Hur skulle det rent praktiskt gå till att "fördela pengarna utifrån vad som man gör hemma eller inom familjen"? Skulle då den ena parten skita i att städa, tvätta och diska mot att få mindre pengar? Skulle vissa uppgifter vara mer värda? Skulle man betala sin fru för att tex städa? I ett sunt förhållande så strävar man väl efter att lägga ner lika mycket tid på familjen och hemmet, sen kanske man inte gör exakt samma saker av naturliga skäl. När min fru gick ner i tid så var inte det för att ligga på soffan utan för att kunna hämta barnen tidigare och kanske ha middagen klar på fredagen när jag kommer hem från jobb.A AndersS skrev:Men att bara fokusera på att dela pengar blir lite snedvridet, det är ju ett liv man lever och vissa prioriterar att få köpa "saker" medan andra kanske värderar ledig tid för sina fritidsintressen. Nu hårddrar jag det för att visa på att enbart lika uppdelning av pengar egentligen inte säger så mycket, man skulle till och med kunna fördela pengarna utifrån vad som man gör hemma eller inom familjen.
Eftersom vi delar på hushållsuppgifterna också så har vi lika mycket tid och pengar att äga åt oss våra hobbies, ser inte hur något förhållande skulle börja knaka för att att man ger varandra samma möjligheter.A AndersS skrev:
Tycket inte du ska slänga dig med ord som trångsynta i detta fall. Självklart står jag för mina åsikter. Det hela handlar väl om man vill dela med sig eller inte.Nyfniken skrev:
Vilka andra drivkrafter finns för icke delad ekonomi än att man vill behålla mer av sin egen inkomst, till sina egna hobbies, till sina egna inköp? Symptomatiskt i denna tråd är ju att i stort sett alla som förordar delad ekonomi av en händelse också är den som tjänar mest.
Sen vill jag minnas att du har skrivit i tråden att ni inte betalar lika mycket men behåller lika. Detta är väl delad ekonomi?
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 613 inlägg
Tror mer det handlar om en känsla av frihet. Att egenmäktigt kunna ta beslut utan att blanda in andra parter.
Förstår att många tycker det är skönt att ha egna fickpengar som man rör sig med.
Förstår att många tycker det är skönt att ha egna fickpengar som man rör sig med.
Jag tycker också man ska frihet med egna fickpengar som jag göra vad man vill med, där är vi nog helt överens. I mitt fall ifall om vi inte delade på utgifter/inkomster så skulle jag ha i storleksordningen 5ggr mer fickpengar än min fru. Så min fru får mer "frihet" med delad ekonomi och jag får lite mindre än vad jag skulle haft med separat ekonomi. Summa "frihet" är däremot konstant
Tror du att den som får sin fritid betald av någon annan känner sig fri?R RH_Garanti skrev:
Det gör en del för frihetskänslan och självkänslan att ha helt egna pengar att röra sig med.
Jag tror mer på alla andra teorier än din. Att barn skulle få ADHD för att deras pappa är föräldraledig eller jobbar deltid känns ungefär lika troligt som att jorden är platt. Största problemet är väl snarare att barn får för liten tid med både sin mamma och pappa i dagens samhälle.KnockOnWood skrev:
Nu är jag som vanligt föräldraledig i eftermiddag och får väl hålla tummarna för att dottern inte utvecklar ADHA p g a mig
/Krille
Tror inte du riktigt förstår eller kanske inte vill. Hon har ju helt egna pengar att röra sig med, hon jobbar 90%. Eftersom jag delar med mig av min inkomst så får hon mer att röra sig med. Jag ställer inga krav på motprestation för att jag delar med mig, tror du på allvar att frihetskänslan och självkänslan skulle minskas med ökande resurser?T tompaah7503 skrev:
Med ditt resonemang så antar jag att du skulle tacka nej om staten skulle erbjudit dig en månatlig betalning på 100kkr livet ut, för det skulle minska din "frihets- och självkänsla"?
Jag håller också tummarna!K Krille4 skrev:
Och snart kommer väl mamma hem och hjälper till att skänka trygghet och kärlek till er lilla flicka.
Finns inget svar på frågan, jag gjorde bara ett påstående för att påvisa att t.ex. dela pengar lika betyder inte att man lever rättvist. Några av mina fritidsintressen är lite skogsskötsel och skötsel av våra fastigheter (med tanke på ByggaHusforumet) som är till nytta för familjen ur ett totalekonimiskt perspektiv ska då pengarna till alla maskiner, som bara behövsR RH_Garanti skrev:
, räknas bort före man delar upp?Jag vet det finns inget svar
Vi gör det enkelt hos oss det och räknar ut vad alla måsten kostar för månaden, även frugans häst, och sedan frågar vi varandra om det finns något som ska handlas så vi vet ungefär vad som behövs, resten är fritt fram att använda för oss båda. Gäller det något extra så tar man ett snack med den andra som info.
Pengar som inte nyttjas under månaden går över till gemensamt sparande i någon form som ger mera än 0% på gemensamma lönekontot.
Men det är ju stor skillnad på att nyss flyttat ihop eller endast bott tillsammans under kortare period, mot att kanske levt tillsammans i 30-40år. Och framför allt hur mycket som finns på lönekontot varje månad
Det är inte mitt resonemang, så här fungerar det överallt där en starkare vill hjälpa en svagare.R RH_Garanti skrev:
Man skickar numera inte längre u-landshjälp i form av pengar och grejer utan i första hand försöker man alltid hjälpa de mindre bemedlade att få igång en egen verksamhet. Många som tvingats till socialbidrag vittnar om hur nedlåtande det är att tvingas ta hjälp och inte kunna klara sig på egen hand, helst vill de bara jobba och tjäna egna pengar. De här exemplena finns i många varianter och visar på att om människan kan klara sig själv så är det nästan alltid vad folk föredrar. Det stärker självkänslan.
Barn behöver man hjälpa ekonomiskt i livet. Men det är väl inte ett barn du är gift med.
Hon blir inte lyckligare av att jag öser mer pengar på henne, den saken är helt utredd.J Jarlsgård skrev:
För henne är det omtanke och omsorg som räknas. Inte kronor. Hon gillar inte att bli "köpt".
Men det är väl individuellt. Andra kanske trivs med det.
Redigerat: