För att återgå till frågan om bjälkarna. På en av Frans Lindbergs målningar ser man vitt tak med vita bjälkar:
Till Saturnus: visst ser man att de har bemödat sig med inredningen!
Till Saturnus: visst ser man att de har bemödat sig med inredningen!
Skåne är ju väldigt stort dessutom, och vad jag har förstått varierade byggstilar och tekniker ganska mycket. Och visst är det mer påvert i ett arbetarhem än i ett högre ståndshem, men jag kan lova att i vårt Uppländska statartorp så satt det tapeter från 1890 som definitivt hade platsat i Sköna hem. Så man ska inte överdriva armodet heller.
Håller med Sommartorparn att du bör kika i de bevarade husen närmast dig TS, så ser du vad som varit vanligast där du bor!
Håller med Sommartorparn att du bör kika i de bevarade husen närmast dig TS, så ser du vad som varit vanligast där du bor!
förlåt, ursäkta...........jo jag flippade nog ut, när jag kom att tänka på allt bry och bekymmer vi hade med att renovera dessa gamla hus, de finns heller inte kvar, har fått ge vika för städernas utbredning och nya vägars tillkomst. Men visst finns en del kvar, och de är naturligtvis då välbevarade. Tror nog det finns fler välbevarade hus norrut i Sverige, än vad vi har i Skåne, då väder och vind tycks slita hårt på stenhusen här. Men nu vet man inte hur autentiskt återgiva kulörerna är på teckningarna, för det verkar opraktiskt med så mycket vitt, när man använde oljelampor och kanske stearinljus, samt lagade mat med ved som bränsle. Annars överlag, var samtliga trösklar nedslitna, då man gick på dessa med sina trädskor, detta har jag fått lära mig, att man aldrig går på en tröskel. När jag så vid ett tillfälle, kollade på Antikrundan, och 2 av medarbetarna var ute och besökte ett gammalt slott i närheten, båda två, satte sina skor mitt på en tröskel, då kan man undra om tiden har stått still.
Ingen fara! Trist när ens renoverade projekt utplånas!
Vad gäller bilden på det ljusa rummet så gissar jag att den är från början av 1900-talet. Tapeterna skulle kunna tyda på det, liksom de blåa snickerierna. 1800-talet var mera murriga färger och blått en ovanlig färg. Kanske rummet var just nytapetserat när det målades av? För övrigt var tapeter billiga på den tiden, och blev snabbt solkiga. Vanligt att tapetsera om med ett par års mellanrum. Inte massa förarbete som nuförtiden, utan lager på lager, bara.
Det jag ville ha sagt med mitt första inlägg var ungefär att den "typiska" skånelängan har sett lite olika ut vid olika tidsperioder och i olika samhällsklasser. Dessutom har det säkert funnits lokala variationer. Det är just detta som är så intressant att fördjupa sig i när man håller på med ett gammalt hus! Det är också intressant att se de "årsringar" inklusive tretex och masonit, som tidigare generationer har lämnat efter sig. Sedan får man själv fatta besluten vilka årsringar man vill bevara.
För övrigt håller jag med dig om att många gamla skånska hus har varit uselt byggda från början, framför allt ur den fattigare kategorin. Är underhållet eftersatt gör den skånska fukten sitt arbete, väggarna sjunker ihop och träkonstruktionen äts upp av insekter. Dessa hus mår egentligen bäst av att vara ständigt bebodda och passar därmed ganska dåligt som sommarhus.Å andra sidan, om inte sommargästerna hade funnits så hade husen inte heller funnits kvar. Det sorgliga tycker jag är att många renoverare hämtar sin inspiration mera från "sköna hem" än från den lokala byggnadstraditionen. Snyggt idag, daterat i morgon! Använder man sig sedan av material och metoder som inte funkar ihop med fukten i gamla skånska hus så får man problem. Nog om detta.
Hoppas att du Kolale har överseende med denna interna diskussion och känner dig välkommen till forumet. Fortsätt gärna ställa frågor!
Vad gäller bilden på det ljusa rummet så gissar jag att den är från början av 1900-talet. Tapeterna skulle kunna tyda på det, liksom de blåa snickerierna. 1800-talet var mera murriga färger och blått en ovanlig färg. Kanske rummet var just nytapetserat när det målades av? För övrigt var tapeter billiga på den tiden, och blev snabbt solkiga. Vanligt att tapetsera om med ett par års mellanrum. Inte massa förarbete som nuförtiden, utan lager på lager, bara.
Det jag ville ha sagt med mitt första inlägg var ungefär att den "typiska" skånelängan har sett lite olika ut vid olika tidsperioder och i olika samhällsklasser. Dessutom har det säkert funnits lokala variationer. Det är just detta som är så intressant att fördjupa sig i när man håller på med ett gammalt hus! Det är också intressant att se de "årsringar" inklusive tretex och masonit, som tidigare generationer har lämnat efter sig. Sedan får man själv fatta besluten vilka årsringar man vill bevara.
För övrigt håller jag med dig om att många gamla skånska hus har varit uselt byggda från början, framför allt ur den fattigare kategorin. Är underhållet eftersatt gör den skånska fukten sitt arbete, väggarna sjunker ihop och träkonstruktionen äts upp av insekter. Dessa hus mår egentligen bäst av att vara ständigt bebodda och passar därmed ganska dåligt som sommarhus.Å andra sidan, om inte sommargästerna hade funnits så hade husen inte heller funnits kvar. Det sorgliga tycker jag är att många renoverare hämtar sin inspiration mera från "sköna hem" än från den lokala byggnadstraditionen. Snyggt idag, daterat i morgon! Använder man sig sedan av material och metoder som inte funkar ihop med fukten i gamla skånska hus så får man problem. Nog om detta.
Hoppas att du Kolale har överseende med denna interna diskussion och känner dig välkommen till forumet. Fortsätt gärna ställa frågor!
Redigerat:
Har svårt fä grepp om vem, som byggde sitt eget hus, och varför, utanför städerna/byar på den här tiden. De flesta husen, de utspridda i Skåne t ex, byggdes för att överhuvudtaget kunna få någon arbetskraft att jobba på lantbruket eller fabriken där. Därför blev dessa hus oftast byggda av utsorterat material. De som skulle bo/hyra det, hade knappast några val eller kunnande om hur det skulle se ut, men ändå ledde även denna byggnation utvecklingen framåt. Ett hus, typ Skånelänga kostade ca 4-- 5000 Kr att uppföra vid sekelskiftet 18--1900-tal, men detta har inte befriat dessa hus från en fastighetstaxering, så charmiga synliga bjälkar blir +2 och sneda fönster eller innerdörrar +1, att den senare monterade knickepumpen i köket, fryser till på vinterrn, ger inget avdrag.
Här lite skånsk historia, som räddas
http://www.skanskan.se/article/20111126/HOOR/711269983/1020/-/skansk-historia-kunde-raddas
http://www.skanskan.se/article/20111126/HOOR/711269983/1020/-/skansk-historia-kunde-raddas
Nog tror jag att de som kunde ansträngde sig att färglägga sin tillvaro i allt från bondgård till gruvtorp. Det har jag levande bevis för i vår ägo. Att takbjälkar blir mörka i kök och storstuga kan jag intyga sedan vi grävt fram ytskikt från 1700-1800-tal. Takbjälkar var nog svårare att få rena än taket emellan dessa så de lagrade nog på sig en mörkare kulör. Taket tvättade man sannolikt ner flera gånger och målade om med vit limfärg så länge det gick innan man gav upp och t.ex pappspände. Sen tror jag som Saturnus att norröver har vi förhållandevis fler bevarade hus och gårdsmiljöer bevarade.