29 655 läst · 64 svar
30k läst
64 svar
Fiberbolag grävde utan lov, rakt igenom infiltrationen
Intressant detta med de sista vita fläckarna. Menar du att landsbygden är i närmast komplett utbyggd medan städerna, tätorterna och villaområdena återstår? Är det tvärtomdag idag?B billy_baver skrev:Det jag finner vara obegripligt är att nätägarna själva inte inser att det enda raka i det långa loppet måste vara att ta juridiskt stöd i lantmäteriförrättning och officialservitut.
Standardavtalet och LRF som politisk faktor är idag ett till större delen överspelat skede, eftersom landsbygden redan har sitt fibernät i det närmaste komplett utbyggd, tack vare EU-bidrag. De sista vita fläckarna i fiberkartan är städerna, tätorterna och i synnerhet deras villaområden. Det är där den stora utbyggnaden just nu sker i så rask takt att kvaliteten MÅSTE bli lidande.
Saxat från PTS hemsida, och för 2016. Vi kan nog lägga på 4-5%-enheter för 2017:
Tätort eller småort Tillgång till bredband via fiber befolkning/hushåll 70,70%
Tillgång till bredband via fiber
Utanför tätort och småort Tillgång till bredband via fiber - befolkning/hushåll 22,25%
Redigerat:
Ur markägarnas synpunkt vore officialservitut ofta negativt om man ser hur det går till i praktiken där skåp och brunnar läggs ut utan klartecken från markägaren annat än markavtalets generella tillstånd. IP Only ”åtar sig” att flytta kanalisation inklusive brunnar och skåp som kan komma i vägen vid framtida avstyckning av tomter. Den föregivna flexibiliteten vore mindre uppenbar vid officialservitut.
Dessutom ger de aktuella markavtalen inte nätägaren stöd för annat än nyttjanderättsupplåtelser i de fall det finns flera delägare. IP Only hävdar bestämt att bara en delägare ska skriva på och att denne enligt avtalet ”ansvarar” för att övriga delägare är med på överenskommelsen. LRF invänder. Vidare är en överenskommelse om ledningsrätt en processuell överenskommelse enligt fastighetsbildningslagens juridiska ram och för att den ska vara giltig ska den ingås i anslutning till förrättningen. Lantmätare kommenterar vid förfrågan att samtliga delägares explicita medgivande i skrift eller muntliga godkännande vid förrättningssammanträde krävs. Detta slirar IP Only bara över. Det är juridiskt omöjligt att på förhand ansvara för någon annans ställningstagande i en processuell överenskommelse i framtiden. För övrigt bör detta gälla även den som undertecknat markavtalet om det skett flera år före förättningen. Processuella överenskommelser är färskvara i anslutning till den juridiska handläggningen om det så är en förrättning eller en process i domstol.
Dragning av viktiga stamledningar har fördröjts ett halvår därför att enstaka markägare tvärvägrat t ex att låta lägga fiber i en enkel grusväg i skog. Man går långa svårförhandlade omvägar istället för att söka en given ledningsrätt. Så IP Onlys motvilja mot att ha med Lantmäteriet att göra verkar lika stor som mot Trafikverket. Men det är ju billigare att byombud förhandlar med markägare än att jurister öppnar förrättningsärenden. För övrigt har jag inte sett tecken till någon påtaglig juridisk och lantmäterimässig kompetens hos IP Only. Don’t get me started om hanteringen av markavtal för enskilda vägar
Två dagar efter att ett FOS- skåp kommit upp påtalade jag att markägaren kunde komma att behöva dra utfartsväg från framtida tomter där skåpet ställts. Det hade räckt att placera skåpet två meter åt sidan. Markägaren var inte på plats då skåpet ställdes dit och någon kontakt hade inte tagits. Det besked jag fick som hans tillfälliga ombud var att man skulle flytta skåpet om och när behov uppstår. Sådana utfästelser tycker jag känns vanskliga eftersom en markägare inte har en chans att processa mot ett storföretag och avtalstexten ger utrymme för tolkningar av vad som är befogad anledning till flytt. Muntligen gör bolaget vidare utfästelser än vad jag finner stöd för i avtalstexten.
Dessutom ger de aktuella markavtalen inte nätägaren stöd för annat än nyttjanderättsupplåtelser i de fall det finns flera delägare. IP Only hävdar bestämt att bara en delägare ska skriva på och att denne enligt avtalet ”ansvarar” för att övriga delägare är med på överenskommelsen. LRF invänder. Vidare är en överenskommelse om ledningsrätt en processuell överenskommelse enligt fastighetsbildningslagens juridiska ram och för att den ska vara giltig ska den ingås i anslutning till förrättningen. Lantmätare kommenterar vid förfrågan att samtliga delägares explicita medgivande i skrift eller muntliga godkännande vid förrättningssammanträde krävs. Detta slirar IP Only bara över. Det är juridiskt omöjligt att på förhand ansvara för någon annans ställningstagande i en processuell överenskommelse i framtiden. För övrigt bör detta gälla även den som undertecknat markavtalet om det skett flera år före förättningen. Processuella överenskommelser är färskvara i anslutning till den juridiska handläggningen om det så är en förrättning eller en process i domstol.
Dragning av viktiga stamledningar har fördröjts ett halvår därför att enstaka markägare tvärvägrat t ex att låta lägga fiber i en enkel grusväg i skog. Man går långa svårförhandlade omvägar istället för att söka en given ledningsrätt. Så IP Onlys motvilja mot att ha med Lantmäteriet att göra verkar lika stor som mot Trafikverket. Men det är ju billigare att byombud förhandlar med markägare än att jurister öppnar förrättningsärenden. För övrigt har jag inte sett tecken till någon påtaglig juridisk och lantmäterimässig kompetens hos IP Only. Don’t get me started om hanteringen av markavtal för enskilda vägar
Två dagar efter att ett FOS- skåp kommit upp påtalade jag att markägaren kunde komma att behöva dra utfartsväg från framtida tomter där skåpet ställts. Det hade räckt att placera skåpet två meter åt sidan. Markägaren var inte på plats då skåpet ställdes dit och någon kontakt hade inte tagits. Det besked jag fick som hans tillfälliga ombud var att man skulle flytta skåpet om och när behov uppstår. Sådana utfästelser tycker jag känns vanskliga eftersom en markägare inte har en chans att processa mot ett storföretag och avtalstexten ger utrymme för tolkningar av vad som är befogad anledning till flytt. Muntligen gör bolaget vidare utfästelser än vad jag finner stöd för i avtalstexten.
Ja, det är mitt intryck att åtminstone regeringskansliet och staten lagt sitt fokus på stadsnäten, för att snabbast möjligt öka fibertäckningen. En intressant följd av detta blir att nätbyggarna därmed hamnar med en helt annan typ av konsumenter och markupplåtare än de har varit vana att möta i ren landsbygd.J Jocke Best skrev:
Haha, inte på min landsbygd iaf. vi håller på nu..B billy_baver skrev:Det jag finner vara obegripligt är att nätägarna själva inte inser att det enda raka i det långa loppet måste vara att ta juridiskt stöd i lantmäteriförrättning och officialservitut.
Standardavtalet och LRF som politisk faktor är idag ett till större delen överspelat skede, eftersom landsbygden redan har sitt fibernät i det närmaste komplett utbyggd, tack vare EU-bidrag. De sista vita fläckarna i fiberkartan är städerna, tätorterna och i synnerhet deras villaområden. Det är där den stora utbyggnaden just nu sker i så rask takt att kvaliteten MÅSTE bli lidande.
Jag redigerade mitt inlägg med statistik lite för sent, så här kommer det igen:B billy_baver skrev:Ja, det är mitt intryck att åtminstone regeringskansliet och staten lagt sitt fokus på stadsnäten, för att snabbast möjligt öka fibertäckningen. En intressant följd av detta blir att nätbyggarna därmed hamnar med en helt annan typ av konsumenter och markupplåtare än de har varit vana att möta i ren landsbygd.
Saxat från PTS hemsida, och för 2016. Vi kan nog lägga på 4-5%-enheter för 2017:
Tätort eller småort Tillgång till bredband via fiber befolkning/hushåll 70,70%
Utanför tätort och småort Tillgång till bredband via fiber - befolkning/hushåll 22,25%
Alltså, tätorterna ligger runt 75% och glesbygd 25%
Intressant kommentar av Mats T ovan. Den ger intryck av att IP Only går med på att ingå markavtal grundade på LRFs mall och med tillkommande avtalsinnehåll. Vår erfarenhet är tvärtom. När 350 markavtal delades ut gick IP Onlys rep aldrig igenom innehållet med byombuden som skulle kontakta markägarna. Det vore ointressant och meningslöst eftersom IP Only inte skulle ändra en enda bokstav. För mig som jur stud och kvasijurist var det magstarkt och rätt provocerande att inte ens gå in på avtalets egentliga innebörd, t ex om att avtalet innebär medgivande till ledningsrätt utan att frågor om ersättning utöver den gratis nyttjanderättsupplåtelsen och eventuella men för fastighetens nyttjande behöver tas upp då ledningsrätt bildas. Min enda tröst är att avtalstexten förmodligen inte håller fram till ledningsrätt.
Bredbandskartan verkar hysa stora fel, möjligen därför att den inte uppdateras särskilt ofta.J Jocke Best skrev:
Om du granskar verkligheten bakom statistiken ser du att -
1. Glesbygdens totala antal hushåll är väsentligt mycket mindre än tätorternas
2. De 25 procent fiberlösa hushållen i tätorter till största delen är villahushåll
Summan är att om du vill snabbt öka den TOTALA andelen och det TOTALA antalet hushåll med fiber ska du inte sikta på något annat än tätorternas villaområden. Och det är precis där du har statsmakternas fokus sedan ett par år.
Ja, de punkterna (1,2) råder det väl inget tvivel om, men att landsbygden är utbyggd och tätorterna återstår stämmer ju inte om man inte som i ditt fall räknar antal i jämförelse. Med det sättet att räkna var ju landsbygden redan utbyggd innan man började, eftersom de är så pass få hushåll jämfört med tätorternas. Men visst, helt klart har fokus legat på tätorter och villaområden, eftersom det är där pengarna finns.B billy_baver skrev:Bredbandskartan verkar hysa stora fel, möjligen därför att den inte uppdateras särskilt ofta.
Om du granskar verkligheten bakom statistiken ser du att -
1. Glesbygdens totala antal hushåll är väsentligt mycket mindre än tätorternas
2. De 25 procent fiberlösa hushållen i tätorter till största delen är villahushåll
Summan är att om du vill snabbt öka den TOTALA andelen och det TOTALA antalet hushåll med fiber ska du inte sikta på något annat än tätorternas villaområden. Och det är precis där du har statsmakternas fokus sedan ett par år.
Post- och Telestyrelsen har en väldigt exakt och fyrkantig definition av både "landsbygd" och "tätort". Lite förenklat kan man säga att landsbygden är alla de områden där nätbyggarna hinkat in stödpengar från det allmänna.E elmont skrev:
Och? Är inte det ett problem påminnande om läkemedelsindustrin: hellre rik och frisk än fattig och sjuk.E elmont skrev: