Hej,
Vår kära kommun har förlagt en mängd brunnar i grusvägen som vår samfällighet förvaltar. Ledningsrätt har sökts retroaktivt hos Lantmäteriet av kommunen, ledningarna är dock redan nedlagda under vägbanan utan vidare dialog med samfälligheten.

Nu till sak, brunnar och ventiler ligger överallt både i vägkant och mitt i vägbanan. Efter påstötande under vintern att samfällighet inte tar ansvar för skador orsakade av snöplog på brunnarna så sänkte kommunen brunnarna 10cm och täckte över med grus. Nu till våren planerar vi djuphyvla vägen och står då åter inför samma problem att vi riskerar skada brunnarna.

Lantmäteriet i förrättningen lägger ingen vikt vid detta, de ger en fast ersättning per brunn som sedan gäller för all framtid och sedan får vi komma in med yrkande till LM vilket i princip kommun får säga ja/nej till.

Undrar därför om någon har erfarenhet av hur man bäst förlägger brunnar i en grusväg och vidare hur man underhåller dessa. Skall vi begära att de förläggs på ett sådant djup att de aldrig kan påverka underhållet, detta orsakar istället problem att kommun kommer få gräva upp vägen vid varje underhåll eller vattenläcka. Eller skall vi begära att det asfalteras runt brunnarna? Även med asfalt runt brunnarna blir det såklart svårunderhållet eftersom det kommer vara asfaltskanter överallt. Hyr hyvlar eller grusar man en väg där vägbanan fläckvis är asfalterad.

Tacksam för erfarenheter och input.
 
Brunnar i grusväg kommer alldrig funka.
 
  • Gilla
Festlund
  • Laddar…
Claes Sörmland
Vi har VA-brunnar i samfällighetens grusväg. Det är ett krångel vid underhållet, det går inte att komma ifrån. Se till att de ligger under slitlagret (15 cm grus ovanpå) och är utmarkerade tydligt med stolpar i vägkanten. Se till att kommunen sätter upp stolparna.

Asfaltsytor i grusväg låter som ett elände att underhålla.

Om de skadas (ja det kommer de!) så får kommunen betala för reparationen. Var stenhårda på detta för kommunens gubbar kommer troligen att försöka hävda att det är ni som ska betala. Men då gäller det att driva juridiken korrekt: Brunnarna och deras betäckning är inte en del av er gemensamhetsanläggning så ni är enligt samfällighetslagen förbjudna att underhålla dessa. Ni betalar inte för deras underhåll och skador som utan er vårdslöshet eller uppsåt uppstår på dem. Se till att ni i grannskapet som privatpersoner felanmäler trasiga brunnar för att hålla samfällighetsföreningen och dess styrelse borta från ärendena från början, minskar konfliktytorna med juridiskt okunniga medarbetare på gatuavdelningen.
 
Redigerat:
  • Gilla
vcx och 4 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Vi har VA-brunnar i samfällighetens grusväg. Det är ett krångel vid underhållet, det går inte att komma ifrån. Se till att de ligger under slitlagret (15 cm grus ovanpå) och är utmarkerade tydligt med stolpar i vägkanten. Se till att kommunen sätter upp stolparna.

Asfaltsytor i grusväg låter som ett elände att underhålla.

Om de skadas (ja det kommer de!) så får kommunen betala för reparationen. Var stenhårda på detta för kommunens gubbar kommer troligen att försöka hävda att det är ni som ska betala. Men då gäller det att driva juridiken korrekt: Brunnarna och deras betäckning är inte en del av er gemensamhetsanläggning så ni är enligt samfällighetslagen förbjudna att underhålla dessa. Ni betalar inte för deras underhåll och skador som utan er vårdslöshet eller uppsåt uppstår på dem. Se till att ni i grannskapet som privatpersoner felanmäler trasiga brunnar för att hålla samfällighetsföreningen och dess styrelse borta från ärendena från början, minskar konfliktytorna med juridiskt okunniga medarbetare på gatuavdelningen.
Tack för svar.
Till råga på allt fick vi i veckan reda på att kommunen inte ens kommer ansöka om förrättning på en stor del av sträckan. De lutar sig mot ett gammalt servitut som går i samma sträckning, vad kommunen gjort är att de bytt ut ledningarna helt och dessutom kraftigt dimensionerat upp dom. Utöver det har en dagvattenledning tillkommit plus 30-40 brunnar av varierande storlek. Allt från små serviser som tidigare låg inne på privata tomter som de flyttat ut i vägen upp till nedstigningsbrunn. Ingen förrättning innebär att vi också går utan en ganska betydande ersättning för sträckan. LM rycker på axlarna och säger att de bara prövar det som ansöks om.
Så vår första fight kommer troligtvis handla om att få kommunen att söka förrättning för ledningen, några input/förslag på hur man går vidare där?

I förlängningen har vi insett att vi måste asfaltera grusvägarna, det är som sagt inte hållbart med alla dessa brunnar. För det krävs ytterligare en förrättning för vägarna då vårt anläggningsbeslut enbart medger grusbeläggning. Då kommer ytterligare en fight vem som skall betala för att justera om alla brunnarna mot asfalt.
 
Claes Sörmland
K Kvackatore skrev:
Tack för svar.
Till råga på allt fick vi i veckan reda på att kommunen inte ens kommer ansöka om förrättning på en stor del av sträckan. De lutar sig mot ett gammalt servitut som går i samma sträckning, vad kommunen gjort är att de bytt ut ledningarna helt och dessutom kraftigt dimensionerat upp dom. Utöver det har en dagvattenledning tillkommit plus 30-40 brunnar av varierande storlek. Allt från små serviser som tidigare låg inne på privata tomter som de flyttat ut i vägen upp till nedstigningsbrunn. Ingen förrättning innebär att vi också går utan en ganska betydande ersättning för sträckan. LM rycker på axlarna och säger att de bara prövar det som ansöks om.
Så vår första fight kommer troligtvis handla om att få kommunen att söka förrättning för ledningen, några input/förslag på hur man går vidare där?

I förlängningen har vi insett att vi måste asfaltera grusvägarna, det är som sagt inte hållbart med alla dessa brunnar. För det krävs ytterligare en förrättning för vägarna då vårt anläggningsbeslut enbart medger grusbeläggning. Då kommer ytterligare en fight vem som skall betala för att justera om alla brunnarna mot asfalt.
Är samfällighetsföreningen markägare, d v s äger föreningen fastigheten som gemensamhetsanläggningen ligger på?
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Är samfällighetsföreningen markägare, d v s äger föreningen fastigheten som gemensamhetsanläggningen ligger på?
Nej, det gör kommunen. Samfälligheten har enbart gemensamhetsanläggningen i form av vägen vilket då både nedläggningen av rör blir ett temporärt ingrepp i och brunnarna blir ett permanent.
 
Claes Sörmland
K Kvackatore skrev:
Nej, det gör kommunen. Samfälligheten har enbart gemensamhetsanläggningen i form av vägen vilket då både nedläggningen av rör blir ett temporärt ingrepp i och brunnarna blir ett permanent.
Då har ni inte så mycket rättigheter utan kommunen kan lägga ned ledningar i sin egen mark. Kommunen behöver ingen ledningsrätt för detta eftersom det är kommunens mark. Sen måste kommunen visa hänsyn till er gemensamhetsanläggning som ju ligger på markytan men att det t ex dyker upp brunnslock i den får ni acceptera som besvär. I grund och botten ligger ju er gemensamhetsanläggning där på kommunens mark med härskande servitutsrätt för anläggningssamfälligheten men det är inte er mark att råda över.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Då har ni inte så mycket rättigheter utan kommunen kan lägga ned ledningar i sin egen mark. Kommunen behöver ingen ledningsrätt för detta eftersom det är kommunens mark. Sen måste kommunen visa hänsyn till er gemensamhetsanläggning som ju ligger på markytan men att det t ex dyker upp brunnslock i den får ni acceptera som besvär. I grund och botten ligger ju er gemensamhetsanläggning där på kommunens mark med härskande servitutsrätt för anläggningssamfälligheten men det är inte er mark att råda över.
För övriga delar av vägen som också är kommunens mark men där kommunen inte har ledningsrätt sedan tidigare söker dom ledningsrätt för av just den anledningen att den påverkar vår gemensamhetsanläggning. Där har Lantmäteriet uppskattat ersättningen till 3600kr för servisbrunn och 4700 för nedstigningsbrunn.

Så här skriver LM angående ersättningsmetoden för ledning i enskild väg på kommunal mark;

"
I gator används för värderingen oftast en metod som heter LEDNINGSRÄTT I ALLMÄN PLATSMARK – VÄRDERINGSMETODER FÖR GAS, EL OCH FJÄRRVÄRME. Den är utarbetad för att kunna komma fram till ersättningsnivåer i allmän plats som ägs av kommun men kan med modifieringar även användas i ett fall som detta. Vi brukar använda beloppen för fjärrvärmeledningar när det gäller VA-ledningar.
  • Enligt metoden bedöms inte intrångsersättning uppkomma när ledningarna är till för området.
  • Annan ersättning bedöms uppkomma på grund av hinder i form av brunnar i vägbanan.
    "
 
Claes Sörmland
K Kvackatore skrev:
För övriga delar av vägen som också är kommunens mark men där kommunen inte har ledningsrätt sedan tidigare söker dom ledningsrätt för av just den anledningen att den påverkar vår gemensamhetsanläggning. Där har Lantmäteriet uppskattat ersättningen till 3600kr för servisbrunn och 4700 för nedstigningsbrunn.

Så här skriver LM angående ersättningsmetoden för ledning i enskild väg på kommunal mark;

"
I gator används för värderingen oftast en metod som heter LEDNINGSRÄTT I ALLMÄN PLATSMARK – VÄRDERINGSMETODER FÖR GAS, EL OCH FJÄRRVÄRME. Den är utarbetad för att kunna komma fram till ersättningsnivåer i allmän plats som ägs av kommun men kan med modifieringar även användas i ett fall som detta. Vi brukar använda beloppen för fjärrvärmeledningar när det gäller VA-ledningar.
  • Enligt metoden bedöms inte intrångsersättning uppkomma när ledningarna är till för området.
  • Annan ersättning bedöms uppkomma på grund av hinder i form av brunnar i vägbanan.
    "
Jag har inte funderat så mycket på ledningsrättslagen ska sägas men i lagtexten (ledningsrättslagen) finns inget uttryckligt stöd för att ledningsrätt kan ges för dragning i gemensamhetsanläggning. Jag hittar heller inget stöd för detta i Lantmäteriets Handbok ledningsrättslagen:
https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/handbocker/handbok-ll.pdf

I lagen är det fastighet eller tomträtt som kan belastas av ledningsrätt. Inget annat. Och äger ledningens ägare (kommunen) också fastigheten finns det ju ingen logik i att säkra rättighet att dra ledning i sin egen mark. Om man nu inte vill säkra rätten till dragningen för det framtida scenario att marken byter ägare. Kanske är det detta som det hela handlar om?
 
Fast vägkroppen är ju samfällighetens. Så rimligen måste kommunen utverka en rätt till/i den. Onekligen en prekär situation, men jag minns att vi för inte så länge sedan hade en diskussion om att en markägare kunde behöva servitut för att nyttja en väg på egen mark om vägen är någon annans. Här är ju situationen liknande, även om det nyttjande man vill ha är i, inte på vägen.
 
Claes Sörmland
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Fast vägkroppen är ju samfällighetens. Så rimligen måste kommunen utverka en rätt till/i den. Onekligen en prekär situation, men jag minns att vi för inte så länge sedan hade en diskussion om att en markägare kunde behöva servitut för att nyttja en väg på egen mark om vägen är någon annans. Här är ju situationen liknande, även om det nyttjande man vill ha är i, inte på vägen.
Jag är nyfiken på hur detta löses i landet. Och är inte alls säker på att det behövs något formell rätt för markägaren.

I gemensamhetsanläggningen som vi har här för lokalgatorna så kör kommunen på. Om vi har tur så tillfrågas samfällighetsföreningen före schaktning genom ett email/telefonsamtal till föreningens ordförande men vanligen sker inte ens det. Man sätter skopan i lokalgatan och återställer sen.

Och vad ska föreningen i efterhand begära skadestånd för? Kränkningen att inte få tycka i förväg? Kommunen återställer ju så vi går skadelösa.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Claes Sörmland
Eftersom det här är min nördigaste del var jag tvungen att läsa lite...

Tydligen är rättsfallet NJA 1973 s. 70 intressant i frågan. Det definierar en allmän plats som liggandes på markytan och alltså inte omfatta marken under den allmänna platsen. Det spelar roll för sådana här fall där en samfällighetsförening förvaltar allmän plats under enskilt huvudmannaskap, t ex gator eller grönområden. Man förvaltar alltså inte marken på djupet utan endast gemensamhetsanläggningen på markytan.

Från exjobbet "Gränserna för nyttjande av allmän plats", F. Wevle 2016 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1060807/FULLTEXT01.pdf

"I rättsfallet NJA 1973 s. 70 disponerade en myndighet ledningar under gatumark som var utlagd som allmän plats. Kommunen ville att ett bolag skulle betala privaträttslig ersättning för nyttjandet av marken. Bolaget hävdade att ersättning skulle utgå enligt LKAvg. HD slog fast att ”[d]å emellertid förekomsten av ledningarna i utrymmet under gatan över huvud ej berör användningen av gatan såsom allmän plats, är bestämmelsen ej tillämplig i förevarande fall. Domstolen slog därmed fast att vederlaget för upplåtelsen skulle bestämmas på civilrättslig grund."

Det förklarar väl Lantmäteriets fokus på betäckningarna i markytan och inte på de underjordiska delarna som alltså inte inkräktar på befintlig GA.

//

Fortfarande oklart varför kommunen vill ha ledningsrätt på sin egen mark. Man kanske har tänkt fel och LMs handläggare struntar i kommunens intresse och hanterar bara den ansökan som kommer in om ledningsrätt, alldeles oavsett vad kommunens motiv för ansökan är.
 
F
Fast är inte grundfrågan om brunnarna försvårar underhållet av vägen? I fallet ovan med schaktning och återställning av lokalgator så skedde ju ingen skada. I fallet med grusvägen är ju hur man ska hantera en skada på brunnarna av en framtida djuphyvling av vägen, eller eventuell fördyring av underhållet pga att kommunens brunnar nu finns där.
 
Claes Sörmland
F Freddedan skrev:
Fast är inte grundfrågan om brunnarna försvårar underhållet av vägen? I fallet ovan med schaktning och återställning av lokalgator så skedde ju ingen skada. I fallet med grusvägen är ju hur man ska hantera en skada på brunnarna av en framtida djuphyvling av vägen, eller eventuell fördyring av underhållet pga att kommunens brunnar nu finns där.
Skada på brunnarna framgent står ju dess ägare och förvaltare för, alltså kommunen. Om det inte finns skadeståndsgrund, att samfällighetsföreningen uppsåtligen av oaktsamhet har skadat brunnarna.

Kvar blir då eventuell ökad kostnad för samfällighetsföreningen vid underhåll av vägarna. Om samfällighetsföreningen hade ägt fastigheten som gatorna går på hade det varit klart att de var berättigade till ersättning enligt ledningsrättslagen. Och det verkar som att Lantmäteriet menar att det finns lagstöd för att ersätta dem för detta trots att de inte är fastighetsägare.
 
Claes Sörmland
Domen NJA 2013 A 795 innehåller lite belysande förtydliganden avseende vad ledningsrätt innebär och inte innebär:

https://lagen.nu/dom/nja/2013s795

Jag tänker på denna del av domskälen:

"Det bör framhållas att en upplåtelse av ledningsrätt endast innebär rätt för ledningshavaren att i förhållande till markens ägare nyttja det upplåtna området med iakttagande av vad som föreskrivits i ledningsbeslutet. Det befriar inte ledningshavaren från att söka andra erforderliga tillstånd, t.ex. bygglov, jämte att iaktta föreskrifter och anvisningar för områdets nyttjande som kan ha utfärdats med stöd av annan lagstiftning, t.ex. trafikföreskrifter av olika slag."

D v s beslut om en ledningsrätt i trådens fall ger kommunen rätt att nyttja den mark kommunen redan äger... Helt meningslöst juridiskt.

Och en sådan ledningsrätt ger alltså inte ledningshavaren rätt att vidta åtgärder (installera brunnar) i föreningens gemensamhetsanläggning (vägen) utan samfällighetsföreningens tillstånd. Eller har jag fel här, kan Lantmäteriet med ett beslut om en ledningsrätt inskränka omfattningen av ett tidigare fattat beslut om gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen? D v s på de platser där myndigheten beslutar att brunnar ska ligga med ledningsrätt så nullifieras tidigare anläggningsbeslut om att marken är en del av en GA utan att GAn formellt omprövas av myndigheten?
 
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.