Du måste nog ha 2st skorstenar , eldar du i den nedre kommer röken ut i den övre (tror jag) om du har 1st.gunne skrev:
Det låter krångligt att vedeldning i en båt då du måste ha ett rejält vedförråd.
Ang. dimension på skorsten så kanske du kan få hjälp där du köpte kaminen.
Lycka till med dit bygge och ta mycket byggbilder som du visar oss.
En el- och oljepanna med vattenradiatorer hade jag satt in.
Jag har aldrig grejat med ventilation på båtar men det knepiga är väl alla fukttillskott och svårigheten att bli av med fukten.
Hur ser väggar och tak ut skikt för skikt?
Jag har aldrig grejat med ventilation på båtar men det knepiga är väl alla fukttillskott och svårigheten att bli av med fukten.
Hur ser väggar och tak ut skikt för skikt?
Kondensproblem i stålbåtar är ett vida känt och vida debatterat problem där det finns lika många teorier på bästa lösning som det finns båtägare. Men nu var det värmesystemet det handlade om...
Den acktanken jag funderade på blev såld. Men jag köpte 2 st tankar på 500 liter istället:
Planen är att koppla ihop allt tillfälligt så att jag kan få nån värme nu i vinter för att sen bygga vidare på systemet. Nu blir det bara kamin via laddomat in i acktankarna och sen fläktkonvektor alt. radiatorer för att sprida värmen hyffsat i båten. Slutet expansionskärl har jag förstått ska vara ca 10% av volymen så jag satsar nog på ca 150 l.
Sotarn har inga åsikter om rökkanalerna på en båt så frågan är om det funkar eller inte, inte vad som är tillåtet i hus. Men nu har jag en massa rostfria rör så jag kan köra två olika pipor, även om det är lite trångt i skorstenen.
Jag har lite lösa funderingar på att köra två vattenmantlade kaminer i serie på en laddomat men har egentligen inte funderat på vad det innebär. Gör man det är det ju en fördel att ha en pipa så att rökgastermostaten funkar till båda kaminerna. Vattenvolymen blir ju större så det tar längre tid innan kaminen börjar ladda acktanken, men energin försvinner ju inte utan strålar ju ut från den andra kaminen oxå. Nån spontan tanke på varför man INTE kan koppla dem i serie?
Det börjar bli dags att sätta sig ner och rita ett seriöst schema på det här. Jag började på ett för två år sen men det har ju hänt en del sen dess och nu börjar det närma sig inkoppling så det är ju bra om man har hela systemet hyffsat klart...
Edit: Hjälp från kaminleverantören kan jag inte få. Jag köpte den nämligen från Polen och fick den för typ 6000 spänn levererad. Ganska mycket billigare än i Sverige men de snackar bara Polska och jag är inte så bra på det...
Den acktanken jag funderade på blev såld. Men jag köpte 2 st tankar på 500 liter istället:
Planen är att koppla ihop allt tillfälligt så att jag kan få nån värme nu i vinter för att sen bygga vidare på systemet. Nu blir det bara kamin via laddomat in i acktankarna och sen fläktkonvektor alt. radiatorer för att sprida värmen hyffsat i båten. Slutet expansionskärl har jag förstått ska vara ca 10% av volymen så jag satsar nog på ca 150 l.
Sotarn har inga åsikter om rökkanalerna på en båt så frågan är om det funkar eller inte, inte vad som är tillåtet i hus. Men nu har jag en massa rostfria rör så jag kan köra två olika pipor, även om det är lite trångt i skorstenen.
Jag har lite lösa funderingar på att köra två vattenmantlade kaminer i serie på en laddomat men har egentligen inte funderat på vad det innebär. Gör man det är det ju en fördel att ha en pipa så att rökgastermostaten funkar till båda kaminerna. Vattenvolymen blir ju större så det tar längre tid innan kaminen börjar ladda acktanken, men energin försvinner ju inte utan strålar ju ut från den andra kaminen oxå. Nån spontan tanke på varför man INTE kan koppla dem i serie?
Det börjar bli dags att sätta sig ner och rita ett seriöst schema på det här. Jag började på ett för två år sen men det har ju hänt en del sen dess och nu börjar det närma sig inkoppling så det är ju bra om man har hela systemet hyffsat klart...
Edit: Hjälp från kaminleverantören kan jag inte få. Jag köpte den nämligen från Polen och fick den för typ 6000 spänn levererad. Ganska mycket billigare än i Sverige men de snackar bara Polska och jag är inte så bra på det...
Redigerat:
Värme och ventilation hör ihop. Du måste ta hänsyn till fuktproblematiken när du konstruerar värmesystemet. Eftersom du skall elda så har du tilluften att ta hänsyn till också.
Man får börja med att se till hur många luftomsättningar man behöver i respektive del av båten. Du kommer att behöva arbeta med tryckdifferenser för att flytta luft dit du vill. Precis som i ett hus är det viktigt med undertryck på rätt ställe (i ett hus undertryck i våtutrymmen, toaletter, klädkammare etc). I ditt fall blir motorrummet och andra ev. teknikutrymmen en utmaning eftersom du vill hindra emissioner från diesel och annat att nå vistelseutrymmena.
Luftintagen måste ju vidare anordnas så att inte avgaser (eller vatten) tas in,
Jag hade börjat med att göra en förteckning över antalet luftomsättningar för respektive del på en planritning. Summera dessa så får du fram vilken kapacitet systemet måste ha. Fundera kring om du skall ha lufttäta skott till teknikutrymmen eller arbeta med undertryck samt hur den aktuella volymen luft skall värmas.
Man får börja med att se till hur många luftomsättningar man behöver i respektive del av båten. Du kommer att behöva arbeta med tryckdifferenser för att flytta luft dit du vill. Precis som i ett hus är det viktigt med undertryck på rätt ställe (i ett hus undertryck i våtutrymmen, toaletter, klädkammare etc). I ditt fall blir motorrummet och andra ev. teknikutrymmen en utmaning eftersom du vill hindra emissioner från diesel och annat att nå vistelseutrymmena.
Luftintagen måste ju vidare anordnas så att inte avgaser (eller vatten) tas in,
Jag hade börjat med att göra en förteckning över antalet luftomsättningar för respektive del på en planritning. Summera dessa så får du fram vilken kapacitet systemet måste ha. Fundera kring om du skall ha lufttäta skott till teknikutrymmen eller arbeta med undertryck samt hur den aktuella volymen luft skall värmas.
Planen är att maskinrummet ska vara helt separerat från de andra utrymmena. Skorstenen och maskinrummet är ett sammanhängande utrymme, men alla pipor som går i skorstenen till respektive kamin etc är ju slutna.
Som jag har tänkt nu kommr till- och frånluft tas strax under taket i skorstenes framkant. Där sitter en luft-luft-värmeväxlare som man kommer åt inifrån styrhytten. Tilluften går sen ned under däck och har utblås i "salongen" och förpiken. Luften strömmar sen upp till däckshuset via trappan och slutligen upp till styrhytten och sen ut. Spisfläkt har egen kanal upp i skorsten. Toalett/dusch har egen kanal ut med mekanisk frånluft.
Typ nåt sånt...
Sen hur många luftväxlingar (per timme?) vill man ha? Antagligen fler än i ett hus eftersom man vill bli av med så mycket fuktig luft som möjligt.
Som jag har tänkt nu kommr till- och frånluft tas strax under taket i skorstenes framkant. Där sitter en luft-luft-värmeväxlare som man kommer åt inifrån styrhytten. Tilluften går sen ned under däck och har utblås i "salongen" och förpiken. Luften strömmar sen upp till däckshuset via trappan och slutligen upp till styrhytten och sen ut. Spisfläkt har egen kanal upp i skorsten. Toalett/dusch har egen kanal ut med mekanisk frånluft.
Typ nåt sånt...
Sen hur många luftväxlingar (per timme?) vill man ha? Antagligen fler än i ett hus eftersom man vill bli av med så mycket fuktig luft som möjligt.
Socialstyrelsen tycker att:
Men hur mycket högre vill man ligga på en stålbåt? Svårt att uppskatta...
Njae, kanske i vissa fall. Men även om man har aktiv ventilation så är det ju ett kallt och framförallt tätt stålskrov ytterst i "väggen" som gör att man får kondens i isoleringen. Daggpunkten hamnar ju nånstans inuti väggen hur man än vrider och vänder på det och eftersom man inte (enkelt) kan ventilera närmast skrovet kan man få problem.
Värmesystemets uppbyggnad i en bobåt blir extra knepigt eftersom man inte har överskottsvärme från motorer att använda. Har man det kan man tänka sig att låta uppvärmd varmluft stiga mellan konvektionsplåtar och ett sparsamt isolerat skrov - då löser man såväl fukt som värmeproblematiken.
Hur är båten isolerad nu? Är det dubbla skrov?
Jag skulle tro att man får arbeta med uppvärmd mekanisk tilluft som kan ledas med värmerör till de ställen där man vill ha bäst miljö (sovhytter etc). Har man en väl tilltagen lufttemperatur (som från en kamin) så kommer värmerören stråla samt ge upphov till viss konvektion under transportsträckorna.
Just tilluften och var den skall tas är ju också något som måste tänkas över. Tar man denna utifrån och värmer upp den har man kvar fuktkapacitet att ta hand om fukttillskotten ombord.
Tilluften till kaminen är en annan historia.
Frånluften kunde man leda ut utomhus via toalett och teknikutrymmen - stor risk för kondens i och kring utloppsventilerna - här måste man också tänka till.
Man skulle kunna tänka sig en lösning där man tar ut frånluften genom kaminen - givetvis reglerat med ett spjäll.
Hur är båten isolerad nu? Är det dubbla skrov?
Jag skulle tro att man får arbeta med uppvärmd mekanisk tilluft som kan ledas med värmerör till de ställen där man vill ha bäst miljö (sovhytter etc). Har man en väl tilltagen lufttemperatur (som från en kamin) så kommer värmerören stråla samt ge upphov till viss konvektion under transportsträckorna.
Just tilluften och var den skall tas är ju också något som måste tänkas över. Tar man denna utifrån och värmer upp den har man kvar fuktkapacitet att ta hand om fukttillskotten ombord.
Tilluften till kaminen är en annan historia.
Frånluften kunde man leda ut utomhus via toalett och teknikutrymmen - stor risk för kondens i och kring utloppsventilerna - här måste man också tänka till.
Man skulle kunna tänka sig en lösning där man tar ut frånluften genom kaminen - givetvis reglerat med ett spjäll.
Det är enkelskrov i stål som är invändigt målat med antikondensfärg (Kefa Grafotherm) och sen ligger det stenull dikt an mot skrovet. Mer om min "isoleringsfilosofi" här på bloggen.
Nu har jag knåpat ihop ett litet schema på hur värmesystemet kan tänkas se ut:
Hur ser det ut? Någon som har tips på förbättringar? Jag måste väl kanske in med lite ventiler, säkerhetsventiler, backventiler etc...
Det jag har i dagsläget är 2 st acktankar Verticell på 500 L styck, ett slutet expansionskärl på 150 L, en laddautomatik Termovar Electronic, Webastovärmare ca 10 kW, vattenmantlad kamin Maja 12 kW, en shuntstyrning och lite cirkulationspumpar.
Planen är att först koppla ihop ett minimalt system. Detta är tankarna, EN kamin, laddautomat, expansionskärl och en stor fläktkonvektor jag har liggandes.
Hur ser det ut? Någon som har tips på förbättringar? Jag måste väl kanske in med lite ventiler, säkerhetsventiler, backventiler etc...
Det jag har i dagsläget är 2 st acktankar Verticell på 500 L styck, ett slutet expansionskärl på 150 L, en laddautomatik Termovar Electronic, Webastovärmare ca 10 kW, vattenmantlad kamin Maja 12 kW, en shuntstyrning och lite cirkulationspumpar.
Planen är att först koppla ihop ett minimalt system. Detta är tankarna, EN kamin, laddautomat, expansionskärl och en stor fläktkonvektor jag har liggandes.
Jag har fått en kommentar på bloggen från Patric:
Jag har aldrig sett den varianten att seriekoppla ackumulatortankar. Någon som har erfarenhet av det? Det känns som att man förlorar skiktningen helt men å andra sidan kanske man får en varmare och en kallare tank som fungerar liknande skiktning?
Serie kopplat är bra så länge man har värmen på men stoppar man värmen finns inget som trycker fram vattnet till tank nr 1 och därför kan man behöva kranar som ställer om till paralellkopplat på sommaren om man tänker elda för vv i alla fall.