr.
I dag 150 - 200 000 kr.
Eldar upp ca 15 kbm om året. Kostnad ca 300 kr/ kbm med eget arbete.
Använder direktel, endast de gånger vi lämnar huset flera dagar i följd, kalla årstiden.
Monterade Heru 100 S, FTX för fem år, sedan. Stängde av dess värmeelement. Höjer inlufttemperaturen 10 - 15 grader över uteluftens temperatur. Kyler på sommaren. Verkningsgrad högre än 80 %.
Av olika anledningar fungerade inte det gamla Metsovent FTX. Blåste svinkallt om vintern.
Och justerade nu luftfödena. D v s förhållandet mellan in- och utluft till/ut från huset. Ska vara helt i balans eller ett svagt undertryck i huset, enligt olika källor. Jag mäter ett svagt undertryck.
Och. Hur är det med flödena i huset?
Att inneluften cirkuleras för att få värme, är ju normalt med ett sånt system du har.
Men det är väl inte feljusterat så att det bara är luft utifrån, som värms upp med värmebatteriet och lika mycket rumsluft ventileras rakt ut? T ex genom feljusterade flöden och/eller helt täta filter och värmeväxlare?
Funkar själva återvinningssystemet om det nu är roterande växlare?
Ett FTX ska endast sörja för att tillräcklig ventillation sker av huset. Dra ut funkt mm. Anpassat bl a till hur många, som vistas i huset.
Och genom värmeväxling tas värme i frånluften tillvara och värmer tilluften.
Egentliga avsikten för själva FTX är inte att värma huset!
I t ex ditt fall, utnyttjas kanalsystemet även för fördelning av varmluft från typ ett enda stort värmeelement, efter FTX, i stället för element under varje fönster. Man kan säga att inomhusluften normalt mest fläktas runt, efter uppvärmning.
Är pensionär och har inte råd att betala 45 - 50 000 kr / år i energikostnader, om jag nu skulle värma huset med direktel.
Installationen av kaminen enligt ovan, betalade sig på 4 år.
- Minns fortfarande när säljaren till mitt hus, ställde fram en pall, så att jag verkligen kunde känna hur varm luften var ur tilluftventilerna. Att FTX skulle vara rejält effektiv...
Jo, jo blev lurad av en ovetande.
Två veckor senare var FTX-elementet på 1 kW urkopplad.
Fixade o donade med styrning till direktverkande element under fönstren och varmvattenberedaren innan dess.
Hade tidstariffavtal med elleverantören.(Typ 2 mätare).
Sparade 5 - 10 000 /år.
Värmde varmvattenberedaren och höjde husets temperatur på natten. Stängde av varmvattenberedaren och sänkte innetemperaturen ca 5 grader på dagen.
Sparade en hel del.
Redan när jag köpte huset 1993, så kopplade jag ur elementen i Metsovent FTX.
2003 byggdes en stor täljstenskaminen med tillhörande skorsten centralt i huset. Öppen planlösning med toadörrarna lite öppna om natten.
Kostade, då ca 100 000 kr.
I dag 150 - 200 000 kr.
Eldar upp ca 15 kbm om året. Kostnad ca 300 kr/ kbm med eget arbete.
Använder direktel, endast de gånger vi lämnar huset flera dagar i följd, kalla årstiden.
Monterade Heru 100 S, FTX för fem år, sedan. Stängde av dess värmeelement. Höjer inlufttemperaturen 10 - 15 grader över uteluftens temperatur. Kyler på sommaren. Verkningsgrad högre än 80 %.
Av olika anledningar fungerade inte det gamla Metsovent FTX. Blåste svinkallt om vintern.
Och justerade nu luftfödena. D v s förhållandet mellan in- och utluft till/ut från huset. Ska vara helt i balans eller ett svagt undertryck i huset, enligt olika källor. Jag mäter ett svagt undertryck.
Och. Hur är det med flödena i huset?
Att inneluften cirkuleras för att få värme, är ju normalt med ett sånt system du har.
Men det är väl inte feljusterat så att det bara är luft utifrån, som värms upp med värmebatteriet och lika mycket rumsluft ventileras rakt ut? T ex genom feljusterade flöden och/eller helt täta filter och värmeväxlare?
Funkar själva återvinningssystemet om det nu är roterande växlare?
Ett FTX ska endast sörja för att tillräcklig ventillation sker av huset. Dra ut funkt mm. Anpassat bl a till hur många, som vistas i huset.
Och genom värmeväxling tas värme i frånluften tillvara och värmer tilluften.
Egentliga avsikten för själva FTX är inte att värma huset!
I t ex ditt fall, utnyttjas kanalsystemet även för fördelning av varmluft från typ ett enda stort värmeelement, efter FTX, i stället för element under varje fönster. Man kan säga att inomhusluften normalt mest fläktas runt, efter uppvärmning.
Är pensionär och har inte råd att betala 45 - 50 000 kr / år i energikostnader, om jag nu skulle värma huset med direktel.
Installationen av kaminen enligt ovan, betalade sig på 4 år.
- Minns fortfarande när säljaren till mitt hus, ställde fram en pall, så att jag verkligen kunde känna hur varm luften var ur tilluftventilerna. Att FTX skulle vara rejält effektiv...
Jo, jo blev lurad av en ovetande.
Två veckor senare var FTX-elementet på 1 kW urkopplad.
Redigerat:
Och att stänga av luftvärmeelementet systemet. Samt kolla så att luftflödena
är rimliga.
- Glömde nämna att jag vid installation av det nya FTX-aggregatet även tilläggsisolerade alla luftkanaler med ytterligare 10 cm uppe på kallvinden.
Gullfibermatta med vindpapp.
Har också funderat på att sätta in FTX aggregat för att få bättre luftcirkulation. Har nu självdrag genom köket och badrummen om jag kompletterat med fuktstyrda fläktar i badrum och kök.
Funderar bara över orsaken till att man inte kompletterar FTX aggregatet med en solpanel eller ett tiotal meter långt rör under takpannorna.. Har treglasfönster och nu i slutet av januari hade vi 7 minusgrader utomhus och när jag satt fast en termometer på glasrutan visade den 28 grader i söderläge. Tempraturen inne är ca 22 grader. Har aldrig läst om någon som leder inluften genom en solpanel som får värna upp inluften. Någon som vet om det skulle löna sig att kombinera ett FTX aggregat och några kvadratmeter solpanel. Eller har paneler som omvandlar solljuset till el högre verkningsgrad så man kan låta solelen värma upp luften i FTX aggregatet. De senaste oåren har jag inte sett någon reklam om glasrören som värmer upp en vätska som leds ner till en akumulatortank och värmeväxlare.
Fast leder man inomhusluften in i ett FTX aggregat och luften håller 22 grader och utomhusluften från solpanelen håller högre temperatur kommer FTX aggregatet att fungera som luftkylare?????? och då är det kanske onödigt med FTX aggregat soliga dagar.
Funderar bara över orsaken till att man inte kompletterar FTX aggregatet med en solpanel eller ett tiotal meter långt rör under takpannorna.. Har treglasfönster och nu i slutet av januari hade vi 7 minusgrader utomhus och när jag satt fast en termometer på glasrutan visade den 28 grader i söderläge. Tempraturen inne är ca 22 grader. Har aldrig läst om någon som leder inluften genom en solpanel som får värna upp inluften. Någon som vet om det skulle löna sig att kombinera ett FTX aggregat och några kvadratmeter solpanel. Eller har paneler som omvandlar solljuset till el högre verkningsgrad så man kan låta solelen värma upp luften i FTX aggregatet. De senaste oåren har jag inte sett någon reklam om glasrören som värmer upp en vätska som leds ner till en akumulatortank och värmeväxlare.
Fast leder man inomhusluften in i ett FTX aggregat och luften håller 22 grader och utomhusluften från solpanelen håller högre temperatur kommer FTX aggregatet att fungera som luftkylare?????? och då är det kanske onödigt med FTX aggregat soliga dagar.
Även om du skulle bygga yttertaket som en enda stor luftkanal för uteluften samt hålla den snöfri så skulle inte lufttemperaturen på uteluften till FTX-aggregatet höjas typ någonting.
Sedan så skulle det behövas spjäll/ställdon som gör att inte luften går via ”takkanalen” när det tex är natt, för om det skulle göra det så skulle luften kylas lite.
Då är det bättre att ha vattenburna solfångare och sedan förvärma uteluften med det uppvärmda vattnet, för då går det att få så pass mycket större anläggningsyta för luften att passera förbi.
Sedan så skulle det behövas spjäll/ställdon som gör att inte luften går via ”takkanalen” när det tex är natt, för om det skulle göra det så skulle luften kylas lite.
Då är det bättre att ha vattenburna solfångare och sedan förvärma uteluften med det uppvärmda vattnet, för då går det att få så pass mycket större anläggningsyta för luften att passera förbi.