Claes Sörmland
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Det är där vi skiljer oss åt. Om en väg exempelvis behöver hyvlas eller grusas om ett år tidigare än annars är närmast omöjligt att bevisa och kan inte nödvändigtvis bevisas med en specifik faktura.
Bevisdelen är problematisk, jag håller med.

Jag läste nu till slut propositionen för att med egna ögon se vad lagstiftaren tänkte sig med 48 a § (prop. 1996/97:92 s. 65 samt s. 98). Lagstiftaren tycks också ha funderat över bevisläget, t ex att det är svårt att exakt avgöra när en väg används i större omfattning än vad som svarar mot fastighets andelstal för driftkostnaderna. Lagstiftarens lösning är att ersättning bara ska betalas ut när vägen används i väsentligt större omfattning än vad som får anses svara mot fastighetens andel av driftkostnaderna. Det är också det som blir lagtexten. Väsentlighetskravet gör ju att man får släppa tankar på millimeterrättvisa, det ska vara rätt solklara fall för att ersättning ska betalas.

Lagstiftaren tänker sig att dessa situationer kan aktualisera ersättning:

"Som exempel kan nämnas pågående byggnadsarbeten på fastigheten eller ett vägbygge som medför behov av tunga transporter. En större skogsavverkning kan tillfälligt belasta vägarna i avsevärt större omfattning än normalt. Tillfällig uthyrning av en jordbruksfastighets ekonomibyggnader som lager- eller industrilokaler förekommer. Frågan kan också bli aktuell när en ny näringsverksamhet startar, t.ex. en verkstad, affär eller restaurant som genererar ökad trafik, och man inte kan säga säkert hur varaktig den nya verksamheten blir."

Lagstiftaren menar att en skälighetsbedömning ska göras både för om alls ersättning ska utgå och i så fall i vilken omfattning:

"Frågan om ersättning skall utgå och i vilken omfattning skall därför bestämmas efter en skälighetsbedömning."

Så tyvärr ger oss därmed lagstiftaren ingen vägledning annat än att man ska ta beslut efter skälighetsbedömning, alltså främst enligt den praxis som utvecklas efter 1 jan 1998 när 48 a § infördes i lagen. Med denna tråd bidrar vi indirekt till att utforma praxis.

Prop. 1996/97:92:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/enskilda-vagar_gk0392/html/
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Olika saker ja, men lagtekniskt likartat reglerat. Slitage är ju därtill svårmätt, det händer ju mer i det lilla än att det skapas enstaka gropar i vägen, så ett schablonmässigt uttag känns lika rimligt som något annat, om man alls ska kunna ta betalt för slitage och inte bara skador.

En schablon blir därtill i mina ögon inte mer skälig för att den fastställs av en myndighet.
Slitage från lastbilar är ganska tydligt här. Typiska hål i rad som uppkommer när tunga hjul studsar fram. Som sagt, en 30 tons lastbil skadar vägen tusentals gångar mer än en personbil på 1.5 tom.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Bevisdelen är problematisk, jag håller med.

Jag läste nu till slut propositionen för att med egna ögon se vad lagstiftaren tänkte sig med 48 a § (prop. 1996/97:92 s. 65 samt s. 98). Lagstiftaren tycks också ha funderat över bevisläget, t ex att det är svårt att exakt avgöra när en väg används i större omfattning än vad som svarar mot fastighets andelstal för driftkostnaderna. Lagstiftarens lösning är att ersättning bara ska betalas ut när vägen används i väsentligt större omfattning än vad som får anses svara mot fastighetens andel av driftkostnaderna. Det är också det som blir lagtexten. Väsentlighetskravet gör ju att man får släppa tankar på millimeterrättvisa, det ska vara rätt solklara fall för att ersättning ska betalas.

Lagstiftaren tänker sig att dessa situationer kan aktualisera ersättning:

"Som exempel kan nämnas pågående byggnadsarbeten på fastigheten eller ett vägbygge som medför behov av tunga transporter. En större skogsavverkning kan tillfälligt belasta vägarna i avsevärt större omfattning än normalt. Tillfällig uthyrning av en jordbruksfastighets ekonomibyggnader som lager- eller industrilokaler förekommer. Frågan kan också bli aktuell när en ny näringsverksamhet startar, t.ex. en verkstad, affär eller restaurant som genererar ökad trafik, och man inte kan säga säkert hur varaktig den nya verksamheten blir."

Lagstiftaren menar att en skälighetsbedömning ska göras både för om alls ersättning ska utgå och i så fall i vilken omfattning:

"Frågan om ersättning skall utgå och i vilken omfattning skall därför bestämmas efter en skälighetsbedömning."

Så tyvärr ger oss därmed lagstiftaren ingen vägledning annat än att man ska ta beslut efter skälighetsbedömning, alltså främst enligt den praxis som utvecklas efter 1 jan 1998 när 48 a § infördes i lagen. Med denna tråd bidrar vi indirekt till att utforma praxis.

Prop. 1996/97:92:
[länk]
Enligt min mening visste inte propositionsskrivaren mycket om verkligheten. Om jag kör med min personbil från min väg 250 ggr till jobbet om året, och en lastbil sliter 1000 ggr mer på vägen som en personbil, så skulle grannen kunna använda en lastbil var fjärde år för att komma upp till mitt slitage. Om grannen nu bygger någon gång blir det lätt 50 lastbilar som skulle motsvarar 200 års av en personlbils slitage. Mycket svårt att tycka att detta skulle rymmas i den vanliga tonkm beräkningen.
 
  • Gilla
vcx
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Så tyvärr ger oss därmed lagstiftaren ingen vägledning annat än att man ska ta beslut efter skälighetsbedömning
Det tycker jag ändå var ganska god vägledning, och i linje med hur TS förening redan gör.

Tonkilometermetoden är då som TS påpekar normalt en större orättvis än vad extradebiteringen är.
 
Claes Sörmland
T Thomas_Blekinge skrev:
Enligt min mening visste inte propositionsskrivaren mycket om verkligheten. Om jag kör med min personbil från min väg 250 ggr till jobbet om året, och en lastbil sliter 1000 ggr mer på vägen som en personbil, så skulle grannen kunna använda en lastbil var fjärde år för att komma upp till mitt slitage. Om grannen nu bygger någon gång blir det lätt 50 lastbilar som skulle motsvarar 200 års av en personlbils slitage. Mycket svårt att tycka att detta skulle rymmas i den vanliga tonkm beräkningen.
Jag har inte alls samma erfarenhet att ett bygge skulle ge trafik som motsvarar 200 år personbilstrafik i slitage. Men här rör det sig om gator med kryphastighet, inte vägar där man kan höja hastigheten. Vi har gott om småhusbyggen och riktigt dåliga grusvägar utan ordentliga bärlager. Vi får skador på dessa vägar både med och utan byggtrafik. De kalvar och vi får potthål i båda fallen. Enstaka passage av tung trafik när lerunderbyggnaden är mättad under vintern kan ge påtaglig skada men vi har inte förbjudit tung trafik på vägen och får därmed stå vårt kasst som samfällighet.

Vi har också en helt nybyggd grusväg med mäktiga bärlager, den har knappt påverkats av de två småhusbyggen som den har skett under våren och sommaren. Är det korrekt anlagt så bär det.
 
Redigerat:
Claes Sörmland
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Det tycker jag ändå var ganska god vägledning, och i linje med hur TS förening redan gör.
Lagstiftaren är så vag i propositionstexten att det går nog att tolka in både det ena och det andra. Men inom vissa ramar. Och det är ju just vad lagstiftaren önskade. Genom vissa valda vaga formuleringar i lagtexten så skapades ett tolkningsutrymme för de frågorna som man överlät till domstol att avgöra och skapa praxis för. Men som vanligt vad gäller anläggningslagen och samfällighetslagen delar som reglerar relationen samfällighet-delägare så har ingen drivit dessa frågor till MÖD (HD) så vi får inget svar.

Just i TS fall är problemet att den samfällighetsföreningen (som säkert många andra) har beslutat om att schablonmässigt ta ut en avgift i förväg för husbygge. Det strider mot kravet på att en skälighetsbedömning ska göra i det enskilda fallet och att det är faktiskt uppkomna merkostnader som delägaren ska ersätta. Naturligtvis kan det upplevas som socialt enkelt och även praktiskt för en styrelse att ha en lika-för-alla-avgift, särskilt om man låter stämman ta det beslutet så man själv som styrelse slipper stå för skälighetsbedömningarna inför grannskapet. Men det är inte så lagen är tänkt.

Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Tonkilometermetoden är då som TS påpekar normalt en större orättvis än vad extradebiteringen är.
Syftet med anläggningslagen och samfällighetslagen att är reglera samfälld förvaltning, inte att ge milliterrättvis utifrån var och ens högst subjektiva definition av vad som är rättvisa avseende driftskostnaderna. Så jag passar på den.
 
  • Gilla
långtjock
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Just i TS fall är problemet att den samfällighetsföreningen (som säkert många andra) har beslutat om att schablonmässigt ta ut en avgift i förväg för husbygge.
Vem har sagt att avgiften ska tas ut i förväg? Det kan ju mycket väl vara en schablon som tas ut i efterskott med vissa faktiska variabler kända.
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
ens högst subjektiva definition av vad som är rättvisa avseende driftskostnaderna
Fysiken är inte subjektiv.
 
T Thomas_Blekinge skrev:
Tack för alla svar. Frågan gällde inte om det är lagligt att ta ut extra avgift vid kraftigt ökad användning, t ex vid byggen. Detta har klubbats i stämman. Frågan är om det är förenligt med det faktum att vägunderhållet får medel från stat/kommun.
I den samfällighetsförening som jag ingår i så gjordes om omförrättning under 2021. Vi har följande skrivningar som kopplar till din fråga;

Svensk text om fastigheters användning inom gemensamhetsanläggningar och skadeståndsregler.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Svensk text om vägunderhåll och rättigheter att avlysa trafik vid nedsatt bärighet.
Dessa villkor har ingen koppling till statsbidrag eller kommunalt bidrag utan står på egna meriter i förrättningsbeslutet. Så svaret är ja på din fråga och det blir mindre diskussionsutrymme när det står inskrivet i förrättningsbeslutet svart på vitt.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
48 a § gäller alltså en ersättning för en uppkommen kostnad
Min amatörmässiga tolkning är att "uppkommen kostnad" mycket väl kan skattas med schablon; jag tolkar inte att det måste kopplas till en specifik utgift.
 
Claes Sörmland
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Vem har sagt att avgiften ska tas ut i förväg? Det kan ju mycket väl vara en schablon som tas ut i efterskott med vissa faktiska variabler kända.
Syftningsfel i det som jag skrev, jag menade att man i det här fallet tar ut en avgift för husbygge vars storlek inte har fastställts skäligen efter verkliga driftskostnader utan efter i förväg uppställda schablonvärden. T ex är det ju en väldigt stor skillnad mellan byggnation på en tomt som omfattar hundratals ton transport fram och tillbaka för markarbetet och att en annan tomt som bebyggs utan större markarbete alls. Det är utifrån lagens formulering inte skäligt att samma schablon ska användas i de båda fallen. Och naturligtvis om skador uppstår eller inte. Det är inte skäligt att begära ersättning om det inte finns någon verklig kostnad.
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Fysiken är inte subjektiv.
Jag förstår uppriktigt inte vad det har med känslor som "rättvisa" och "orättvisa" att göra. Tänker du att man kan använda fysik för att förstå rättvisekänslor?
 
Redigerat:
Claes Sörmland
kashieda kashieda skrev:
Min amatörmässiga tolkning är att "uppkommen kostnad" mycket väl kan skattas med schablon; jag tolkar inte att det måste kopplas till en specifik utgift.
Jag tolkar lagen som att uppkommen kostnad måste vara verklig. Är den svår att bestämma kan man ta hjälp av schabloner för att skäligen skatta den. Men skattningen om ersättning alls ska betalas (om kostnaden väsentligen överstiger det som betalas via andelstalen) och till vilken omfattning ska ske för det enskilda fallet. Med den metoden kan man ju ta ställning till om ersättningen är skälig, vilket är ett lagkrav.

//

Vi får väl läsa fallet med Norrängens Vägsamfällighet som begärde ersättning för skadad väg enligt 48 a § AL i samband med småhusbyggnationer. Detta är en länk till MÖD-domen men MMD-domen som ligger sist i PDFen är nog mest intressant för att se hur domstol tolkar lagen. (Jag har inte läst den ännu.)

https://www.domstol.se/globalassets...jooverdomstolen/avgoranden/2013/f-1263-12.pdf
 
Redigerat:
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det är utifrån lagens formulering inte skäligt att samma schablon ska användas i de båda fallen.
Det beror på vad man använder för schablon. Säger man x kr/tonkm så är det en schablon likväl som x kr/projekt är det. X kr/arbetsvecka eller x kr/lastbilstransport är andra schabloner.

Bara för att man schabloniserar belopp innebär det inte att man måste ha en extremt grov schablon.
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Jag förstår uppriktigt inte vad det har med känslor som "rättvisa" och "orättvisa" att göra. Tänker du att man kan använda fysik för att förstå rättvisekänslor?
Tvärtom. Jag menar att det man kan påvisa med fysikens lagar inte kan bortförklaras som känslor.

Om man kan påvisa ett exponentiellt samband mellan axeltryck och slitage är det därför fel att säga att en invändning på den grunden är subjektiv, vilket du gjorde.

Ett påstått fysiskt samband kanske är falskt, eller svåranvänt, men inte subjektivt.
 
Claes Sörmland
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Det beror på vad man använder för schablon. Säger man x kr/tonkm så är det en schablon likväl som x kr/projekt är det. X kr/arbetsvecka eller x kr/lastbilstransport är andra schabloner.

Bara för att man schabloniserar belopp innebär det inte att man måste ha en extremt grov schablon.
Håller med om att schabloner kan ha olika finhet/grovhet. I TS förening är schablonen mycket grov. Det är ju det som jag noterar är i dålig överenstämmelse med 48 a § AL.

Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Tvärtom. Jag menar att det man kan påvisa med fysikens lagar inte kan bortförklaras som känslor.

Om man kan påvisa ett exponentiellt samband mellan axeltryck och slitage är det därför fel att säga att en invändning på den grunden är subjektiv, vilket du gjorde.

Ett påstått fysiskt samband kanske är falskt, eller svåranvänt, men inte subjektivt.
Jag har inte bortförklarat fysiska samband som känslor utan noterar bara att känslor som rättvisa/orättvisa inte är så relevanta juridiskt i sammanhanget anläggningslagen. Syftet med lagen är att möjliggöra samfälld förvaltning (och utfartsservitut). Bättre att lägga fokus där än att gräva ned sig i diskussioner om vad man upplever som mest rättvist. Därför passar jag den diskussionen gällande vad jag upplever som mest rättvist.
 
Intressant tråd, jag stjäl den lite lätt då det nedan berör ämnet å det kraftigaste.

Vår samfällighet står inför en delikat uppgift, då 90 av 140 fastigheter ska tvångsanslutas till kommunalt VA vilket i praktiken innebär att halva vägnätet kommer att belastas av åtskilliga entreprenadfordon för bygget av stamnätet och pumpstationer, det blir dock en fråga mot kommun att lösa gällande ersättningsnivåer.
Som grädde på moset så ska sedan 90 fastigheter gräva och spränga och i flera fall även bygga ut/om för ledningarna på de egna tomterna. Med andra ord en hord av entreprenader under lång tid, kanske 4-5 år innan allt är i backen från startdatum.

Vi har lätt diskuterat schabloner för hur i hela friden ska vi annars lösa ut detta med hjälp av våra stackars frivilliga styrelsemedlemmar ska vi sitta och räkna grusbilarna som kommer och går enskilt för varje fastighet?

Det är faktiskt lite så det blir mot kommunen, vi kommer att kräva en tonkilometeravgift för varje fordon projektet skickar in på vägen. Plus en besiktning före och efter av tredje part
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
I TS förening är schablonen mycket grov.
Ok. Jag har inte sett TS beskriva den och hittar heller inget om hur den beräknas i den här tråden. Har du en länk till var TS beskriver schablonen?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.