Oavsett så måste du väl ändå inse att om man tar ut 10,2 kW från bilen så räcker batteriet med 200 kWh kapacitet i strax under 20 timmar. Det är matte på lågstadienivå.
Renoverare
· Kalmar
· 2 771 inlägg
För egen del så har jag ett 6kw elverk som jag tänker köra mot batteribank+inverter för känslig elektronik sen funderar jag på att lösa nån värmeväxlare till gasol då den även om den är dyr kan lagras länge och man sprider risken för att stå utan bränsle
Hej Andreas_kalmar
Att sprida risker i sin reservkraftförberedelse är en bra inställning. Inte allt men flera delar av den utrustning jag använder har en alternativ lösning.
De tre blybatterierna kan användas separat och de tre parallellkopplade batteriladdarna fortsätter automatiskt med två batteriladdare om en av dem skulle haverera. Skulle invertern sluta fungera kan huset drivas direkt på elverket etc.
Skaffar jag en dag en elbil då räknar jag med att dess batteri rimligen via V2X-teknik tar över reservkraftförsörjningen och då blir nuvarande system en backup, om bilen t.ex. inte är hemma vid strömavbrott.
Renoverare
· Kalmar
· 2 771 inlägg
Funderade lite till om man kanske skulle köra batteribank mot en 12v generator istället för laddare från 230vac
Hej Andreas_kalmar
Tänker du använda en 12 V bilgenerator?
Hur tänker du driva den?
Vad vinner du på det?
Jag har en stund kört laddning av batterierna från elnätet, samtidigt som invertern matar 230V till mina prioriterade laster. Då går systemet mjukt över i reservkraft vid spänningsavbrott i elnätet.
Det verkade som batteriladdarna+ invertern levererade 230V och ca 90 W (i medelvärde) med (bara) ca 20 W i förlust. Jag kommer att mäta noggrannare sedan men det ser onekligen ut som batteriladdarna+ invertern arbetar med små förluster vid de laster som jag har, t.ex. så startade aldrig inverterns kylfläkt.
Renoverare
· Kalmar
· 2 771 inlägg
Tänkte att om man kör 12v generator istället föatt låta elverk driva en sån liten last som en laddare har ett hondaverk stående med nåt magnetiseringsfel så kan ju använda den motorn mot en bilgenerator istället alt så bygger jag nått med en vattenkyld motor och kör kylvattnet mot värmeväxlare till mitt vattenburna värmesystem massa tankar och för mycket fritid 🤣
Jag har någonstans en motorsågsmotor med en 12v bilgenerator kopplad i stället för sågklinga.
Funkar för att ladda batteri ute i skogen.
Det var någon jeppe på uppfinnarföreningen i Göteborg som hade byggt den...
Funkar för att ladda batteri ute i skogen.
Det var någon jeppe på uppfinnarföreningen i Göteborg som hade byggt den...
Hej Jonas PerssonJonas Persson skrev:
Jag hoppas verkligen att vi slipper krig, och kriser som innebär stora strömavbrott. Samhället är idag extremt mycket mer känsligt för längre stopp på bl.a. elförsörjning och kommunikation än vad som gällde under andra världskriget, i vars skugga jag växte upp.
Jag bygger för att klara en vecka, men det finns egentligen ingen tydlig bortre gräns hur länge jag klarar mig. Detta eftersom jag försöker ha marginalerna på ”rätt sida”, jag har många system dubblerade och räknar med att förhoppningsvis kunna ”fylla på” det mesta, om krisen skulle fortgå, t.o.m. i månader.
Men det blir naturligtvis en alltmer besvärlig situation desto längre tiden går.
Att jag, i mångas ögon, gör överdrivet noga beräkningar etc, beror på att jag vill lära mig var begränsningarna och svagheterna i mitt upplägg är. Jag vill minska kostnaden för lösningarna, testa olika alternativ, öka uthålligheten och ge möjlighet till en kontinuerlig förbättring och anpassning till ”verkligheten” (t.ex. förändrade omständigheter).
Bara under det tiotal år jag har tittat på problematiken med strömavbrott har det hänt mycket utveckling speciellt de tre- fyra senaste åren.
Mitt intresse att sänka elanvändningen i mitt hus, ett arbete vars investeringar som ger återbetalning i form av lägre elkostnader, går väl hand i hand med min ambition att bättre klara strömavbrott.
Den elenergi (och eleffekt) jag idag behöver tillföra för att klara ett elavbrott (där vedeldning klarar värmen) är rimligen fem till tio gånger lägre än vad det, för min del, var för 10 - 20 år sedan.
Energieffektiva vitvaror och belysning, en ökad mängd batteridrivna apparater och utrustning där t.ex. laddningen blivit samordnad (USB-C) har dramatiskt underlättat att samordna (lösa) elbehovet under t.ex. ett strömavbrott, det minskar energibehovet och erbjuder alternativa lösningar (backup).
Sedan sker reservkraftsatsningen under mottot; ”Tar man med paraplyet, då regnar det inte” 😊
Redigerat:
Hej,
I en artikel i Dagens Industri idag (23-10-10) kan vi läsa rubriken; ”Svenskarna tror inte att Sverige klarar krisen” https://www.di.se/nyheter/svenskarna-tror-inte-att-sverige-klarar-krisen/
I ingressen kan vi läsa; ”Endast 3 procent av svenskarna har mycket stor tilltro till beslutsfattarnas förmåga att skydda viktig infrastruktur, enligt Svenskt Säkerhetsindex 2023. ”Det är en alarmerande siffra”, heter det i rapporten som säkerhetsbolaget Basalt producerat. ”
Sedan kan vi läsa; ”Nästan varannan person, eller 45 procent i undersökningen, tror att det är sannolikt att vi drabbas av långvariga strömavbrott under de närmaste tre åren, vilket är en ökning med 9 procentenheter från 2021.”
I DN idag (23-10-10) kan vi läsa; ”Skadad gasledning i Finska viken kan ha utsatts för sabotage” https://www.dn.se/varlden/uppgifter-skadad-gasledning-i-finska-viken-kan-ha-utsatts-for-sabotage/
” Under natten mellan lördag och söndag föll trycket inuti gasledningen Balticconector plötsligt, uppgav finska statliga Gasgrid och estländska Elering tidigt på söndagen. Ledningen är den enda i sitt slag sedan Ryssland slutat exportera gas till Finland. Nu misstänker den finska regeringen att läckan inte tillkommit på naturlig väg, skriver president Sauli Niinistö i ett uttalande. Klockan 16.30 har Petteri Orpos regering kallat till pressträff.”
Med tanke på de oroligheter som nu pågår på flera platser i världen där olje- och gasförsörjningen kan påverkas, är det nog bra om vi håller uppe beredskapen.
Även om vi inte som privatpersoner kan hindra krig, sabotage eller bränslebrist i den kommande vintern, så kan vi i alla fall hålla vår hemberedskap aktuell.
Jag fortsätter arbetet med att förfina min reservkraftanläggning. Den är inte färdig men kan driftsättas på några minuter genom att lägga ut ett antal kablar till det som skall elförsörjas.
Batterierna är fulladdade, bränsle till elgeneratorn och ved till de två spisinsatserna finns hemma Provkörning pågår nu i olika etapper, varvat med att färdigställa den fasta installationen.
När jag byggde om köket (ca 50 år gammalt) kvalde jag kyl (Siemens iQ500 kylskåp KS36VAIDP) och frys (Siemens iQ500 frys GS36NAIDP) som tillsammans behöver en genomsnittlig driveffekt av ca 25W, de är varvtalstyrda så de har ingen märkbar startström.
Den frysbox jag senast köpte (Whirlpool frysbox W204FO) är varvtalstyrd och drar ca 20W i genomsnitt och ingen märkbar startström.
Jag testkörde häromdagen effektförlusten vid drift av invertern (Victron Phoenix Inverter 12/500 230V VE,Direct Schuko) via de tre parallellkopplade batteriladdarna (Victron Blue Smart IP22 batteriladdare 12V/30A).
Laddströmmen upp till 90 A innebär att elverkets driftstid (när batterierna laddas) kan minimeras.
Testkörningen gjordes vid ett tillfälle när batterierna var fulladdade och bara underhållsladdades. Invertern levererade då 48W till reservkraftnätet och de tre batteriladdarna behövde ca 70 W i ineffekt.
Vid låg last, är alltså förlusterna (laddare + inverter) ca 22 W, då inget utbyte sker med batteriet.
Jag skulle rimligen kunna köra det enfasiga reservkraftnätet ständigt i drift (i ett beredskapsläge) med rimligt låga genomgångsförluster. Vid strömavbrott blir det då en störningsfri övergång till reservkraft d.v.s. inget ljusblink.
I en artikel i Dagens Industri idag (23-10-10) kan vi läsa rubriken; ”Svenskarna tror inte att Sverige klarar krisen” https://www.di.se/nyheter/svenskarna-tror-inte-att-sverige-klarar-krisen/
I ingressen kan vi läsa; ”Endast 3 procent av svenskarna har mycket stor tilltro till beslutsfattarnas förmåga att skydda viktig infrastruktur, enligt Svenskt Säkerhetsindex 2023. ”Det är en alarmerande siffra”, heter det i rapporten som säkerhetsbolaget Basalt producerat. ”
Sedan kan vi läsa; ”Nästan varannan person, eller 45 procent i undersökningen, tror att det är sannolikt att vi drabbas av långvariga strömavbrott under de närmaste tre åren, vilket är en ökning med 9 procentenheter från 2021.”
I DN idag (23-10-10) kan vi läsa; ”Skadad gasledning i Finska viken kan ha utsatts för sabotage” https://www.dn.se/varlden/uppgifter-skadad-gasledning-i-finska-viken-kan-ha-utsatts-for-sabotage/
” Under natten mellan lördag och söndag föll trycket inuti gasledningen Balticconector plötsligt, uppgav finska statliga Gasgrid och estländska Elering tidigt på söndagen. Ledningen är den enda i sitt slag sedan Ryssland slutat exportera gas till Finland. Nu misstänker den finska regeringen att läckan inte tillkommit på naturlig väg, skriver president Sauli Niinistö i ett uttalande. Klockan 16.30 har Petteri Orpos regering kallat till pressträff.”
Med tanke på de oroligheter som nu pågår på flera platser i världen där olje- och gasförsörjningen kan påverkas, är det nog bra om vi håller uppe beredskapen.
Även om vi inte som privatpersoner kan hindra krig, sabotage eller bränslebrist i den kommande vintern, så kan vi i alla fall hålla vår hemberedskap aktuell.
Jag fortsätter arbetet med att förfina min reservkraftanläggning. Den är inte färdig men kan driftsättas på några minuter genom att lägga ut ett antal kablar till det som skall elförsörjas.
Batterierna är fulladdade, bränsle till elgeneratorn och ved till de två spisinsatserna finns hemma Provkörning pågår nu i olika etapper, varvat med att färdigställa den fasta installationen.
När jag byggde om köket (ca 50 år gammalt) kvalde jag kyl (Siemens iQ500 kylskåp KS36VAIDP) och frys (Siemens iQ500 frys GS36NAIDP) som tillsammans behöver en genomsnittlig driveffekt av ca 25W, de är varvtalstyrda så de har ingen märkbar startström.
Den frysbox jag senast köpte (Whirlpool frysbox W204FO) är varvtalstyrd och drar ca 20W i genomsnitt och ingen märkbar startström.
Jag testkörde häromdagen effektförlusten vid drift av invertern (Victron Phoenix Inverter 12/500 230V VE,Direct Schuko) via de tre parallellkopplade batteriladdarna (Victron Blue Smart IP22 batteriladdare 12V/30A).
Laddströmmen upp till 90 A innebär att elverkets driftstid (när batterierna laddas) kan minimeras.
Testkörningen gjordes vid ett tillfälle när batterierna var fulladdade och bara underhållsladdades. Invertern levererade då 48W till reservkraftnätet och de tre batteriladdarna behövde ca 70 W i ineffekt.
Vid låg last, är alltså förlusterna (laddare + inverter) ca 22 W, då inget utbyte sker med batteriet.
Jag skulle rimligen kunna köra det enfasiga reservkraftnätet ständigt i drift (i ett beredskapsläge) med rimligt låga genomgångsförluster. Vid strömavbrott blir det då en störningsfri övergång till reservkraft d.v.s. inget ljusblink.
Redigerat:
Spännande om man fortsätter läsa...
Oroligheten hos folk verkar ha ökat lavinartat, kan folk ta till sig fakta och information på rätt sätt?
"Nästan varannan person, eller 45 procent i undersökningen, tror att det är sannolikt att vi drabbas av långvariga strömavbrott under de närmaste tre åren, vilket är en ökning med 9 procentenheter från 2021. Ungefär lika många, eller 46 procent av de tillfrågade, tror att det är troligt att bli hackad på sociala medier och att få sina personliga bilder eller konversationer läckta. Allmänheten tror också att sannolikheten att journaluppgifter läcks från sjukvårdens digitala sjukvårdssystem under de närmaste tre åren är 44 procent. "
Oroligheten hos folk verkar ha ökat lavinartat, kan folk ta till sig fakta och information på rätt sätt?
"Nästan varannan person, eller 45 procent i undersökningen, tror att det är sannolikt att vi drabbas av långvariga strömavbrott under de närmaste tre åren, vilket är en ökning med 9 procentenheter från 2021. Ungefär lika många, eller 46 procent av de tillfrågade, tror att det är troligt att bli hackad på sociala medier och att få sina personliga bilder eller konversationer läckta. Allmänheten tror också att sannolikheten att journaluppgifter läcks från sjukvårdens digitala sjukvårdssystem under de närmaste tre åren är 44 procent. "
Test av reservkraftdrift drygt 4 tim
Hej,
Jag genomförde idag ett nytt test av reservkraften. Bl.a. för att identifiera flaskhalsar i driften.
På likströmssidan mäter jag spänning, ström och effekt till/från batteriet med en Victron BMV-712. På växelströmssidan mäter jag effekter med ett antal Shelly Plug S
Först körde jag reservkraftnätet med batteriladdarna inkopplade. Efter ca en timme kopplade jag bort elnätet från laddarna. Beredskap för strömavbrott övergick då i ett strömavbrott.
De laster som vid detta prov var inkopplade var kökets kylskåp (ca 27 W vid drift), kökets frysskåp (31 W vid drift), frysbox i garage (49 W vid drift) cirkulationspumpen (17 W vid drift) dessutom den extra frysbox (icke varvtalsstyrd) som är tänkt att ta hand om säsongsvariation (t.ex. bär etc.) men som idag går större delen av året (95 W vid drift) tillsammans 219 W om alla dessa laster går samtidigt.
Med invertern lastad i intervallet ca 69 W till ca 219 W så var förlusten i 12/230 V invertern, kablaget och mätutrustningen, ganska konstant i området 15–17 % av effekten som tas från batterierna d.v.s. ca 14–41 W.
Under mätperioden klarades start och drift av samtliga uppräknade apparater.
Däremot så finns en problematik om den icke varvtalsstyrda frysboxen kopplas in för drift för tidigt efter det att strömmen brutits, frysboxen står då och brummar på grund av mottrycket i kompressordelen. I ett sådant fall kopplar invertern från.
Dessutom uppmärksammades att frysskåpet har någon form av avfrostning som ”plötsligt” kan belasta reservkraftnätet med 185 W. Reservkraftnätet klarade denna extra last vid dagens prov.
Enligt Victron BMV-712 tömdes ca 40 Ah från batterier under provet.
När batteriladdarna kopplades in efter provet så laddades batterierna inledningsvis med 1170 W (ca 80 A) enligt Victron BMV-712 och batteriladdarna matades då med 1414 W från elnätet. Uppmätta siffror är lite osäkra då mätvärdena varierade med tiden, men ger en grov uppfattning om funktionen och förluster.
Har någon annan mätt under reservkraftdrift och kan redovisa resultat och eventuella ”flaskhalsar”.
Hej,
Jag genomförde idag ett nytt test av reservkraften. Bl.a. för att identifiera flaskhalsar i driften.
På likströmssidan mäter jag spänning, ström och effekt till/från batteriet med en Victron BMV-712. På växelströmssidan mäter jag effekter med ett antal Shelly Plug S
Först körde jag reservkraftnätet med batteriladdarna inkopplade. Efter ca en timme kopplade jag bort elnätet från laddarna. Beredskap för strömavbrott övergick då i ett strömavbrott.
De laster som vid detta prov var inkopplade var kökets kylskåp (ca 27 W vid drift), kökets frysskåp (31 W vid drift), frysbox i garage (49 W vid drift) cirkulationspumpen (17 W vid drift) dessutom den extra frysbox (icke varvtalsstyrd) som är tänkt att ta hand om säsongsvariation (t.ex. bär etc.) men som idag går större delen av året (95 W vid drift) tillsammans 219 W om alla dessa laster går samtidigt.
Med invertern lastad i intervallet ca 69 W till ca 219 W så var förlusten i 12/230 V invertern, kablaget och mätutrustningen, ganska konstant i området 15–17 % av effekten som tas från batterierna d.v.s. ca 14–41 W.
Under mätperioden klarades start och drift av samtliga uppräknade apparater.
Däremot så finns en problematik om den icke varvtalsstyrda frysboxen kopplas in för drift för tidigt efter det att strömmen brutits, frysboxen står då och brummar på grund av mottrycket i kompressordelen. I ett sådant fall kopplar invertern från.
Dessutom uppmärksammades att frysskåpet har någon form av avfrostning som ”plötsligt” kan belasta reservkraftnätet med 185 W. Reservkraftnätet klarade denna extra last vid dagens prov.
Enligt Victron BMV-712 tömdes ca 40 Ah från batterier under provet.
När batteriladdarna kopplades in efter provet så laddades batterierna inledningsvis med 1170 W (ca 80 A) enligt Victron BMV-712 och batteriladdarna matades då med 1414 W från elnätet. Uppmätta siffror är lite osäkra då mätvärdena varierade med tiden, men ger en grov uppfattning om funktionen och förluster.
Har någon annan mätt under reservkraftdrift och kan redovisa resultat och eventuella ”flaskhalsar”.
Hej, kashiedakashieda skrev:
Skall jag tolka det, som att du i alla fall läser det jag skriver?
Som världsläget är nu och som utvecklingen ser ut framöver, så finns nog all anledning att fundera hur vi, var och en, klarar eventuellt krig och kris.
Jag är ingen, och kallar mig inte heller för "prepper" i den meningen att jag satsar på att klara alla typer av uppkomna samhällskriser.
Jag ser snarare tillbaka hur jag, under min uppväxt på landsbygden, i skuggan efter andra världskriget, med 10 mil till staden, lärde mig att man klarar mycket med kunskap och förberedelser. Redan då började jag att på fundera på att förbereda sig på de eventualiteter som kunde komma.
Se t.ex. MSB; ”Hur tänker en "prepper"?”https://www.msb.se/sv/om-msb/forskning/hur-tanker-en-prepper/ ”De behöver inte nödvändigtvis kalla sig preppers, men de har gemensamt att de förbereder sig på att klara sig under en samhällelig kris genom att praktiskt vidta åtgärder för om samhället av någon anledning inte skulle fungera som vanligt. ”
Läs gärna om Elias Mellanders forskning i ämnet, med rubriken; ”För alla eventualiteter – Prepping, hemberedskap och konsumtion för ohållbara framtider” https://rib.msb.se/filer/pdf/30447.pdf
Där hittar du under rubriken ”Fördjupad läsning” ett antal länkar som rimligen kan vara värdefulla för många som funderar på framtiden.
I slutet på förordet skriver Elias Mellander; ”En bekväm soffa och en stabil internetuppkoppling har i regel varit viktigare än eldstål under pandemin och för de allra flesta svenskar har krigets konsekvenser främst varit ekonomiska. På ett till synes motsägelsefullt vis bekräftar dock detta en av preppingkulturens huvudteser – att framtiden i grunden är osäker och obestämbar. Det bästa en kan göra är att förbereda sig på alla eventualiteter.”
Jag är inte, och kommer inte att vara förberedd för ”alla eventualiteter” jag kommer inte heller att kunna klara annat än mitt hus och min familj vid ett strömavbrott.
Förhoppningsvis så kan jag däremot inspirera andra att ta itu med hemberedskapen, genom det jag gör. Som pensionerad ingenjör och forskare vill jag naturligtvis lära mig det jag inte kan på området, och säkerställa att saker fungerar som tänkt INNAN hemberedskapen behöver användas.
Jag hade hoppats på en bättre dialog, här, med fler av dem som rimligen också i olikas stadier, ”förbereder sig”.
Vi får se hur det går med det…...
Redigerat:
Hej,
Vi bör nog ta åt oss att risken för effektbrist ökar om t.ex. de kabelförbindelser för elkraft som finns i östersjön saboteras. Detta tillsammans med att upptrappningen av stridigheter senaste tiden även kan påverka tillgången på t.ex. gas och kol och därmed tillgången på energi i Europa.
I ny teknik kan vi läsa en artikel om att; ”Kablar i havet ska skyddas mot sabotage: ”Ryssland bedriver ett skuggkrig”” https://www.nyteknik.se/samhalle/ka...otage-ryssland-bedriver-ett-skuggkrig/4200924
Finska Iltalehti, har en artikel med rubriken; ”Ryssland kan komma att attackera Finland och Sveriges elkablar – "Ett sätt att genomföra en operation mot oss" https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/5bd64a17-0354-44bb-8096-fea89f271282
En gasledning eller elkabel förlagd i vatten kan ta månader att reparera. Bortfallet av t.ex. de elkablar som förbinder länderna runt östersjön kan framför allt få en stor påverkan vintertid och när det nordiska elbehovet är stort t.ex. vid stark kyla eller bortfall av stora elproduktionsanläggningar som kärnkraftverk.
I energinyheter kunde vi igår (23-10-13) läsa;”Behovet av reservkraft växer” https://www.energinyheter.se/20231013/30115/behovet-av-reservkraft-vaxer
”Om det uppstår störningar i driften av elsystemet, som bortfall av elproduktion eller fel på ledningarna i transmissionsnätet, och buden på reglerkraftmarknaden inte räcker till för att åtgärda störningen kan Svenska kraftnät aktivera den så kallade störningsreserven. De resurser som ingår i störningsreserven, som idag totalt består av en installerad effekt på 1 350 megawatt, måste kunna aktiveras inom 15 minuter och den består huvudsakligen av gasturbiner i elområdena SE3 och SE4 i södra Sverige. Eftersom det under vintermånaderna kan uppstå situationer då prognosen för elförbrukningen är större än både den tillgängliga el- produktionen och möjligheten att importera el, vilket gör att det finns risk för effektbrist, upphandlar Svenska kraftnät även den så kallade effektreserven, som ska finnas tillgänglig mellan den 16 november och den 15 mars. Till följd av en ny EU-förordning, som trädde i kraft i juni 2019, kommer emellertid effektreserven som den ser ut idag inte att finnas kvar efter den 16 mars 2025. I stället kommer Sverige att behöva ansöka om att få ha en sk strategisk reserv, som fyller samma funktion som effektreserven. Hanteringen av effektreserven påverkas också redan nu av den nya EU-förordningen och den svenska effektreserven består idag av en installerad effekt på 562 megawatt, som tillhanda- hålls av Karlshamnsverket. Detta är dock inte Karlshamnsverkets totala installerade effekt.”
De förändringar som skett i elsystemen de senaste åren har inte underlättat att klara plötsliga bortfall av elproduktionskällor eller kabelförbindelser, tvärtom. Dessutom så ökar samhällets och den enskildes behov av att elkraftförsörjningen och kommunikationen fungerar, dessa två är dessutom ömsesidigt beroende av varandra.
Läs gärna hela artikeln ”Behovet av reservkraft växer”
Vi bör nog ta åt oss att risken för effektbrist ökar om t.ex. de kabelförbindelser för elkraft som finns i östersjön saboteras. Detta tillsammans med att upptrappningen av stridigheter senaste tiden även kan påverka tillgången på t.ex. gas och kol och därmed tillgången på energi i Europa.
I ny teknik kan vi läsa en artikel om att; ”Kablar i havet ska skyddas mot sabotage: ”Ryssland bedriver ett skuggkrig”” https://www.nyteknik.se/samhalle/ka...otage-ryssland-bedriver-ett-skuggkrig/4200924
Finska Iltalehti, har en artikel med rubriken; ”Ryssland kan komma att attackera Finland och Sveriges elkablar – "Ett sätt att genomföra en operation mot oss" https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/5bd64a17-0354-44bb-8096-fea89f271282
En gasledning eller elkabel förlagd i vatten kan ta månader att reparera. Bortfallet av t.ex. de elkablar som förbinder länderna runt östersjön kan framför allt få en stor påverkan vintertid och när det nordiska elbehovet är stort t.ex. vid stark kyla eller bortfall av stora elproduktionsanläggningar som kärnkraftverk.
I energinyheter kunde vi igår (23-10-13) läsa;”Behovet av reservkraft växer” https://www.energinyheter.se/20231013/30115/behovet-av-reservkraft-vaxer
”Om det uppstår störningar i driften av elsystemet, som bortfall av elproduktion eller fel på ledningarna i transmissionsnätet, och buden på reglerkraftmarknaden inte räcker till för att åtgärda störningen kan Svenska kraftnät aktivera den så kallade störningsreserven. De resurser som ingår i störningsreserven, som idag totalt består av en installerad effekt på 1 350 megawatt, måste kunna aktiveras inom 15 minuter och den består huvudsakligen av gasturbiner i elområdena SE3 och SE4 i södra Sverige. Eftersom det under vintermånaderna kan uppstå situationer då prognosen för elförbrukningen är större än både den tillgängliga el- produktionen och möjligheten att importera el, vilket gör att det finns risk för effektbrist, upphandlar Svenska kraftnät även den så kallade effektreserven, som ska finnas tillgänglig mellan den 16 november och den 15 mars. Till följd av en ny EU-förordning, som trädde i kraft i juni 2019, kommer emellertid effektreserven som den ser ut idag inte att finnas kvar efter den 16 mars 2025. I stället kommer Sverige att behöva ansöka om att få ha en sk strategisk reserv, som fyller samma funktion som effektreserven. Hanteringen av effektreserven påverkas också redan nu av den nya EU-förordningen och den svenska effektreserven består idag av en installerad effekt på 562 megawatt, som tillhanda- hålls av Karlshamnsverket. Detta är dock inte Karlshamnsverkets totala installerade effekt.”
De förändringar som skett i elsystemen de senaste åren har inte underlättat att klara plötsliga bortfall av elproduktionskällor eller kabelförbindelser, tvärtom. Dessutom så ökar samhällets och den enskildes behov av att elkraftförsörjningen och kommunikationen fungerar, dessa två är dessutom ömsesidigt beroende av varandra.
Läs gärna hela artikeln ”Behovet av reservkraft växer”