Bästa svaret
Ja, det är rätt tänkt.S solhej skrev:
Cellulosabaserad isolering på vinden blir bra. Bara ventilationen från bostaden leds ut utanför vinden, annars blir det inte bra.
Det är inte fel att passa på att sätta ångspärr eller ångbroms i de tak du gör om.
Det vattenburna systemet ska du vara rädd om, och passa på att se till att det finns rörledningar på plats för anslutning av radiatorer på alla platser där det har varit samt även på nya där det kan behövas. Har du vattenburet så är det överlägset bäst. LLVP är en nödlösning.
Det är inte fel att satsa på en LVVP eller bergvärme-VP men om inte elpriserna skenar konstant vidare upp i stratosfären så kan du inte räkna hem investeringen. Ditt värmebehov är så litet så det blir aldrig lönsamt med så stora investeringar.
Är det originalfönster från -57 så behåll dem original. De håller en mycket högre kvalitet än nya fönster. Energisbesparingen av fönsterbyte är så marginell att det aldrig står i proportion till den estetiska skändning som nya fönster alltid innebär för ett gammalt hus. Inte heller ur lönsamhetsperspektiv går det någonsin att hämta hem ett sådant nidingsdåd. Väl omskötta originalfönster fungerar bra. Självklart måste tätlister bytas med jämna mellanrum och självklart måste det vara väl drevat mellan fönster och vägg. Sedan kan man med fördel sätta dammtätningslister mellan inner- och ytterbåge. Det inte bara bättrar på energiprestanda utan precis som namnet säger minskar behovet av putsning mellan rutorna. Win-win alltså! Ytterligare energiförbättringar av befintliga fönster är persienner och/eller rullgardiner och/eller tunga draperier/gardiner.
En VVB med inbyggd VP är inte lönsamt om inte stora mängder varmt vatten används. Typ familj med minst två tonåringar eller att någon i familjen badar badkar varje dag.
FTX är ett omfattande ingrepp med kanaldragning så det bör avvaktas med tills du vet om det är motiverat eller inte. Huset är inte så stort så det blir inte några stora besparingar, och om detta hus fungerar som de flesta äldre hus med självdrag så blir det ingen besparing alls. Detta då luftomsättningen i äldre hus ofta är lägre än det flöde som är kravställt, som är tilltaget för att räcka till en 5p-familj. För två vuxna är normflödet alldeles onödigt stort. Det gör att ventilationen ökar och att återvinningen i bästa fall någorlunda kompenserar för det men inte mer.
Om huset drar 13 - 14 MWh/år så kan vi för enkelhetens skull säga att 3 - 4 MWh/år är hushållsel, dvs ej uppvärmning. (Schablonmässigt brukar man beräkna ca 5 MWh/år.) Då återstår ca 10 MWh/år i uppvärmning. Om man antar att en VP sparar ca 2/3-delar (dvs 67%) så ger det en årlig besparing på 6,7 Mwh/år. Det får då ställas i relation till elpriset. Om elpriset är 2 kr/kWh så blir den årliga besparingen ca 13 400 kr. Det ger 134 000 kr i besparing på 10 år eller 201 000 kr på 15 år eller 268 000 kr på 20 år. Den besparingen ska ställas mot investeringen för en BVP eller LVVP. Livslängden brukar väl antas vara ca 15 år men kan variera flera år både uppåt och nedåt. Behöver pengarna för investeringen lånas så måste låneräntan räknas av mot besparingen.
En schablonfördelning av värmeförluster för eluppvärmda småhus byggda på 60- 70-talet är:
Ventilation: 36%
Vindsbjälklag: 14%
Väggar: 14%
Golv: 10%
Fönster och dörrar: 10%
Varmvattenutsläpp: 16%
Denna fördelning kan variera stort från ett hus till ett annat, liksom från en familjs beteendemönster till en annan. Det ger dock en god indikation på besparingspotential vs åtgärd.
Mycket värt att tänka kring gällande investeringskostnad jämfört med besparing. Som sagt är värmepumpar ganska dyra och det verkar inte gå åt så mycket värme i huset.Oldboy skrev:
Jag stängde av det vattenburna systemet och provade att bo här med endast LvVP, och jag tyckte det var kallt, trots "sommar". Så startade upp det igen. Vattenburna systemet kommer behållas.
Den tidigare ägaren klagade över att fönsterna var dragiga, jag får se hur det är i vinter och se om de går att renovera.
En uppdatering är att jag hittade mögel på kallvind, trots att taket är nylagt. det är som värst ovan duschen (där ventilation saknades). och sprider sig bortåt i facken på norrsidan.
Jag köpte spirorör och en kanalfläkt som jag nu har installerat i som konstant frånluft från duschen upp på vind och vidare ut genom en skorsten, jag hoppas att det minskar fuktbelastningen på vinden.
Fota utbredningen samt markera med blyertspenna var gränserna går för möglet så blir det lättare att bedöma om det sprider sig eller inte.
Antar att du kollat så att inget ventilationsrör slutar på vinden utan att alla går ut, inkl ev avloppsluftning?
Annars var väl fuktspärrar inte så effektiva på 50-t, iden mån de öht användes. Då var nog badrum fortfarande måttligt använda med ett bad i veckan kanske, så med dagens dagliga duschande blir fuktbelastningen helt annorlunda på ett sätt som huset helt enkelt inte är byggt för att hantera.
Sedan har även värmekomforten utvecklats över vad som var normalt på 50-t, samt inte minst har vi haft 3 energikriser med skenande uppvärmningskostnader sedan dess. Stora oljekrisen -73, lilla oljekrisen -78, samt då elprischocken 2021-2022. Som du såg i siffrorna över värmeförluster så är ventilationen den största posten och snabbast, enklast och billigast att minska genom minskad ventilation. Så har skett vid samtliga energikriser så det är mkt möjligt att ventilationen i huset är undermålig, vilket i kombination med de andra faktorerna, (ökad fuktbelastning i badrummet och mindre effektiva fuktspärrar i den mån de finns öht), kan leda till ökad fuktbelastning på vinden. Har man dessutom tilläggsisolerat vindsbjälklaget så blir vinden kallare, och än värre om huset var uppvärmt med olja eller fastbränsle från början som senare blivit ersatt med elektrisk uppvärmning (eller fjärrvärme). En värmepanna i källaren gav en varm skorsten och var motorn för husets ventilation och välmående.
Med konstant frånluft så krävs även konstant tilluft. Den kan komma via ventiler men även via fönster och dörrar då äldre hus inte var byggda som täta gummistövlar som dagens hus. De byggde på tradition och framförallt på tidigare 100-tals år av erfarenheter över lösningar som fungerade på riktigt. Dvs över lång tid i verkligheten så som hus användes och sköttes (eller inte sköttes). De var förhållandevis enkla, okomplicerade och robusta.
Så, om drag från fönster och dörrar är besvärande så kanske tilluften behöver säkras på annat sätt.
Antar att du kollat så att inget ventilationsrör slutar på vinden utan att alla går ut, inkl ev avloppsluftning?
Annars var väl fuktspärrar inte så effektiva på 50-t, iden mån de öht användes. Då var nog badrum fortfarande måttligt använda med ett bad i veckan kanske, så med dagens dagliga duschande blir fuktbelastningen helt annorlunda på ett sätt som huset helt enkelt inte är byggt för att hantera.
Sedan har även värmekomforten utvecklats över vad som var normalt på 50-t, samt inte minst har vi haft 3 energikriser med skenande uppvärmningskostnader sedan dess. Stora oljekrisen -73, lilla oljekrisen -78, samt då elprischocken 2021-2022. Som du såg i siffrorna över värmeförluster så är ventilationen den största posten och snabbast, enklast och billigast att minska genom minskad ventilation. Så har skett vid samtliga energikriser så det är mkt möjligt att ventilationen i huset är undermålig, vilket i kombination med de andra faktorerna, (ökad fuktbelastning i badrummet och mindre effektiva fuktspärrar i den mån de finns öht), kan leda till ökad fuktbelastning på vinden. Har man dessutom tilläggsisolerat vindsbjälklaget så blir vinden kallare, och än värre om huset var uppvärmt med olja eller fastbränsle från början som senare blivit ersatt med elektrisk uppvärmning (eller fjärrvärme). En värmepanna i källaren gav en varm skorsten och var motorn för husets ventilation och välmående.
Det bör göra stor skillnad.S solhej skrev:
Med konstant frånluft så krävs även konstant tilluft. Den kan komma via ventiler men även via fönster och dörrar då äldre hus inte var byggda som täta gummistövlar som dagens hus. De byggde på tradition och framförallt på tidigare 100-tals år av erfarenheter över lösningar som fungerade på riktigt. Dvs över lång tid i verkligheten så som hus användes och sköttes (eller inte sköttes). De var förhållandevis enkla, okomplicerade och robusta.
Så, om drag från fönster och dörrar är besvärande så kanske tilluften behöver säkras på annat sätt.
