Mikael_L
Hepp. Nu har jag plöjt hela tråden (igen?) nu på morgonen.
Och även hunnit läsa in lite om transduktor (saturable reactor).

Jag vet inte vad jag höll på med där hösten 2017, men det känns som att jag på något underligt vis inte verkar haft tid att läsa denna tråd, åtminstone inte ordentligt i alla fall. Ty det kändes som att det var en ny oläst tråd jag hittade ...:surprised: :oops:

Nu ska jag läsa en gång till, lite långsammare för att se om jag snart förstår något också. :oops: :rofl:

Men jag passar på och lyfta hatten ordentligt, GK100 !! :)
 
  • Gilla
El-Löken66
  • Laddar…
E
GK100 GK100 skrev:
Så får vi runda av med lite testresultat för individen ovan och lite från normerna också.

1 Med början prov enligt typisk installationstest dvs prov av tid vid 0.5x, 1x, 5x i detta fallet 30 mA. Detta täcker då typ AC och är ihop med ev test av utlösningsström vad man i bästa fall normalt gör efter en installation eller som revisionsprov. Provat en gång i respektive fasläge 0° och 180°, har ingen betydelse på denna typen som har bipolär PMR.

0.5x30 mA: Ingen trip i något fall -> OK (Ingen trip får ske här).
1x30 mA: Trip 0° 26 ms och 180° 24 ms -> OK (Max 300 ms).
5x30 mA Trip 0° 27 ms och 180° 25 ms -> OK (Max 40 ms).
Utlösningsström ramptest 25 mA -> OK (15-30 mA tillåts).

2 Nästa steg ett prov med pulserande likspänning. I detta fallet fullständigt kommutering dvs ingen ren DC-komponent samt utökat med två test vid fasvinklar 90° och 135° i princip som en "bakkantdimmer".

1x30 mA:halvvåg Trip 0° 28 mA och 180° 27 mA -> OK (Min 10.5 mA max 42 mA).
1x30 mA:90° Trip 0° 24 mA och 180° 26 mA -> OK (Min 7.5 mA max 42 mA).
1x30 mA:135° Trip 0° 20 mA och 180° 20 mA -> OK (Min 4 mA max 42 mA).
Strömmen här sett som effektivvärde vid de olika kommuteringsvinklarna.

3 Så prov med pulserande likspänning överlagrad en ren DC-komponent. DC 10 mA och på den samma testström som pkt 2 halvvåg.

1x30 mA:halvvåg Trip 0° 32 mA och 180° 28 mA -> OK (Max 52 mA).
Vid skift av fasläge byts även polaritet för DC-komponenten..

4 Ren likström alltså det som är typiskt för B-varianterna.

Ramp båda riktningarna Trip 0° 40 mA och 180° 45 mA -> OK (Min 15 mA max 60 mA).

Denna ligger alltså vettigt jämnt och inom gränserna för B-typ.



Det vi kan lämna här är märkena under VDE-logon alltså PCT fram och baklänges rör bara Putinland dvs rysk märkning.

Däremot K är relevant och betyder här det som brukar kallas stötströmstålig eller korttidsfördröjd. Detta är fabrikantberoende och beteckningarna är inte upptagna i norm men innebär att man vid testpuls 8/20 ligger över normens 250 A oftast i trakten 2-3 kA (för S >5 kA). Och samtidigt kan man se till att utlösningstiden ligger strax under höga gränsen i norm för standardtypen nästa som finns definierad är selektiv S men då inte personskydd.
Ett litet särfall som man kan se på vissa fabrikat är märkningen G som är funktionellt vad K är i stort men nationellt definierat för Österrike som tålig mot störning pga åska "Gewittwer".

Samma med f+ denna är före allmäna introduktionen av typ F och innebär i princip att den mäter och löser ut för mer högfrekventa och inte rent sinusformade felströmmar. Är tänkt att ta komponenter från diverse enfasiga omformare i bostäder typ TM/TT luftvärmepumpar osv.

Im är som du skriver kontakternas märkbrytförmåga och ska vara minst 500 A eller tio gånger märkströmmen om det blir högre så 800 här är väl över både 500 och 250. Märkström 25 A får man se som ren termisk märkström för brytaren och som man inte ska gå över kontinuerligt oberoende av överliggande backupsäkringar. Dvs vad man normalt dimensionerar lastmässigt för på vanligt sätt för alla typer utrustningar. Att skilja de två typerna du tar upp för Im alltså även residual är nog inget en vettig tillverkare gör har åtminstone aldrig sett någon av alla mer kända fabrikat. Det är ju samma mekanismer och kontakter som verkar i båda fallen oberoende vad som triggar.

Fallet Icn är vilken högsta backupsäkring som kan användas vid föregående möjlig nätkortslutningsström angiven i rektangeln. Alltså i princip samma som begränsning av genomsläppt energi och tänkt för skydd av kontakterna när de jobbar och bryter inte om de ligger till då är det inget problem. I detta fallet kan då brytaren användas där nätet kan leverera 10 kA bara den skyddas av max säkring typ gG max 100 A. Samma som för Im när det gäller punkten residual det skiljs inte på.

Det var det hela: :)
Mycket fint, detta kunde man gjort en liten broschyr av!
Nu talar vi om tilläggen K och S i form av ström men om vi istället översätter detta till, vad är det normala hos fabrikanterna då?

Typ S känns självklart att man bara går precis så mycket över att man tveklöst uppnår selektivitet men kan filosofin bakom K variera något - man väger obefogade utlösningar mot personsäkerhet?
 
E El-Löken66 skrev:
Mycket fint, detta kunde man gjort en liten broschyr av!
Nu talar vi om tilläggen K och S i form av ström men om vi istället översätter detta till, vad är det normala hos fabrikanterna då?

Typ S känns självklart att man bara går precis så mycket över att man tveklöst uppnår selektivitet men kan filosofin bakom K variera något - man väger obefogade utlösningar mot personsäkerhet?
Ja för S är det ofta förutom den större strömmen bara en fast fördröjning som lagts till så att friska underliggande brytare löser felet ungefär som vid selektivitet med effektbrytare av enklare sort. De korttidsfördröjda är i bättre fall följsamma mot punkterna i normerna sett mot tillåten tid vid olika felström som tex 40 ms 5xIn, 300 ms 1xIn osv så man ligger lite under max där.

I princip gjort med passiva lösningar som likriktning mot flera RC-nät för tiden och stötströmstålighet via filter L eller LC . Det är vettigt med såna robusta spänningsoberoende lösningar där mest mekanik och utförande av kontakter och utlösaren skiljer agnarna från vetet och så klart egenskaperna hos mätkärnan.
 
  • Gilla
El-Löken66
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.