Jag vet inte om vi bara talar förbi varandra men det är självklart att skyddsledaren inte får bära ström. Jag har tittat i bruksanvisningar för små inverterverk men det enda jag hittar är att verkets jordanslutning ska kopplas till jordspett eller liknande. Inte någonstans hittar jag huruvida utgångarna har någon galvanisk kontakt med jorden eller inte.M Martin Lundmark skrev:
Se länk: https://electrical.theiet.org/wiring-matters/years/2020/82-september-2020/mythbusters-6/
Där hittar du hur det sannolikt är kopplat. Som du ser finns olika varianter men gemensamt är att jorden på elverket sitter ihop med jorden på kontakterna. Dock fungerar den, på de flesta vanliga inverterverk, inte som skyddsjorden gör i ditt hem eftersom att den så att säga är frikopplad från elkretsen, samtidigt som den inte är det på sätt och vis. Detta för att du inte skall få stötar och obehag av flytande spänning på jorden vilket kan byggas upp av olika orsaker.
Där hittar du hur det sannolikt är kopplat. Som du ser finns olika varianter men gemensamt är att jorden på elverket sitter ihop med jorden på kontakterna. Dock fungerar den, på de flesta vanliga inverterverk, inte som skyddsjorden gör i ditt hem eftersom att den så att säga är frikopplad från elkretsen, samtidigt som den inte är det på sätt och vis. Detta för att du inte skall få stötar och obehag av flytande spänning på jorden vilket kan byggas upp av olika orsaker.
LogadLogad skrev:
Jag skrev, ett tillägg till din text, för att förtydliga för läsaren (inte främst för dig) om att hantera skyddsledaren korrekt.
Jag saknar information om hur ev. skydd för överlast och kortslutning är utförda. Vilken kortslutningsström kan levereras och under hur lång tid etc. Finns någon form av jordfelsskydd?
Det är data som man normalt har med sig som input när man ansluter matning till ett elsystem.
Det går någorlunda bra om man bara ansluter en apparat (t.ex. en dubbelisolerad hand borrmaskin) till elverket, men om man vill ansluta flera apparater och långa (många) ledningar ökar osäkerheten hur man gör på bästa (säkert) sätt.
Sedan är det rimligen en skillnad att använda ett elverk under kort tid i ett ”nödläge” och vid drift av en anläggning i veckor eller månader.
Tack Xanthopteryx för länken, den var efterlängtadX Xanthopteryx skrev:
Om jag kan utgå från att det den visar är korrekt så ser man där t.ex. i Figur 5, betydelsen av att ansluta sitt elverk till jordtag för att redan första felet (i den annars isolerade kretsen) löser ut jordfelsbrytaren.
Anslutning till jordtag underlättar även för EMC-filter att göra en bra insats.
När man har isolerade system inom sjukvården (för att höja driftsäkerheten vid t.ex. operationer då får man ett larm vid första felet och kan då besluta hur man hanterar situationen.
Är elverket jordat då fungerar jordfelsbrytaren på ett ”normalt” sätt vid ett första fel, som vi är vana sker när matningen sker från ”normala” elnätet.
Det är även bra (intressant) att se att invertern är bryggkopplad.
Redigerat:
Värt att notera är det som också belyses: Det finns lite olika varianter. Så man skall veta vad man håller på med om man skall fippla mer avancerade grejer.M Martin Lundmark skrev:
Hej XanthopteryxX Xanthopteryx skrev:
Jag skall fortsätta läsa om de andra fallen.
Jag vet nu lite mer än när jag skrev #63 till ”Logad”.
Men det skulle behövas mer uppgifter för att kunna veta hur man bygger elnät matade från små elverk. T.ex. matar sommarstugan. Dessutom vilka skydd som finns och hur de arbetar (fungerar) vid fel.
Okej, men då antar jag att du håller med om att det är vanligt förekommande att t.ex. 90% av lasten ligger på en enda fas vid en given tidpunkt, om man t.ex. vill baka sig en limpa bröd, koka lite tevatten i vattenkokaren eller mikra sig en gorbyspirog?X Xanthopteryx skrev:
Personligen hade jag tänkt mig ett mindre enfasaggregat och ett gäng skarvsladdar för att kunna driva kyl, frys, cirkulationspumpar och kanske lite grundläggande belysning i en nödsituation. Men så slog det mig när jag klöv ved häromdagen att det också skulle vara najs om man kunde köra vedklyven på reservkraft, och den är trefas.
Men det är ju en vanligt förekommande beskrivning av hur man "löser problemet" att mata hela anläggningen med ett trefasintag och reservkraftsomkopplare - inte minst i denna tråd.
Och då väcker det funderingen på hur bra det egentligen är om man inte kan garantera en hyfsat jämn belastning över faserna, om det nu är en förutsättning?
Antar att t.ex. en solkraftsinverter, i synnerhet för ödrift, löser detta problem? Funkar inverterbaserade trefas-elverk (finns det sådana?) på motsvarande sätt?
Man tager en skarvsladd till kylen. Sedan växlar man mellan vattenkokare, mikro eller kokplatta.M Martin Lundmark skrev:
Vill man göra det mer, permanent, så elektriker. Och dyrare elverk.
Ibland är det enkla det bästa. Typ.
Hej cpalmC cpalm skrev:
Kort
Ett elverk kan tänkas som en spänningskälla med en induktans i serie med fasledarna (fasledaren). För ett trefas elverk (ofta en synkronmaskin med separat megnetisering) finns även impedans i nollpunkten (nollföljdsimpedans).
Vid kortslutning av ett elverk så uppstår ett spänningsfall i serieimpedansen. Första ögonblicket så hålls spänningskällan spänningsnivå uppe sedan sjunker även den. Bl.a hur magnetiseringen är utförd påverkar hur spänningen hålls uppe.
I en inverter så är man tvungen att strypa strömmen för att inte skada kraftelektroniken på grund av upphettning. Tills man strypt strömmen faller rimligen inte spänningen lika fort som i en generator, men det finns många olika utföranden som naturligtvis påverkar egenskaperna och tidskonstanterna.
Jag har sett kortslutningsprov gjorda på (stora) synkronmaskiner (av samma typ som i litet utförande kan sitta i elverk). Men jag har inte sett kortslutningsprov (kortslutningsförlopp) vid omriktardrifter (inverter).
Jag har gjort som Xanthopteryx säger i min stuga. Ett intag på utsidan av huset som går till ett vägguttag på insidan, och sedan lägga skarvsladdar till kyl/frys, lite belysning, tv/radio, ladda mobiler, pannlampor etc.
Har fungerat utmärkt de gånger jag har behövt använda det skarpt, men då löser jag mat, vatten och värme utan el. Man klarar sig väldigt bra på väldigt lite så länge man kan hålla sig varm, mätt och kan uträtta sina behov.
Har fungerat utmärkt de gånger jag har behövt använda det skarpt, men då löser jag mat, vatten och värme utan el. Man klarar sig väldigt bra på väldigt lite så länge man kan hålla sig varm, mätt och kan uträtta sina behov.
Hej KorvgubbeKorvgubbe skrev:
Jag tänker nu föra ett resonemang (mängdlära)
Jag ser inget egentligt problem i den lilla anläggningen. Har du t.ex. bara en dubbelisolerad bygglampa (LED) stående på ett trägolv kopplad till ett elverk tilsammans stående på träaltanen utanför väggen, elverket 3 m bort från bygglampan kan jag t.o.m. ha svårt att förklara behovet av ett jordtag.
Däremot om anläggningen växer så den omfattar uppemot hundra enheter som kan kopplas in och ur. En del apparater är anslutna till andra apparater med ledningar. Andra apparater år anslutna till vattenledningar, byggnadsstommar etc. En del står i andra byggnader.
Men var är gränsen mellan en liten anläggning och en stor anläggning?
När inträder rimligen ett behov av jordtag för att skydd skall fungera, om det inte sattes dit från början?
Hur stor reservkraftanläggning får man bygga?
Hur mycket av elkraftkunskap krävs i den lilla anläggningen? Behövs det mer elkraftkunskap för att hantera den stora anläggningen kopplad till ett elverk?
Problemet behöver inte vara att få anläggningen att fungera, utan snarare att den inte är (blir) farlig för person och egendom.
Vad händer om ägaren till anläggningen vill byta upp till en större generator etc. etc. ?
För mig är en reservkraftanläggning knepigare att hålla säker än en "vanlig" elanläggning?
Är det fler som anser det?
Hoppar in i tråden här lite snabbt.
Har kikat på lite större lösning, men när jag väl börjat fundera så säger plånboken ifrån. Trodde att fick jag köpa ett 3-fas 15-21Kwa så skulle allt lösa sig med en manuell omkoppling, dock av tidigare kunskap och än mera efter läst denna tråd, insett detta kan kosta hur mycket som helst. Och omfattande indragning av ny eller kompletterande el behövs för en säker lösning.
Får nog stoppa mina drömmar om detta, tills det finns ett större konto att börja köpa från, i vårt fall smått onödiga saker. Men det vore fantastiskt att sitta på en backup lösning för el.
Har kikat på lite större lösning, men när jag väl börjat fundera så säger plånboken ifrån. Trodde att fick jag köpa ett 3-fas 15-21Kwa så skulle allt lösa sig med en manuell omkoppling, dock av tidigare kunskap och än mera efter läst denna tråd, insett detta kan kosta hur mycket som helst. Och omfattande indragning av ny eller kompletterande el behövs för en säker lösning.
Får nog stoppa mina drömmar om detta, tills det finns ett större konto att börja köpa från, i vårt fall smått onödiga saker. Men det vore fantastiskt att sitta på en backup lösning för el.
Hej Xanthopteryx
Ser nu att jag i inlägg #64 hänvisade till fel figur, ber om ursäkt för förvirringen och skriver om just den meningen i texten
Om jag kan utgå från att det den visar är korrekt så ser man där t.ex. i Figur 1, betydelsen av att ansluta sitt elverk till jordtag för att redan första felet (i den annars isolerade kretsen) löser ut jordfelsbrytaren.
Ser nu att jag i inlägg #64 hänvisade till fel figur, ber om ursäkt för förvirringen och skriver om just den meningen i texten
Om jag kan utgå från att det den visar är korrekt så ser man där t.ex. i Figur 1, betydelsen av att ansluta sitt elverk till jordtag för att redan första felet (i den annars isolerade kretsen) löser ut jordfelsbrytaren.
Vilka pengar pratar vi om? Och hur dyrt blir det mot att köpa solceller och batterier?Norrtull skrev:
En komplett (med allt inräknat) solanläggning kostar, mycket grovt, ungefär dubbelt så mycket som en dieselanläggning. och för ca 10kW 100 000:- resp 200 000:-
Ps
Dom reservkraftsanläggningar jag monterat har alla varit rätt enkla att montera, det har handlat om 1-2 dagars arbete. Och det har handlat om manuellt startade och inkopplade anläggningar. Lite större automatstartade har jag ingen koll på.
Ps
Dom reservkraftsanläggningar jag monterat har alla varit rätt enkla att montera, det har handlat om 1-2 dagars arbete. Och det har handlat om manuellt startade och inkopplade anläggningar. Lite större automatstartade har jag ingen koll på.