Det finns en anledning till att vetenskapen, till och med i USA, har gått över till SI-enheter. Det mesta blir lättare att räkna på i SI-enheter. Ja, det finns vissa specialfall, men generellt är tiopotenssystemet vida överlägset amerikanernas idioti.
Uncle Sams Tomtar har aldrig varit på månen.
Hur skulle de fått ihop en månlandare med deras måttsystem?
Dessutom överlever ingen människa utanför jordens magnetfält, punkt.
De iscensatte det för de ville vinna kalla kriget vilket de gjorde. Precis som Kim nu vill skrämma resten av världen med raketer.
Hur skulle de fått ihop en månlandare med deras måttsystem?
Dessutom överlever ingen människa utanför jordens magnetfält, punkt.
De iscensatte det för de ville vinna kalla kriget vilket de gjorde. Precis som Kim nu vill skrämma resten av världen med raketer.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 906 inlägg
Njae, det går inte att säga riktigt säkert. Ja dvs att de inte har ljusbågsvakt är antagligen säkert, men central JFB är på väg ut i många amerikanska installationer. De gillar inte att hela huset blir svart, så det har börjat bli vanligt med integrerad JFB direkt i uttaget istället:tommib skrev:
(Från Wikipedia).
Annars så är elen i USA som så mycket annat, ömsom vin, ömsom vatten. De dras med en hel del gammal historiskt mög, men ligger som sagt före inom vissa områden (ljusbågsvakt är en av dem). Man har haft JFB-krav ganska länge, och ett antal hundra liv (700 vill jag minnas, men citera mig inte) har klarats sedan dess, enligt beräkningar. (När man jämför statistik så måste man komma ihåg att de är trettio gånger fler.)
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 906 inlägg
Ja, det lite spännande svaret på den frågan är att de gjorde de inte! Apollo-programmet var i en brytningstid för NASA, som generellt använde US customary enheter, men styrdatorn i månlandaren var programmerad i SI-enheter. För att astronauterna skulle fatta så visade den dock resultaten i US customary enheter.iMikael Lundgren skrev:
I vilket fall så har de "gamla" enheterna inga definitioner, utan de definieras idag mha SI. En Amerikansk tum är alltså exakt 25.4 mm. Den definieras så. Samma med de övriga enheterna.
Så Amerikanerna är metriska, de vet bara inte om det...
We're converting to metric, inch by inch.Så Amerikanerna är metriska, de vet bara inte om det...
Det var en svensk som valde att tum skulle vara 25,4 mm
Henry Ford beställde först delar av underleverantörer men alla bysmeder hade olika passbitar och bitarna gick inte att skruva ihop till en bil.
C.E. Johansson Gjorde då passbitar som var 25,4 mm och dessa fick underleverantörerna använda för att bygga rätt.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Carl_Edvard_Johansson
Den 18 november 1923 började han arbeta på Ford Motor Company i Dearborn, Michigan där han byggde upp sin verksamhet som en separat avdelning på Fords fabriksområde i Dearborn. Han fick till en början problem med att få lokalen iordningställd som han önskade med krav på ett speciellt klimatrum med konstant fuktighet och temperatur (+20 C) i den känsligaste delen av tillverkningsprocessen. De närmaste avdelningscheferna hade ingen större förståelse för hans något ovanliga krav och tiden gick utan att något hände.
Kritiken från Johansson nådde så småningom via omvägar upp till Henry Ford själv som satt långt ifrån den dagliga verksamheten på verkstadsnivå. När Ford fick höra detta gav han en direkt order till närmast berörda chefer att "give Mr. Johansson what he needs!". Det dröjde inte länge förrän hans speciella klimatrum var iordningställt och han kunde dra igång tillverkningen på allvar. Några av de svenskar som var anställda vid tillverkningsenheten i Poughkeepsie följde med till Dearborn. Belysande för C. E. Johansson noggrannhet som människa var att han under hela sitt liv förde dagbok. Under alla de år han var anställd hos Ford kom han inte för sent till arbetet en enda dag utom en dag, då han fick punktering på sin bil vilket var noga noterat i dagboken.
C.E. Johansson lade grunden till möjligheten till massproduktion av verkstadsprodukter med hög måttnoggrannhet, en förutsättning för det löpande bandet inom bilindustrin. Tum-måttet (Eng. inch) som användes i England och USA skiljde sig åt på några tusendels mm, men genom C.E. Johanssons insatser kunde England och USA till slut enas om att konverteringsfaktorn mellan tum och mm, skulle uppgå till exakt 25,400 mm = 1 tum. Detta fastställdes som internationell standard 1933 av ASA(American Standards Association).
Henry Ford beställde först delar av underleverantörer men alla bysmeder hade olika passbitar och bitarna gick inte att skruva ihop till en bil.
C.E. Johansson Gjorde då passbitar som var 25,4 mm och dessa fick underleverantörerna använda för att bygga rätt.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Carl_Edvard_Johansson
Den 18 november 1923 började han arbeta på Ford Motor Company i Dearborn, Michigan där han byggde upp sin verksamhet som en separat avdelning på Fords fabriksområde i Dearborn. Han fick till en början problem med att få lokalen iordningställd som han önskade med krav på ett speciellt klimatrum med konstant fuktighet och temperatur (+20 C) i den känsligaste delen av tillverkningsprocessen. De närmaste avdelningscheferna hade ingen större förståelse för hans något ovanliga krav och tiden gick utan att något hände.
Kritiken från Johansson nådde så småningom via omvägar upp till Henry Ford själv som satt långt ifrån den dagliga verksamheten på verkstadsnivå. När Ford fick höra detta gav han en direkt order till närmast berörda chefer att "give Mr. Johansson what he needs!". Det dröjde inte länge förrän hans speciella klimatrum var iordningställt och han kunde dra igång tillverkningen på allvar. Några av de svenskar som var anställda vid tillverkningsenheten i Poughkeepsie följde med till Dearborn. Belysande för C. E. Johansson noggrannhet som människa var att han under hela sitt liv förde dagbok. Under alla de år han var anställd hos Ford kom han inte för sent till arbetet en enda dag utom en dag, då han fick punktering på sin bil vilket var noga noterat i dagboken.
C.E. Johansson lade grunden till möjligheten till massproduktion av verkstadsprodukter med hög måttnoggrannhet, en förutsättning för det löpande bandet inom bilindustrin. Tum-måttet (Eng. inch) som användes i England och USA skiljde sig åt på några tusendels mm, men genom C.E. Johanssons insatser kunde England och USA till slut enas om att konverteringsfaktorn mellan tum och mm, skulle uppgå till exakt 25,400 mm = 1 tum. Detta fastställdes som internationell standard 1933 av ASA(American Standards Association).
Mer läsning utdrag från Wiki
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tum#Svensk_tum
Svensk tum
Engelsk Tum
inch, kan betecknas in eller med dubbelprim (bis; exempelvis 30″ = 30 in = 30 inch).
Sedan man konstaterat att arkivyardens längd inte var konstant, utan ändrades något med tiden, och dessutom den ursprungliga arkivyarden skadats så svårt vid en brand, att den inte längre dög som referens, och det ifrågasatts att den nytillverkade arkivyarden verkligen var exakt lika lång som den ursprungliga, har arkivyarden förlorat sin betydelse, och är nu bara av antikvitetsintresse (liksom den gamla arkivmetern i Paris).
När tumsystemet var som mest i ropet angavs delar av tum med allmänt bråk, till exempel 3/8″, 5/16″, men i slutet av 1900-talet övergick man inom verkstadsindustrin till decimalbråk för delar av tum. Detta gällde på såväl ritningar som vid angivande av dimensioner på verktyg av diverse slag. Även inom anglosfären har man efter hand övergått till att på ritningar m m ange delar av inch med decimalbråk.
Sedan 1958 finns en standardiserad international inch som är exakt25,4 mm i alla länder som använder måttet, inklusive USA och Storbritannien. I USA fanns tiden 1893–1958 dessutom den alternativa US survey inch, även kallad Mendenhall inch, som dock endast används inom lantmäteri; den utgår från att 1 meter är 39,37 in, vilket innebär att en 1 in blir 25,400 050 800 1… mm.
Metersystemet
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Meter#Historik
Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande 1/40 000 000 av jordens omkrets. Den skapades efter franska revolutionen på 1790-talet och var då definierad som 1/10 000 000 av sträckan från nordpolen till ekvatornlängs Paris-meridianen. 1792 skickades två franska astronomer (Méchain och Delambre) ut för att genom gradmätningmäta avståndet mellan Dunkerque och Barcelona vilket sedan skulle användas för att mer exakt räkna ut avståndet nordpolen–ekvatorn. Utifrån mätningarna skapades en arkivmetersom användes för att definiera meterns längd. Arkivmetern var en rak stång av platina där metermåttet var avståndet mellan stångens ändar. Gradmätningarna visade sig senare inte vara tillräckligt exakta (avståndet är 9 999 973 m), men ändå fortsatte arkivmetern att användas som meterdefinition. Den är ungefär 0,2 mm kortare än 1/10 000 000 av pol–ekvator-avståndet.
Metersystemet, måttsystemet där metern ingår, spreds från Frankrike över världen och infördes i Sverige som legalt mått från 1879. Äldre mått fick övergångsvis användas till 1888.
I och med undertecknandet av meterkonventionen 1875 upprättades Internationella byrån för mått och vikt i Parisförorten Sèvres. Byrån skapade 1889 en ny arkivmeter, en stav av en legering av platina och iridium. Ett antal arkivmetrar tillverkades och fördelades mellan konventionens undertecknarländer.
Under åren 1960–1983 har metern varit definierad med hjälp av en viss våglängd i kryptonatomens spektrum.
Numera realiseras metern med hjälp av lasrar, som i Sveriges fall finns på riksmätplatsen för längd i Borås. Eftersom metern är knuten till en naturkonstant finns inte längre någon "världsnormal", utan olika länders realiseringar kontrolleras genom att man gör jämförelsemätningar mellan dem.
Kommentarer:
(Hultafors ligger nära Borås)
Göteborgsskämt:
-Vet ni, Hultafors tumstock tillverkas inte längre!
-Va, e du go eller? De kan enna ente stämma?
-Jo, den tillverkas alltid lika lång, inte längre!
utdrag från Wikihttps://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tum#Svensk_tum
Svensk tum
- Enligt duodecimalsystemet (verktum, se verkmått) var 1 verktum = 12 linjer = 1/12 svensk fot = 24,742 0 mm
- 1 fingerbredd = 1/16 fot = 18,556 5 mm[källa behövs]
Engelsk Tum
inch, kan betecknas in eller med dubbelprim (bis; exempelvis 30″ = 30 in = 30 inch).
- 1 inch = 25,4 mm.
Sedan man konstaterat att arkivyardens längd inte var konstant, utan ändrades något med tiden, och dessutom den ursprungliga arkivyarden skadats så svårt vid en brand, att den inte längre dög som referens, och det ifrågasatts att den nytillverkade arkivyarden verkligen var exakt lika lång som den ursprungliga, har arkivyarden förlorat sin betydelse, och är nu bara av antikvitetsintresse (liksom den gamla arkivmetern i Paris).
När tumsystemet var som mest i ropet angavs delar av tum med allmänt bråk, till exempel 3/8″, 5/16″, men i slutet av 1900-talet övergick man inom verkstadsindustrin till decimalbråk för delar av tum. Detta gällde på såväl ritningar som vid angivande av dimensioner på verktyg av diverse slag. Även inom anglosfären har man efter hand övergått till att på ritningar m m ange delar av inch med decimalbråk.
Sedan 1958 finns en standardiserad international inch som är exakt25,4 mm i alla länder som använder måttet, inklusive USA och Storbritannien. I USA fanns tiden 1893–1958 dessutom den alternativa US survey inch, även kallad Mendenhall inch, som dock endast används inom lantmäteri; den utgår från att 1 meter är 39,37 in, vilket innebär att en 1 in blir 25,400 050 800 1… mm.
Metersystemet
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Meter#Historik
Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande 1/40 000 000 av jordens omkrets. Den skapades efter franska revolutionen på 1790-talet och var då definierad som 1/10 000 000 av sträckan från nordpolen till ekvatornlängs Paris-meridianen. 1792 skickades två franska astronomer (Méchain och Delambre) ut för att genom gradmätningmäta avståndet mellan Dunkerque och Barcelona vilket sedan skulle användas för att mer exakt räkna ut avståndet nordpolen–ekvatorn. Utifrån mätningarna skapades en arkivmetersom användes för att definiera meterns längd. Arkivmetern var en rak stång av platina där metermåttet var avståndet mellan stångens ändar. Gradmätningarna visade sig senare inte vara tillräckligt exakta (avståndet är 9 999 973 m), men ändå fortsatte arkivmetern att användas som meterdefinition. Den är ungefär 0,2 mm kortare än 1/10 000 000 av pol–ekvator-avståndet.
Metersystemet, måttsystemet där metern ingår, spreds från Frankrike över världen och infördes i Sverige som legalt mått från 1879. Äldre mått fick övergångsvis användas till 1888.
I och med undertecknandet av meterkonventionen 1875 upprättades Internationella byrån för mått och vikt i Parisförorten Sèvres. Byrån skapade 1889 en ny arkivmeter, en stav av en legering av platina och iridium. Ett antal arkivmetrar tillverkades och fördelades mellan konventionens undertecknarländer.
Under åren 1960–1983 har metern varit definierad med hjälp av en viss våglängd i kryptonatomens spektrum.
Numera realiseras metern med hjälp av lasrar, som i Sveriges fall finns på riksmätplatsen för längd i Borås. Eftersom metern är knuten till en naturkonstant finns inte längre någon "världsnormal", utan olika länders realiseringar kontrolleras genom att man gör jämförelsemätningar mellan dem.
Kommentarer:
(Hultafors ligger nära Borås)
Göteborgsskämt:
-Vet ni, Hultafors tumstock tillverkas inte längre!
-Va, e du go eller? De kan enna ente stämma?
-Jo, den tillverkas alltid lika lång, inte längre!
Redigerat:
Tumstocksvitsen om Hultafors funkar inte i dagsläget.
https://www.verktygshandlarn.se/pro...MIjqa85sqs2AIVBUMZCh0USwDuEAQYAiABEgLR3fD_BwE
https://www.verktygshandlarn.se/pro...MIjqa85sqs2AIVBUMZCh0USwDuEAQYAiABEgLR3fD_BwE
Tumstocksvitsen om Hultafors funkar inte i dagsläget.
https://www.verktygshandlarn.se/pro...MIjqa85sqs2AIVBUMZCh0USwDuEAQYAiABEgLR3fD_BwE
https://www.verktygshandlarn.se/pro...MIjqa85sqs2AIVBUMZCh0USwDuEAQYAiABEgLR3fD_BwE