Dörren stängd för bolån - en hel generation tjänar för lite. Eller?

[Anonymiserad 88753]

Om det är för dyrt att bo, flytta någon annanstans. Då tvingas arbetsgivarna att höja lönerna så att folk har råd att bo. Det handlar om tillgång och efterfrågan.

Vissa hamnar dock alltid i kläm, men man kan inte styra nationalekonomi utifrån dessa, då funkar den nämligen inte kapitalismen, inte ens den socialkapitalism vi har i Sverige. Då blir man tvungen att leva på existensminimum.

Tufft, men vad är alternativet?

Höjer arbetsgivarna lönerna blir det för dyrt att producera så ingen har råd att köpa tjänsterna/produkterna arbetsgivarna skapar. Då flyttar företaget produktionen utomlands. Det handlar om tillgång och efterfrågan, ja, men det är arbetstillfällena som flyttar inte arbetarna.

För att kapitalismen ska fungera, även den socialkapitalism vi har i Sverige, behöver samhället stödja de mest grundläggande behoven för innevånarna. En rimlig bostad tillhör de grundläggande behoven.

 

[Anonymiserad 88753]

Det är illa även i Sverige. Gigantiska resurser försvinner in i storstäderna i form av storstadsmiljarder, enorma infrastrukturprojekt, fiaskon som Karolinska sjukhuset och framför allt centralisering av statlig verksamhet. Ska vi ha storstäder måste de bära sina egna kostnader! I dessa tider med ökad medvetenhet om krisberedskap och sårbarhet borde man börja beskatta folk efter hur sårbart de lever. Pengarna behövs för att motverka sårbarheten i stora urbana centra (vilka utgör högriskprojekt och tickande bomber ur säkerhetssynpunkt) genom att bygga skyddsrum och ordna livsmedelslager, reservkraft m.m.. Beskatta folk efter hur beroende de är av köpta varor - särskilt importerade varor, befolkningstätheten i deras region, avsaknad av möjlighet att värma sin bostad med ved m.m.. Skriv även in i grundlagen att politikerna inte får fatta beslut som minskar landets självförsörjningsgrad av livsmedel.

Storstäderna är ekonomiskt starka. Problemet är att tex Stockholm betalar massor i glesbygdsstöd och vägar i Norrland. Storstäderna ger massor i bidrag för att även de som bor i glesbygd ska ha samhällsservis och har sedan en längre tid utlokaliserat flera Statliga verk. (Några Statliga verk har tvingats flytta tillbaka till Stockholm igen eftersom det är här arbetskraften finns.) Inse att det är i storstäderna eller åtminstone centralorterna folk verkar vilja bo och anpassa byggandet efter det.

 

[sunqan]

Märkligt det här.
Ända sedan jag var ung i stockholm på 70talet, har det varit omöjligt för en förstagångsköpare att köpa en lägenhet i city/närförort. Och bostadskön har varit låååång (tio år, herre je man hade varit själaglad.)
Är det nåt som ändrat sig annat än att nyproduktion inte längre är billigt i förhållande till begagnat?

 

[DennisCA]

Vad folk vill ha och vad samhället erbjuder verkar inte passa ihop:
https://www.va.se/nyheter/2018/01/02/det-har-ar-svenskarna-dromboende/

 

[Anonymiserad 88753]

Till alla här ovan som förespråkar ren marknadsekonomi:
Min åsikt är att bostadsbyggandet inkl övrig stadsplanering ska anpassas efter samhällsbehoven. Hela samhället vinner på att alla samhällsklasser har ett tryggt boende, speciellt om det finns barn med i bilden.Hela samhället vinner dessutom på att inte segregationen blir alltför stor. En ökad segregation leder till ökad brottslighet inkl inbrott i bostäder. Snart riskerar vi att ha "gated communities" som i USA dvs inhägnade områden för de rika med vaktbolag som reglerar vilka som får komma in och ut. Vissa kanske tycker gated communities är tryggt men det är också lite som att vara instängd i en bur.

 

[pacman42]

Höjer arbetsgivarna lönerna blir det för dyrt att producera så ingen har råd att köpa tjänsterna/produkterna arbetsgivarna skapar. Då flyttar företaget produktionen utomlands. Det handlar om tillgång och efterfrågan, ja, men det är arbetstillfällena som flyttar inte arbetarna.

För att kapitalismen ska fungera, även den socialkapitalism vi har i Sverige, behöver samhället stödja de mest grundläggande behoven för innevånarna. En rimlig bostad tillhör de grundläggande behoven.

Men priset på bostaden styrs av lönen för byggarbetarna, arkitekten, grossisterna, grävmaskinsförarna osv. Och tjänar de mer än den som skall bo där så får man problem med att alla inte har råd att bo där (lite förenklat, men i princip så är det på det viset). Sedan ställer våra planprocesser och exempelvis miljökrav till det en hel del i form av att de fördyrar boendet (jämfört med exempelvis på 60-talet). Det är knappast lärarens eller sjuksköterskans lön som avgör Sveriges konkurrenskraft, oavsett om de skall betalas med skattepengar. Det är prisbilden på alla våra internt konsumerade tjänster som avgör vad vi har råd med och där ingår bygget av lägenheter och hus, priset på vägar och järnvägar osv. Ju lägre pris vi kan få på dessa, desto lägre kan vi hålla våra löner, desto billigare blir det att bo.

Det låter som en motsägelse, men lägre löner gör att det blir billigare att bo. Visserligen blir det dyrare att köpa en kinesisk mobiltelefon, men våra egna tjänster blir mer värda.

 

[DennisCA]

Till alla här ovan som förespråkar ren marknadsekonomi:
Min åsikt är att bostadsbyggandet inkl övrig stadsplanering ska anpassas efter samhällsbehoven. Hela samhället vinner på att alla samhällsklasser har ett tryggt boende, speciellt om det finns barn med i bilden.Hela samhället vinner dessutom på att inte segregationen blir alltför stor. En ökad segregation leder till ökad brottslighet inkl inbrott i bostäder. Snart riskerar vi att ha "gated communities" som i USA dvs inhägnade områden för de rika med vaktbolag som reglerar vilka som får komma in och ut. Vissa kanske tycker gated communities är tryggt men det är också lite som att vara instängd i en bur.

Jag tycker baserat på dina senaste två inlägg att det är du förespråkar marknadsekonomi. Vill vi undvika detta ska vi inte trycka ihop folk i städerna och öka ojämlikheten i landets olika regioner genom att föra en regionalpolitik dit all makt och ekonomi fokuseras i städerna baserat på ett falskt antagande att folk verkligen vill bo där.

 

[Anonymiserad 88753]

Men priset på bostaden styrs av lönen för byggarbetarna, arkitekten, grossisterna, grävmaskinsförarna osv. Och tjänar de mer än den som skall bo där så får man problem med att alla inte har råd att bo där (lite förenklat, men i princip så är det på det viset). Sedan ställer våra planprocesser och exempelvis miljökrav till det en hel del i form av att de fördyrar boendet (jämfört med exempelvis på 60-talet). Det är knappast lärarens eller sjuksköterskans lön som avgör Sveriges konkurrenskraft, oavsett om de skall betalas med skattepengar. Det är prisbilden på alla våra internt konsumerade tjänster som avgör vad vi har råd med och där ingår bygget av lägenheter och hus, priset på vägar och järnvägar osv. Ju lägre pris vi kan få på dessa, desto lägre kan vi hålla våra löner, desto billigare blir det att bo.

Det låter som en motsägelse, men lägre löner gör att det blir billigare att bo. Visserligen blir det dyrare att köpa en kinesisk mobiltelefon, men våra egna tjänster blir mer värda.

Jag förstår nog inte riktigt vad du vill säga här?
Jag förstår resonemanget att vi alla vinner på att hålla nere löneökningen men sen... Menar du att alla som tjänar mindre än en byggarbetare inte ska ha någon bostad utan tälta i skogen?

 

[pacman42]

Jag förstår nog inte riktigt vad du vill säga här?
Jag förstår resonemanget att vi alla vinner på att hålla nere löneökningen men sen... Menar du att alla som tjänar mindre än en byggarbetare inte ska ha någon bostad utan tälta i skogen?

Nej, definitivt inte. Men om offentliganställda skall ha råd att bo, så kan exempelvis inte byggarbetare tjäna mycket mer än dessa. Detta leder bara till bidragsberoende och höjda skatter vilket i sin tur leder till ännu mer löneökningar i privat sektor och bidrag till många i offentlig sektor.

Man måste kunna leva på sin lön och betala för sin bostad med den. Fungerar inte detta, så får samhället många problem. Att ge bidrag till att bygga bostäder är inte heller det lösningen.

 

[Anonymiserad 88753]

Nej, definitivt inte. Men om offentliganställda skall ha råd att bo, så kan exempelvis inte byggarbetare tjäna mycket mer än dessa. Detta leder bara till bidragsberoende och höjda skatter vilket i sin tur leder till ännu mer löneökningar i privat sektor och bidrag till många i offentlig sektor.

Man måste kunna leva på sin lön och betala för sin bostad med den. Fungerar inte detta, så får samhället många problem. Att ge bidrag till att bygga bostäder är inte heller det lösningen.

... så vem ska vilja arbeta som byggarbetare menar du...?

 

[pacman42]

... så vem ska vilja arbeta som byggarbetare menar du...?

Vem vill arbeta som förskollärare idag då? Ett stort bristyrke, de har inte råd att bo i storstäderna om de inte har en välavlönad respektive.

Det handlar inte om att byggnadsarbetaren skall få det sämre, det handlar om att andra skall få det bättre. Allt för att det skall bli billigare att bygga och bo.

Diskussionen hamnar lätt i att alla skall ha det lika dåligt istället för att alla skall få det bättre, men olika mycket bättre.

 

[Anonymiserad 88753]

Vem vill arbeta som förskollärare idag då? Ett stort bristyrke, de har inte råd att bo i storstäderna om de inte har en välavlönad respektive.

Det handlar inte om att byggnadsarbetaren skall få det sämre, det handlar om att andra skall få det bättre. Allt för att det skall bli billigare att bygga och bo.

Diskussionen hamnar lätt i att alla skall ha det lika dåligt istället för att alla skall få det bättre, men olika mycket bättre.

Vacker tanke men jag tycker inte den håller riktigt. De flesta grupper har råd att bo idag för att samhället subventionerar på olika sätt. Ska förskollärare få högre lön handlar det ju faktiskt också om att skattebetalarna får betala mer. Jag tror aldrig alla kan ha råd med en bostad om marknadskrafterna får styra helt.

 

[Myckling]

Storstäderna är ekonomiskt starka. Problemet är att tex Stockholm betalar massor i glesbygdsstöd och vägar i Norrland. Storstäderna ger massor i bidrag för att även de som bor i glesbygd ska ha samhällsservis och har sedan en längre tid utlokaliserat flera Statliga verk. (Några Statliga verk har tvingats flytta tillbaka till Stockholm igen eftersom det är här arbetskraften finns.) Inse att det är i storstäderna eller åtminstone centralorterna folk verkar vilja bo och anpassa byggandet efter det.

Du beskriver en starkt förenklad bild av verkligheten (som den oftast beskrivs av politiker i Täby och Danderyd). De kommunala utjämningssystemen består av en inkomstutjämning och en kostnadsutjämning. Kostnadsutjämningen består av ett stort antal komponenter där syftet är att utjämna kostnaderna beroende på den olika struktur som finns i landets 290 kommuner. Tex så bidrar sthlm till kommuner som har stor andel äldre befolkning där kostnaderna blir högre för tex äldreomsorg. Men på den motsatta sidan betalar övriga sverige till sthlm för att täcka deras höga kostnader för den omfattande kollektivtrafiken. Så för att du ska kunna köpa ett månadskort för 800 kr och åka obegränsat i hela SL`s utbud och i praktiken inte behöver en bil så bidrar Arvidsjaurs kommun till det. På samma sätt finns en komponent som handlar om lönenivå. Sthlm har en högre lönenivå än övriga riket så därför tvingas glesbygdskommuner att bidra till sthlmsområdet i denna komponent. Vilket bidrar till att underblåsa priserna på bostäder i samma område. (Det sista påståendet är min egen tolkning)

Slutligen en fråga, räknas Malmö som en storstad enligt din tolkning?

 

[hempularen]

Jag tycker det blir en konstig fokusering på olika gruppers löner. De flesta av oss använder prylar som Bill Gates haft något finger med på. Men vi (de flesta av oss) tjänar mindre än Bill Gates.

Lönekostnader för byggnadsarbetare kan man ha filosofiska eller politiskt färgad uppfattning om.

Som jag ser det så beror de höga bopriserna (både köp och hyror) på bristen på byggbar mark i rimlig närhet till storstäderna. OM planearbtetet i kommunerna ser till att hela tiden tillhandahålla ett rejält överskott av byggbar mark, så skulle vi få en mer korrekt marknadsmässig prissättning av tomter. Om jag vill bygga så får markägare konkurrera om att sälja en tomt till mig.

Med en vettigare konkurrens på tomtförsäljning, så skulle de mest oglamorösa tomterna kosta bara något mer än vad marken är värd som skogsbruk eller vad marken nu används till. Sedan kommer det att finnas en pristrappa mot finare lägen, där kanske en ren sjötomt kostar ungefär som idag.

men om vi kunde få ett läge där en villatomt i ett exploateringsområde, typ 30 minuter pendlingsavstånd till Stockholm, kostar ex. 50 000. Då får vi en bas för nyproduktionspriset.

Om jag idag måste betala 1,5 milj även för en helt oglamorös tomt, så sätter det lite normen för hela byggprocessen, om ändå tomten är så dyr, varför fundera över 50 000 extra för lite mer trendiga luckor i köket, 40 000 extra för lite häftigare kakel i badrummet osv. Detta gör att hela byggprocessen tappar priskänslighet. Och på samma sätt öppnar det för glamorösa säljkontor för hustillverkarna, och även basprodukten utan dyra tillval blir dyr.

Och den höga kostnaden håller ned volymen i byggandet, och priserna även på begagnat springer i höjden.

Den okänsligheten för pris smittar sedan av sig, om jag vill bygga mitt ute i skogen i Dalarna, där tomten kanske kostar 50 000, så finns det ingen som vill bygga billigt, alternativet för firman där är ju att åka och bygga på en 3 miljoners tomt i Stockholm.

 

[pacman42]

@Myckling, du glömde att glesbygdskommuner tar ett oproportionerligt stort ansvar för immigrationen, vilket också utjämningssystemen tar (viss, men inte tillräcklig) höjd för.