14 400 läst · 86 svar
14k läst
86 svar
Elverk till sommarstugan när nätet är nere?
Sida 1 av 6
Hej,
Skulle vilja ha ett ett trefas elverk som reserv vid strömavbrott. Denna har ett 400V uttag och två st 230 V.
Kan jag få ut all effekt via 400 V uttaget eller verkar 230V uttagen separat.
https://www.jula.se/catalog/verktyg...ner/elverk/bensindrivna-elverk/elverk-004973/
Hur ordnar man jordning på ett enkelt sätt.
Skulle vilja ha ett ett trefas elverk som reserv vid strömavbrott. Denna har ett 400V uttag och två st 230 V.
Kan jag få ut all effekt via 400 V uttaget eller verkar 230V uttagen separat.
https://www.jula.se/catalog/verktyg...ner/elverk/bensindrivna-elverk/elverk-004973/
Hur ordnar man jordning på ett enkelt sätt.
Du skaffar en reservkraftsomkopplare där du kopplar in nät och reservelverk samt matning till huset, slår ner några jordspett och ev en bit kopparlina. Sedan ska det anmälas till nätägaren. Dom kräver att det är en auktoriserad installatör som gjort jobbet och som skickar in anmälan.
Hej Ulltand
Normalt så sitter en trefasgenerator (synkronmaskin) i ett elverk av den typen du hänvisar till (Stanley SG 4200). Man anger på länken du hänvisar till; Effekt: 4kW och Max. belastning: 4300 W.
Bruksanvisningen man kan ladda ned står bland annat;
Kontinuerlig märkeffekt P-märkt (S1): 4 kW (230V~)
Maximal effekt P-max: 4.3 kW (230V~)
Märkspänning U-märkt: 2* 230 V~ 1X400V 3~
Frekvens F-märkt: 50 Hz
https://www.jula.se/globalassets/catalog/productdocuments/manual/004973_200309_se-no-pl-en.pdf
Om du vill ta ut ”all effekt” då skall du fördela lasten (lika) över de tre farserna och det gör du enklast via 400 V uttaget.
Tänker du mata ”huset” med reservkraftverket vid ett strömavbrott, kontaktar du en auktoriserad installatör som ser till att jordtag och reservkraftomkopplare etc. blir korrekt utfört.
En max trefasig last på 4300 W innebär en ström 6,2 A per fas. Fördelar du det över de tre faserna så blir det, en maxeffekt per fas, på drygt 1400 W. Du bör inte lasta en fas mer än 1/3 av märkeffekten.
Kör du elverket en längre tid bör den effekt du tar ut i medeltal inte överstiga ca 80 % av märkeffekten
Ett reservelverk är betydligt ”klenare” än din normala kraftmatning och det innebär t.ex. att dina skydd (säkringar) inte fungerar som i normalfallet och att spänning och frekvens varierar mer än normalt. Om elverkets märkeffekt är ”på gränsen” för litet kommer man rimligen att märka det vid reservkraftdriften.
Detta innebär att det normalt inte är ”plug and play” att ansluta en reservkraftdrift (elverk) till en ”vanlig” elinstallation.
Normalt så sitter en trefasgenerator (synkronmaskin) i ett elverk av den typen du hänvisar till (Stanley SG 4200). Man anger på länken du hänvisar till; Effekt: 4kW och Max. belastning: 4300 W.
Bruksanvisningen man kan ladda ned står bland annat;
Kontinuerlig märkeffekt P-märkt (S1): 4 kW (230V~)
Maximal effekt P-max: 4.3 kW (230V~)
Märkspänning U-märkt: 2* 230 V~ 1X400V 3~
Frekvens F-märkt: 50 Hz
https://www.jula.se/globalassets/catalog/productdocuments/manual/004973_200309_se-no-pl-en.pdf
Om du vill ta ut ”all effekt” då skall du fördela lasten (lika) över de tre farserna och det gör du enklast via 400 V uttaget.
Tänker du mata ”huset” med reservkraftverket vid ett strömavbrott, kontaktar du en auktoriserad installatör som ser till att jordtag och reservkraftomkopplare etc. blir korrekt utfört.
En max trefasig last på 4300 W innebär en ström 6,2 A per fas. Fördelar du det över de tre faserna så blir det, en maxeffekt per fas, på drygt 1400 W. Du bör inte lasta en fas mer än 1/3 av märkeffekten.
Kör du elverket en längre tid bör den effekt du tar ut i medeltal inte överstiga ca 80 % av märkeffekten
Ett reservelverk är betydligt ”klenare” än din normala kraftmatning och det innebär t.ex. att dina skydd (säkringar) inte fungerar som i normalfallet och att spänning och frekvens varierar mer än normalt. Om elverkets märkeffekt är ”på gränsen” för litet kommer man rimligen att märka det vid reservkraftdriften.
Detta innebär att det normalt inte är ”plug and play” att ansluta en reservkraftdrift (elverk) till en ”vanlig” elinstallation.
M Martin Lundmark skrev:Hej Ulltand
Normalt så sitter en trefasgenerator (synkronmaskin) i ett elverk av den typen du hänvisar till (Stanley SG 4200). Man anger på länken du hänvisar till; Effekt: 4kW och Max. belastning: 4300 W.
Bruksanvisningen man kan ladda ned står bland annat;
Kontinuerlig märkeffekt P-märkt (S1): 4 kW (230V~)
Maximal effekt P-max: 4.3 kW (230V~)
Märkspänning U-märkt: 2* 230 V~ 1X400V 3~
Frekvens F-märkt: 50 Hz
[länk]
Om du vill ta ut ”all effekt” då skall du fördela lasten (lika) över de tre farserna och det gör du enklast via 400 V uttaget.
Tänker du mata ”huset” med reservkraftverket vid ett strömavbrott, kontaktar du en auktoriserad installatör som ser till att jordtag och reservkraftomkopplare etc. blir korrekt utfört.
En max trefasig last på 4300 W innebär en ström 6,2 A per fas. Fördelar du det över de tre faserna så blir det, en maxeffekt per fas, på drygt 1400 W. Du bör inte lasta en fas mer än 1/3 av märkeffekten.
Kör du elverket en längre tid bör den effekt du tar ut i medeltal inte överstiga ca 80 % av märkeffekten
Ett reservelverk är betydligt ”klenare” än din normala kraftmatning och det innebär t.ex. att dina skydd (säkringar) inte fungerar som i normalfallet och att spänning och frekvens varierar mer än normalt. Om elverkets märkeffekt är ”på gränsen” för litet kommer man rimligen att märka det vid reservkraftdriften.
Detta innebär att det normalt inte är ”plug and play” att ansluta en reservkraftdrift (elverk) till en ”vanlig” elinstallation.
Tack för bra svar! Huvudsyftet är ett driva en 3-fas grundvattenpump, en liten tv och ladda några ihpones någon timme per dygn.
Kom på att vi ju har en förbränningstoalett som tar 2000 w enfas. Kan man köra den om det inte finns några andra laster?
Hej UlltandUlltand skrev:
Nu kom en knepig fråga.
Det korta svaret är, undvik så stor ”snedlast” av generatorn.
2000 W enfas är 8,7 A (under längre tid) där märkeffekten är 1333 W per fas (5,8 A) d.v.s. 1,5 ggr överlast.
Ett trefas elverk ogillar att man bara belastar en fas, och (eftersom generatorn är svagare än det vanliga nätet) så kommer spänningen att sjunka betydligt på den belastade fasen och höjas på de två övriga.
Om elverket är försett med underspänningsskydd (som hjälper till att klara av skyddet vid kortslutning) så är det rimligt att det skyddet kan lösa ut.
Jag antar att förbränningstoaletten har en resistans som utgör huvuddelen av effektlasten då blir inte effektuttaget 2 kW och då är det inte säkert att förbränningstoaletten kan utföra sitt arbete (i rimlig tid) och snedlasten kommer att pågå längre.
Jag stannar där med att beskriva problematiken vid elverksdrift av en förbränningstoaletten på en fas.
En ”nödlösning” (om jag hade uppgiften att all utrustning var på plats och jag måste leverera en lösning som rimligen kunde fungera), då skulle jag sätta en 400/230 transformator matad på två av elverkets faser (med ca 5 A ström) och levererande ca 230 V enfas 8,7 A till förbränningstoaletten.
Men även en sådan lösning kan ha ”konstiga konsekvenser” som man först ser när man ”testar” skarpt.
Hej UlltandUlltand skrev:
Jag hoppas att du kan hitta en bra reservkraftlösning.
Jag är positiv till att vi försöker att klara de hot (strömavbrott) som vi möjligen kan se i framtiden.
För drygt ett år sedan började jag skriva om; ”Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?”
https://www.byggahus.se/forum/threads/elavbrott-hur-goer-man-klarar-man-en-vecka.403877/
Där hoppas jag att vi kan hjälpas åt att förstå hur vi lämpligast hanterar reservkraftfrågan.
När MSB skriver ”Förbered dig för kris” så saknas bra råd om reservkraft. Jag hoppas att det kommer.
https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/forbered-dig-for-kris/
En viktigt aspekt med reservkraft är underhållsrutinerna när man väl investerat i utrustningen. Reservkraft baserat på bensin har en stor begränsning pga av bensin inte kan lagras särskilt länge. Har man tex en dieselbil så blir det svårt att regelbundet omsätta denna. Man behöver också beakta att aggregatet löpande behöver underhållas för att fungera när det verkligen behövs för då kan tillgången på reservdelar vara begränsad...
Bra input. Som gammal maskinist håller jag med. En dieselmotor är att föredra men det finns en gräns för hur dyrt det få bliL Liljeros skrev:En viktigt aspekt med reservkraft är underhållsrutinerna när man väl investerat i utrustningen. Reservkraft baserat på bensin har en stor begränsning pga av bensin inte kan lagras särskilt länge. Har man tex en dieselbil så blir det svårt att regelbundet omsätta denna. Man behöver också beakta att aggregatet löpande behöver underhållas för att fungera när det verkligen behövs för då kan tillgången på reservdelar vara begränsad...
Kollade runt lite efter ett litet dieselaggregat och konstaterade att det i princip inte existerar längre, annat än i marina sammanhang. Lite trist.Ulltand skrev:
Som en lite lustig parantes konstaterade jag också att många butiker "klippt och klistrat" samma köpguide för elverk där man går igenom för- och nackdelarna för diesel vs. bensin, och sen har de endast bensinverk till salu
Det verkar också vara lite si och så med hur dessa "lågbudget"-elverk fungerar vid mer långvarig kontinuerlig drift.
Om du kollar tex på DUAB så hittar du ett 50-tal dieselelverk så det är väl att ta i att det inte finns. Prislappen är hög förhållandevis och de är väl mer tänkta som fullödiga reservkraftverk för hus och/eller lantbruk jämfört med de mindre bensindrivna elverken som säljs "överallt".C cpalm skrev:Kollade runt lite efter ett litet dieselaggregat och konstaterade att det i princip inte existerar längre, annat än i marina sammanhang. Lite trist.
Som en lite lustig parantes konstaterade jag också att många butiker "klippt och klistrat" samma köpguide för elverk där man går igenom för- och nackdelarna för diesel vs. bensin, och sen har de endast bensinverk till salu
Det verkar också vara lite si och så med hur dessa "lågbudget"-elverk fungerar vid mer långvarig kontinuerlig drift.
https://duab.se/garage-verkstad/elverk/dieseldrivna-elverk
vart har du letat sök på diesel generator ska du se att det finnsC cpalm skrev:Kollade runt lite efter ett litet dieselaggregat och konstaterade att det i princip inte existerar längre, annat än i marina sammanhang. Lite trist.
Som en lite lustig parantes konstaterade jag också att många butiker "klippt och klistrat" samma köpguide för elverk där man går igenom för- och nackdelarna för diesel vs. bensin, och sen har de endast bensinverk till salu
Det verkar också vara lite si och så med hur dessa "lågbudget"-elverk fungerar vid mer långvarig kontinuerlig drift.
Jodå, jag har kollat DUAB och just de har förvisso några mindre dieselaggregat även om merparten inte platsar i min kategori "litet" aggregat. Större aggregat finns det så klart hur mycket som helst, där är det väl tvärtom väldigt ovanligt att hitta bensinare.ClasseClas skrev:
Ulltand skrev:
Ulltand skrev:
M Martin Lundmark skrev:Hej Ulltand
Normalt så sitter en trefasgenerator (synkronmaskin) i ett elverk av den typen du hänvisar till (Stanley SG 4200). Man anger på länken du hänvisar till; Effekt: 4kW och Max. belastning: 4300 W.
Bruksanvisningen man kan ladda ned står bland annat;
Kontinuerlig märkeffekt P-märkt (S1): 4 kW (230V~)
Maximal effekt P-max: 4.3 kW (230V~)
Märkspänning U-märkt: 2* 230 V~ 1X400V 3~
Frekvens F-märkt: 50 Hz
[länk]
Om du vill ta ut ”all effekt” då skall du fördela lasten (lika) över de tre farserna och det gör du enklast via 400 V uttaget.
Tänker du mata ”huset” med reservkraftverket vid ett strömavbrott, kontaktar du en auktoriserad installatör som ser till att jordtag och reservkraftomkopplare etc. blir korrekt utfört.
En max trefasig last på 4300 W innebär en ström 6,2 A per fas. Fördelar du det över de tre faserna så blir det, en maxeffekt per fas, på drygt 1400 W. Du bör inte lasta en fas mer än 1/3 av märkeffekten.
Kör du elverket en längre tid bör den effekt du tar ut i medeltal inte överstiga ca 80 % av märkeffekten
Ett reservelverk är betydligt ”klenare” än din normala kraftmatning och det innebär t.ex. att dina skydd (säkringar) inte fungerar som i normalfallet och att spänning och frekvens varierar mer än normalt. Om elverkets märkeffekt är ”på gränsen” för litet kommer man rimligen att märka det vid reservkraftdriften.
Detta innebär att det normalt inte är ”plug and play” att ansluta en reservkraftdrift (elverk) till en ”vanlig” elinstallation.