Anna_H Anna_H skrev:
Jag har sett många trevliga badrum under snedtak. Ett par takfönster ger mycket ljus, extra takhöjd vid fönstret, men utan insyn. Mysigt att ligga i badkaret och titta ut på stjärnorna.
Ja men precis.

TS:
Jag har snedtak i badrummet och ser det absolut inte som en begränsning. Vi har >200cm i duschen som dessutom är rejält tilltagen med sina 1.15x1.2m . Ovanför WC stolen har vi ett för vårat badrum, gigantiskt takfönster som ger mycket ljus, en otrolig luftighetskänsla och bra vädringsmöjligheter :)

Som bonus så kan man sitta och titta på himlen medan man uträttar sina behov :love:
 
O
T toolman77 skrev:
Helt rätt om mansardtak, jag tänkte fel

1,9meter gäller som minimihöjd för att det skall räknas som våning. Det verkar dock finnas ett undantag för vind som inte fanns eller kommunen inte ville kännas vid 2014 när jag byggde. Följaktligen har jag 1,89m i takhöjd på vinden...

[länk] (sid 40)

"Brukbart utrymme För att ett utrymme ska vara brukbart ska tre kriterier vara uppfyllda:

• Utrymmet måste vara möjligt för människor att ta sig in i via dörröppning, trappa, stege eller lucka. Utrymmet behöver dock inte uppfylla de krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga som anges i 8 kap PBL, för att räknas som brukbart.

• Utrymmet måste ha ett beträdbart golv. Alla sorters avjämnade ytor räknas som golv, oavsett material. Däremot ska inte inspektionsbryggor eller motsvarande över isolering ses som beträdbart golv.

• Utrymmet måste ha en rumshöjd av minst 1,90 m på en bredd av minst 0,60 m. Ett brukbart utrymme motsvarar alltså vad som i areamätningssammanhang anses vara mätvärt. Även ett utrymme som bara är brukbart till en viss del räknas som våning enligt huvudregeln."

"Begreppet våning Huvudregeln är att alla utrymmen i en byggnad som begränsas uppåt av ett tak och nedåt av ett golv och som är brukbara är våningar. Antalet våningar i en byggnad är summan av sådana utrymmen som är belägna över varandra."

"Undantag från en byggnads våningsantal Trots huvudregeln om att alla brukbara utrymmen med golv och tak i en byggnad är våningar, så ska en våning inte räknas till våningsantalet om: 1. Avståndet mellan våningens golvnivå och byggnadshöjden är mindre än 1,5 meter. Undantaget är avsett att tillämpas på en byggnads översta våningar. Exempel på när det kan gälla är vind och indragen takvåning. Med golvnivå avses golvets översta del, det vill säga det färdiga golvet."
Det där dokumentet är endast ett förslag på hur det skulle kunna hanteras, framtaget av Boverket. Det är med andra ord inget kommunerna kan och ska följa så att säga. För att göra det måste förslaget beslutats vilket inte skett ännu. Men det vore väldigt bra om det blev så eftersom våningsantal och byggnadshöjd etc. lämnar så mycket öppet för olika tolkningar. Bättre vore att försöka reda ut detta än att lägga ner en massa tid och resurser på att införa olika undantag på det sätt som gjort de senaste åren. :)
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
Mikael_L
Bygg inte några 1,90 meter, inredd övervåning är ju tillåtet så det finns inget skäl att trixa med detta.


Vad gäller takkupa så bör du kanske ta en dialog med kommunen. Ty det är inte 100% klarlagt över hur man mäter byggnadshöjd när det är en takkupa inblandad. Ganska säkert är att du inte kan låta kupan uppta mer än 33% av husbredden, men en del kommuner tolkar det mycket mer strikt än så också.
 
Den här tråden belyser (igen) hur bisart det svenska regelsystemet är.

Alternativ 2 kanske skulle ge en vackrare fasad än alternativ 1. Men får inte byggas.

Överlag tvingas alla "fixa och trixa" för att maximera volym och yta inom ramen för, generellt, föråldrade detaljplaner istället för att få bygga som man vill på sin mark så länge som en stor majoritet av grannar/berörda är OK med detta och man tar ansvar för infrastrukturen.

De detaljplaner som tas fram, alldeles för långsamt och inte alls i den takt som krävs för att uppgradera Sverige, tas fram så att vi kan fortsätta bygga mediokert men inte mer.

En bra sanity-check på en detaljplan kunde vara om man med ny detaljplan t ex skulle få bygga en vacker klassisk Lidingö-villa anno 1912. Om det inte går - vad är det isåfall man reglerar för? Att fortsätta förfula landet?

Det finns ca 100.000 detaljplaner i landet och det tillkommer/ändras ca 1500-3000 st per år. Om man tar hänsyn till nya detaljplaner så betyder det att kanske 1500st/år är förändringar av befintliga planer. Det betyder att en genomsnittlig detaljplan i Sverige, med den kapacitet som finns hos våra kommuner, är någonstans 60-70 år! Vem idag vet hur Sverige ser ut om 60-70 år? Vem för 60-70 år sedan hade en aning om hur Sverige skulle se ut idag?

Vi har ett systemfel i vårt planmonopol.
 
  • Gilla
BerlinCalling
  • Laddar…
P petersthlm skrev:
Den här tråden belyser (igen) hur bisart det svenska regelsystemet är.

Alternativ 2 kanske skulle ge en vackrare fasad än alternativ 1. Men får inte byggas.

Överlag tvingas alla "fixa och trixa" för att maximera volym och yta inom ramen för, generellt, föråldrade detaljplaner istället för att få bygga som man vill på sin mark så länge som en stor majoritet av grannar/berörda är OK med detta och man tar ansvar för infrastrukturen.

De detaljplaner som tas fram, alldeles för långsamt och inte alls i den takt som krävs för att uppgradera Sverige, tas fram så att vi kan fortsätta bygga mediokert men inte mer.

En bra sanity-check på en detaljplan kunde vara om man med ny detaljplan t ex skulle få bygga en vacker klassisk Lidingö-villa anno 1912. Om det inte går - vad är det isåfall man reglerar för? Att fortsätta förfula landet?

Det finns ca 100.000 detaljplaner i landet och det tillkommer/ändras ca 1500-3000 st per år. Om man tar hänsyn till nya detaljplaner så betyder det att kanske 1500st/år är förändringar av befintliga planer. Det betyder att en genomsnittlig detaljplan i Sverige, med den kapacitet som finns hos våra kommuner, är någonstans 60-70 år! Vem idag vet hur Sverige ser ut om 60-70 år? Vem för 60-70 år sedan hade en aning om hur Sverige skulle se ut idag?

Vi har ett systemfel i vårt planmonopol.
Men tror du verkligen det hade blivit bättre om man fick bygga som man ville så länge grannarna är ok med det?

Jag ser många problem med det, dels blir det ju grannhörande för varje fastighet som ska uppföras. Det lär dessutom bli en jobbigare process att få igenom bygglov, för omfattar grannhörandet tex 5 grannar och en inte gillar det, ja då blev det genast en process av det hela.

Har du däremot en detaljplan som du följer, ja då är ju den biten redan utförd.

Andra faktorer kan ju vara solläge, hur stora tomterna är osv.

Dagens detaljplaner tycker jag generellt är ganska tillåtande. Oftast brukar det ju röra sig om att man får ha en byggyta på max 30% av tomtens storlek. Har du då en tomt på 900kvm så blir det ca 300kvm byggyta. Det är inte ett litet hus. Vidare kanske du får ha inredd vind, ja då är du uppe på ~500kvm bruttoyta. Det finns nog ingen i detta land som kan mena på att de behöver mer yta än så.

Värre är det nog med äldre detaljplaner som reglerar en mark där ett nybygge ska uppföras, då reglerna för hur ett bostadshus får byggas ändrats avsevärt. En detaljplan från 60-talet kanske bara tillåter 100kvm byggyta, något som funkade på den tiden men idag, med alla tillgänglighetsregler så får man knappt till ett hus med 3 sovrum på den ytan.

Och det märks också, finns nog knappt ett 60-talshus i detta landet som "klarat" dagens krav.

Jag håller dock med om att det tar för lång tid att ta fram nya detaljplaner, men det är ett stort arbete så viss förståelse har jag ändå.
 
J Jarlsgård skrev:
Men tror du verkligen det hade blivit bättre om man fick bygga som man ville så länge grannarna är ok med det?

Jag ser många problem med det, dels blir det ju grannhörande för varje fastighet som ska uppföras. Det lär dessutom bli en jobbigare process att få igenom bygglov, för omfattar grannhörandet tex 5 grannar och en inte gillar det, ja då blev det genast en process av det hela.

Har du däremot en detaljplan som du följer, ja då är ju den biten redan utförd.

Andra faktorer kan ju vara solläge, hur stora tomterna är osv.

Dagens detaljplaner tycker jag generellt är ganska tillåtande. Oftast brukar det ju röra sig om att man får ha en byggyta på max 30% av tomtens storlek. Har du då en tomt på 900kvm så blir det ca 300kvm byggyta. Det är inte ett litet hus. Vidare kanske du får ha inredd vind, ja då är du uppe på ~500kvm bruttoyta. Det finns nog ingen i detta land som kan mena på att de behöver mer yta än så.

Värre är det nog med äldre detaljplaner som reglerar en mark där ett nybygge ska uppföras, då reglerna för hur ett bostadshus får byggas ändrats avsevärt. En detaljplan från 60-talet kanske bara tillåter 100kvm byggyta, något som funkade på den tiden men idag, med alla tillgänglighetsregler så får man knappt till ett hus med 3 sovrum på den ytan.

Och det märks också, finns nog knappt ett 60-talshus i detta landet som "klarat" dagens krav.

Jag håller dock med om att det tar för lång tid att ta fram nya detaljplaner, men det är ett stort arbete så viss förståelse har jag ändå.
Jag håller med om att min tanke har brister. Jag har inte en färdig lösning.

Jag är däremot helt övertygad om att vårt nuvarande system är broken.

Lyfter vi blicken (100 000 detaljplaner + förnyelsetakten) ser vi att systemet är alldeles otillräcklig för den växande och föränderliga värld vi lever i trots de stora resurser som kommunerna kostar. Vi har inte möjlighet att skjuta till mer resurser till kommunerna för detta ändamål då det är så många andra områden som är eftersatta (rättsväsendet, polisen, sjukvården, skolan). Alltså är vi i en dead end.

(Att tro att vi ska få fram fler bra uppdaterade detaljplaner i tillräcklig takt är naivt önsketänkande. Utfallet säger allt).

Utöver detta sitter en tjänstemannakår ute hos kommunerna som är skolade i att byggnation ska ske funktionellt men inte nödvändigtvis estetiskt varför de nya detaljplaner som trots allt tas fram är utformade att möjligen tillåta stora, men många med mig menar, inte nödvändigtvis vackra hus. Varför finns det hundratusentals engagerade i arkitektupproren numera?

Så testet blir igen: Kan de som vill och har råd få bygga klassiskt vackra hus a la Saltsjöbaden få göra det i de nya detaljplaner för villaområden som kommunerna tar fram?

Jag har fortfarande inte sett ett enda sådant exempel där det är möjligt. Det spricker alltid på byggnadshöjd, nockhöjd eller någonting annat. (Jag blir gärna överbevisad, ge mig gärna ett positivt exempel). Att få bygga lådhus går däremot hur bra som helst.
 
Jag säger inte att du har fel, det ligger mycket i vad du säger!

För att ta sthlms villan först så nej, den lär nog aldrig få byggas så som det en gång i tiden byggdes. Det är tillgänglighetsreglernas fel, att ha en upphöjd veranda som ett exempel kommer du aldrig få igenom. Rent visuellt kan du däremot säkert få till det, om du placerar det i marknivå.

Gällande det rent estetiska så får man inte som bygglovshandläggare ha en personlig blick på det. Det jag tycker är fult kan någon annan tycka vara fint, allt blir ju upp till den enskilde individen och att överlåta det till antingen en handläggare eller grannar kommer aldrig bli bra.

Hade detaljplaner kunnat göras ännu mer styrande? För att skapa ett mer enhetligt byggande och få en sammanhängande karaktär? Absolut.. Men det finns ju faror med det också, tex att ingen vill bygga pga att de inte får den friheten de vill ha.

Så ja du... Det är svårt att svara på om ännu mer frihet hade gjort det bättre, för det hade lika gärna kunnat gå åt andra hållet
 
Men OM alternativ 2 nu hade varit godkänd i detaljplanen, så hade folk ändå fixat och trixat för att få in en 3e våning istället. Det spelar ingen roll hur gränser utformas. Det kommer alltid att finnas en önskan att försöka tänja på reglerna.

Enda sättet att komma ifrån det, vore ett helt fritt byggande. Men väljer man att helt avstå från regler, så kommer vi att få fallen där någon bygger ett skyskrapehotell på 100 våningar på din granntomt, eller ett stålverk i nästa kvarter.

Att en detaljplan "lever" i 60 - 70 år tycker jag inte är något problem i det generella fallet. Det finns i vissa planer "idiotregler", men det hör till undantagen. Jag såg ex. ett fritdshus där man nyligen hade gjort en enradsändring av detaljplanen för området. Planen från 60 talet hade ett explicit förbud mot att dra in vatten eller avloppsledningar på fastigheten. Det skulle finnas sommarvatten vid tappställe på tomtgränsen. När kommunen sedan drog dit kommunalt VA, så insåg de att en anslutning (som var obligatorisk) skulle bli planstridig.

Men en vanlig konflikt i detaljplanesammanhang, är när en detaljplan från ex. 70-talet är utformad för att ge en karaktär av fritidshusområde. Ofta små byggrätter, krav på stora tomter osv. Så numera vill folk bygga stora permantbostäder i området, och blir sura när planen inte tillåter det. Men antag att jag vill ha ett fritidshus, köper en liten stuga för ex. 5 år sedan. Sedan efter några år så är plötsligt alla granntomter bebyggda med stora 300 kvm villor, min lilla 50 kvm stuga ligger inklämd och ser bara märklig ut i området. Karaktären ändras totalt. Jag tycker det är rimligt med en viss seghet i den typen av förändringar. Om jag köpt den där stugan så är det rimligt att områdets karaktär skall kunna förbli skyddad, inte för all evighet, men iallafall för 15 - 20 från det att det börjar bli tryck/åsikter om förändring. Köper jag i ett område där det redan är uppenbart att området håller på att konverteras till åretruntboende, så får jag skylla mig själv om detaljplanen följer med efter några år.

Men man måste komma ihåg att det är inte bara att ändra och tillåta permanentbostäder, för kommunen, de måste följa effter med utbyggnad av skolor, vård, kommunikationer osv.
 
  • Gilla
AndersOhrt och 1 till
  • Laddar…
Här i området där jag bor, så finns det en mix av planer från 20-talet och frammåt. Stadsbyggnadskontoret har konstaterat att området utmärks av den stora variationen av byggnadsstilar. Och det innebär att de vill att man bygger annorlunda. Försöker du bygga ett hus som är likadant som resten av husen i kvarteret, så kommer de att rynka på pannan, även om de kanske inte direkt kan avslå bygglovet.
 
Håller med @hempularen

Lagarna är där för att följas, och om du ändå tycker du tex inte får bygga så stort som du vill, ja då har du köpt fel tomt :)


Jag är kanske av en jäkligt skev karaktär, men tycker snarare att det är en utmaning. Detaljplanen begränsar mig och ger mig riktlinjer till hur jag får lov att uppföra en bostad, ja då är det ju mitt jobb att få till det jag vill utan att strida mot de gränser som blivit satta.


Tittar man på dagens trend med att rita sitt egna hus så tror jag att detaljplanen gör ganska stor nytta! Jag vet inte hur många planritningar jag sett där man ritat upp hur man vill ha det, man känner sig skit duktig och slutresultatet är ett hus med 3 sovrum på 300kvm. Det är I mina ögon att ha misslyckats. En arkitekt som gör ett yteffektivt men inte nödvändigtvis litet hus hade garanterat kunnat göra det huset avsevärt mkt mindre och dessutom inom detaljplanens gränser.

Nä, jag är för att detaljplanerna är som de är (y) och inte bara pga att jag studerar till det jag gör :surprised:
 
  • Gilla
AndersOhrt och 1 till
  • Laddar…
J Jarlsgård skrev:
Håller med @hempularen

Lagarna är där för att följas, och om du ändå tycker du tex inte får bygga så stort som du vill, ja då har du köpt fel tomt :)


Jag är kanske av en jäkligt skev karaktär, men tycker snarare att det är en utmaning. Detaljplanen begränsar mig och ger mig riktlinjer till hur jag får lov att uppföra en bostad, ja då är det ju mitt jobb att få till det jag vill utan att strida mot de gränser som blivit satta.


Tittar man på dagens trend med att rita sitt egna hus så tror jag att detaljplanen gör ganska stor nytta! Jag vet inte hur många planritningar jag sett där man ritat upp hur man vill ha det, man känner sig skit duktig och slutresultatet är ett hus med 3 sovrum på 300kvm. Det är I mina ögon att ha misslyckats. En arkitekt som gör ett yteffektivt men inte nödvändigtvis litet hus hade garanterat kunnat göra det huset avsevärt mkt mindre och dessutom inom detaljplanens gränser.

Nä, jag är för att detaljplanerna är som de är (y) och inte bara pga att jag studerar till det jag gör :surprised:
Jag håller fullständigt med dig, då är väl jag också skev. ;)

Många upplever att detaljplanens bestämmelser begränsar, men den skapar också utmaningar. Man tvingas att tänka ett steg längre för att få till den bästa möjliga byggnaden inom angivna gränser. Där kommer även in ekonomi som ytterligare en parameter att ta hänsyn till. Tomtens läge och omgivning ska också beaktas för att det ska bli en bra helhet. Det går att få till bra byggnader under givna förutsättningar om man inte låser sig vid en idé och vägrar släppa den. Då kan detaljplanen bli ett hinder.

Många (min personliga åsikt) börjar i fel ände. Först väljer de hus i katalog, sen köper de en tomt och lämnar in bygglov. Där blir det stopp på grund av detaljplanebestämmelser som husbyggaren inte kände till. Lägg sen till att du varit inne i planlösningen och ändrat så tillgängligheten inte uppfylls. Det är upplagt för besvikelse.

Det där med smak, fint och fult, är en annan fråga, där tycker vi alla olika. Men ett hus som är väl genomtänkt och där det går att ”läsa” huset och förstå varför utformningen blivit som den blivit, att detaljer inte bara ”råkat” hamna på ett ställe, gör det i sig vackert och harmoniskt (min åsikt igen). Ett hus kan ha en kulör (eller ett material, eller något annat) jag egentligen inte tycker om, men ”säljer” du in det med en bra motivering har jag lättare att tycka om det. Det är god arkitektur. :)
 
  • Gilla
AndersOhrt och 1 till
  • Laddar…
J Jarlsgård skrev:
Jag säger inte att du har fel, det ligger mycket i vad du säger!

För att ta sthlms villan först så nej, den lär nog aldrig få byggas så som det en gång i tiden byggdes. Det är tillgänglighetsreglernas fel, att ha en upphöjd veranda som ett exempel kommer du aldrig få igenom. Rent visuellt kan du däremot säkert få till det, om du placerar det i marknivå.

Gällande det rent estetiska så får man inte som bygglovshandläggare ha en personlig blick på det. Det jag tycker är fult kan någon annan tycka vara fint, allt blir ju upp till den enskilde individen och att överlåta det till antingen en handläggare eller grannar kommer aldrig bli bra.

Hade detaljplaner kunnat göras ännu mer styrande? För att skapa ett mer enhetligt byggande och få en sammanhängande karaktär? Absolut.. Men det finns ju faror med det också, tex att ingen vill bygga pga att de inte får den friheten de vill ha.

Så ja du... Det är svårt att svara på om ännu mer frihet hade gjort det bättre, för det hade lika gärna kunnat gå åt andra hållet
Jag skulle säga att den estetiska aspekten diskuteras i ett bygglov. Det är inte bara teknik och ”hårda fakta” som behandlas i granskningen. Det ska finnas arkitektkompetens knutet till stadsbyggnadskontoret om handläggarna själva inte har det. Däremot kan arkitekten/handläggaren inte säga till någon vad som är fult eller fint, olika smak som sagt, men ett tränat öga kan se till helhet och sammanhang, omgivning mm mm (men det behöver jag väl inte förklara för dig Jarlsgård :) ) och ha en diskussion med sökanden. Det är däremot alltid svårt att att argumentera för de estetiska ”mjuka” värdena och lagstödet är dåligt i PBL. (Se punkt 2 i klippet). Min erfarenhet är att byggnadsnämnden i orter med högt bebyggelsetryck ser mer till estetik och utformning (de kan sätta krav helt enkelt) medan BN i en del mindre kommuner är mer av åsikten ”det är väl kul att nån vill bygga här”.[/QUOTE]
 
  • Texturtag från Plan- och bygglagen (2010:900) med krav för byggnader gällande ändamål, form och tillgänglighet.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Är allt för väl bekant med den, studerar till just bygglovshandläggare (så är la lite partisk, vill ju att det ska finnas behov för mig i framtiden ;))

Men eftersom pbl är en tolkningslag så är ju även den delen en tolkningsfråga. Passar ett toppmodernt kubiskt hus in i ett småhusområde från 50-talet?nej det kanske det inte gör, trots detta finns det flera exempel på där det byggts sådana hus, ex villa mölle som inte stämmer överens med omkring liggande hus :surprised:

Så det är en svår grej det där. Man ska bedöma utifrån omgivning osv men du får inte använda dig av din personliga åsikt för då är du ute på djupt vatten.. Inte helt lätt!
 
J Jarlsgård skrev:
Är allt för väl bekant med den, studerar till just bygglovshandläggare (så är la lite partisk, vill ju att det ska finnas behov för mig i framtiden ;))

Men eftersom pbl är en tolkningslag så är ju även den delen en tolkningsfråga. Passar ett toppmodernt kubiskt hus in i ett småhusområde från 50-talet?nej det kanske det inte gör, trots detta finns det flera exempel på där det byggts sådana hus, ex villa mölle som inte stämmer överens med omkring liggande hus :surprised:

Så det är en svår grej det där. Man ska bedöma utifrån omgivning osv men du får inte använda dig av din personliga åsikt för då är du ute på djupt vatten.. Inte helt lätt!
Nu börjar vi spåra lite OT i en diskussion kring god arkitektur men här är ett exempel från Landskrona. Illa omtyckt av många men fick stadsbyggnadspris.

Haha, en handläggarkompis! Då förstår jag att dina synpunkter liknar mina... välkommen till byråkratins värld! ;)
Säg till om du vill ha ”insidertips”.
 
  • Modern vit arkitektur vid en kullerstensgata bland traditionella hus, Stadsbyggnadspris-vinnare i Landskrona.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
M MetteKson skrev:
Här är ett exempel från Landskrona. Illa omtyckt av många men fick stadsbyggnadsprojekt.

Haha, en handläggarkompis! Då förstår jag att dina synpunkter liknar mina... välkommen till byråkratins värld! ;)
Säg till om du vill ha ”insidertips”.
Det huset är jag allt bekant med, var i Landskrona senast igår så :crysmile:

Ja men dåså! Insidertips är alltid intressant ;)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.