Det stämmer till viss del.Andersjohanna skrev:
Men om man ska köra med EPS så måste man flytspackla över för att det ska bli någon bärighet i det hela, vilket man inte behöver med Betong.
Så i beräkningarna måste man även få med 3-4 cm flytspackel vilket inte är billigt så mitt råd är.
Du måste täcka EPSCement - Inte nödvändigtvis flytspackla även om det är det som de flesta gör. Slipsatser är ofta billigare än flytspackel i pris men saknar givetvis vissa saker som tex den goda självutjämningsförmågan.Dodoo skrev:
Men om man använder EPS och flytspackel så får man sämre värmeisolerande förmåga va?Fredrik Å skrev:
Jo precis.
Men om du tex har en maxhöjd på 15 cm så skulle jag ta EPS istället,
Alternativet är 5cm frigolit och 10cm betong och då får du sämre isolering jämfört med EPS alternativet.
Det är väl där någonstans som brytpunkten är.
Hur ser underlaget ut?
Ett alternativ som iof är lite dyrare är att skippa singlet underst och gå på med Isodrän istället. Då får du isolering och singel i ett svep.
Fredrik
Men om du tex har en maxhöjd på 15 cm så skulle jag ta EPS istället,
Alternativet är 5cm frigolit och 10cm betong och då får du sämre isolering jämfört med EPS alternativet.
Det är väl där någonstans som brytpunkten är.
Hur ser underlaget ut?
Ett alternativ som iof är lite dyrare är att skippa singlet underst och gå på med Isodrän istället. Då får du isolering och singel i ett svep.
Fredrik
Renoverare
· Stockholm
· 18 213 inlägg
Jag använde EPS som fyllnadsmaterial i ett mellanbjälklag mest för viktens skull, riktigt trevligt material att jobba med. En fördel mot cellplast är att den inte är fast vilket gör att den flyter ut i ojämnheter om du som jag har ett gammalt bjälklag från 1920 som satt sig.
Vi blandade i sopsäck, på så sett slipper man att cellplastkulorna dammar
Vi blandade i sopsäck, på så sett slipper man att cellplastkulorna dammar
Tack för alla svar! Vi har bestämt oss för att köra vanlig hederlig betong! 
Men sen kom nästa fråga. Hur bör man ha fördelningen makadam kontra cellplast? 200mm av vardera eller 100mm makadam och 300cellplast eller tvärt om?
Vilka är fördelarna/nackdelarna?
Men sen kom nästa fråga. Hur bör man ha fördelningen makadam kontra cellplast? 200mm av vardera eller 100mm makadam och 300cellplast eller tvärt om?
Vilka är fördelarna/nackdelarna?
Medlem
· Luleå, Norrbotten
· 36 inlägg
Jag hade lagt 100mm makadam och 300mm cellplast. 30cm isolering är ju det som rekommenderas vid golvvärme.
Om du bara har totalt 200mm till dränering och isolering hade jag alla gånger kört 20mm 8-16 eller liknande och sen isodrän enligt deras konstruktionsbeskrivning. Ev en skiva isodrän och en skiva Eps. Du kommer slösa mycket värme genom ditt golv med mindre isolering
Ok så fördelningen 1:10 här. Är inte det extremt lite makadam? Någon som vet praxis?
Praxis med en isodränskiva är enligt det jag skrev. Läs konstruktionsbeskrivning. Observera att isodeänskivan då är både dränerande och isolerande. Om du kör normal eps som isolering åker du på upp mot 100mm makadam och ibland mer bara för ditt dränerande/kapilärbrytande skikt. Har du ont om ytrymme får du mindre plats för isolering då.
Olika praxis I och med att det är olika tekniska lösningar
Olika praxis I och med att det är olika tekniska lösningar
Medlem
· Luleå, Norrbotten
· 36 inlägg
Som jag tolkade inlägg #22 så fanns det 400mm att använda till dränerande lager och isolering. Så då borde 100mm makadam och 300mm vanligt cellplast gå bra. Isodrän är väldigt mycket dyrare än cellplasten, men en bra lösning om man har lägre höjd att arbeta med.
Nu vet jag inte hur huset är grundlagt men om TS tänker gräva ner 500 mm dvs 400 för isolering och dränering plus 100 för betongen så får man nog börja fundera på hur detta påverkar grunden.
Om det är ett gammalt hus är man nog under grundläggningsdjupet och börjar riskera ostabilitet och risk för sättningar som man möjligen måste förstärka för.
Likaså får man fundera på vilket djup avloppsrör och eventuella inre dräneringsrör ligger på.
Om det är ett gammalt hus är man nog under grundläggningsdjupet och börjar riskera ostabilitet och risk för sättningar som man möjligen måste förstärka för.
Likaså får man fundera på vilket djup avloppsrör och eventuella inre dräneringsrör ligger på.
Redigerat:
Så här ser förutsättningar ut. Gräver man längre ner än botten på husfoten/syllen så riskerar man alltså ostbilitet?
Det skall tilläggas att huset är från 46 och det finns inga täcken på sättningar.