Räknenisse skrev:
När man läser den i sammanhanget så handlar § 1 om att kommunen FÅR styra genom att göra planer och efter det kommer paragrafer som säger när kommunen SKA styra genom planläggning.

Kopplingen till bygglovet går via den andra paragrafen som TS fått hänvisat:
31 § Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9–11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900)
Jag förstår hur du menar, men jag köper inte tolkningen, delvis på grund av att kopplingen mellan paragraferna är en aning märklig.

kap 4, 2§ anmodar kommunen att upprätta en detaljplan, den är i sig inte ett hinder för TS att få ett bygglov.
Därtill måste det vara en stor efterfrågan på bebyggande i området, för att denna paragraf ska bli aktuell, det måste ju kommunen då visa, att det de facto finns en stor efterfrågan.

Vad 31§ säger är att antingen får sökanden bygglov rakt av, eller så måste kommunen, enl 4 kap ta fram en detaljplan. Dessa paragrafer ger inte kommunen stöd att avslå TS ansökan. Möjligen endast under förutsättning att kommunen beslutat och påbörjat en detaljplan för området och att TS då måste invänta den, men hur bygglov hanteras i ett sådant fall framgår inte riktigt här.
 
Protest thomasx! Kommunen har ingen skyldighet att ta fram en plan.

Det som står i 9:31 är att bygglov ska ges om inte vissa saker är uppfyllda och en av de sakerna är att det inte behöver prövas med en detaljplan. Såsom jag tolkar svaret TS har fått från kommunen så anser man att tillkommande bebyggelse i området måste prövas med detaljplan. Detaljplan är sen tyvärr någonting som är upp till kommunen att avgöra om de vill göra eller inte (följer av kommunala planmonopolet), det enda man kan göra som enskild utöver att föra dialog med kommunen (och ev. överklaga ett avslag om man anser att kommunen gjort en felaktig bedömning) är att ansöka om s.k. planbesked i vilket kommunen måste utreda och ta ställning till huruvida man avser upprätta en detaljplan eller inte. Dock är planbeskeden till skillnad från förhandsbesked om bygglov varken någonting bindande eller en garanti för någonting.

Bygglov om det pågår planläggning hanteras genom 9:28 PBL i vilket kommunen beslutar att bygglovsärendet inte ska prövas innan detaljplanen är klar (då finns sen en maxtid på 2 år, om inte den nya planen är klar kommer då bygglovsansökan att avgöras på de förhållanden som råder utan den nya planen dvs mot en ev. gammal plan eller via 9:31)
 
Verkligen tråkigt, man blir bara irriterad av att läsa sånt. Jag har aldrig förstått vad problemet är, i Sverige är vi begåvande med en oerhört lång kustremsa och en hel dle insjöar som många länder bara kan glömma, nog f-n kan både gräsänder och villaägare samsas om alla de hundratals mil kustremsa som finns. Självklart ska inte kusten byggas sönder, men med tanke på vilka arealer det finns borde kommun och länsstyrelse vara betydligt mer frikostiga med att sälja sjönära tomter. Det är dessutom märkligt att vissa kan få tillåtelse att bygga hus med egen brygga etc, medans på andra ställen är det totalt omöjligt. Tycker absolut ni ska driva detta vidare, och i alla fall kräva saklig argumentation som bygger på de regler som finns, inte på godtyckliga åsikter.

/S
 
Cicaro skrev:
...
Detaljplan är sen tyvärr någonting som är upp till kommunen att avgöra om de vill göra eller inte (följer av kommunala planmonopolet), det enda man kan göra som enskild utöver att föra dialog med kommunen (och ev. överklaga ett avslag om man anser att kommunen gjort en felaktig bedömning) är att ansöka om s.k. planbesked i vilket kommunen måste utreda och ta ställning till huruvida man avser upprätta en detaljplan eller inte.
...
Det där är väl en sanning med modifikation?

Vem som helst med tillräckliga kunskaper kan skapa ett detaljplaneförslag.
Om den sedan blir antagen av kommunen är naturligtvis en annan sak.

Där jag bor är det mycket vanligt, kanske rent av vanligast, att detaljplaner upprättas av privata bolag.
Den minsta planen jag känner till här omfattar bara två tomter.
Det är väl vad som kallas en frimärksplan :)
 
Cicaro skrev:
Protest thomasx! Kommunen har ingen skyldighet att ta fram en plan.

Det som står i 9:31 är att bygglov ska ges om inte vissa saker är uppfyllda och en av de sakerna är att det inte behöver prövas med en detaljplan.

Kondenserat står det så här

"
31 § Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan om åtgärden
inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2§

4 kap 2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett markområdes lämplighet för ett nytt byggnadsverk om byggnadsverket kräver bygglov, och om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande,
"


31§ gäller område utan detaljplan, och talar om "planläggning", medan 4 kap 2§ stipulerar att kommunen ska med en detaljplan pröva lämpligheten för ett byggnadsverk, om det råder stor efterfrågan för bebyggande i området. Paragrafen ålägger alltså kommunen att ta fram en detaljplan för området för att kunna pröva TS bygglov.

Det kanske inte är så det är tänkt, och det kanske inte är så det används i praktiken, men det är faktiskt så det står i lagen.
 
KnockOnWood skrev:
Det är väl vad som kallas en frimärksplan :)

Till skillnad från en fotbollsplan :)

Sorry, kunde inte låta bli ;)
 
Min tanke är att kärnan är att det ska göras i plan - som menat till skillnad från i ett lovärende.
Att betona formen för hur prövningen ska göras under vissa omständigheter alltså...

Och att det väsentliga i TS situation blir tolkning och bedömning av om dessa omständigheter är att betrakta som uppfyllda i hans fall.
 
Räknenisse: Rätt, 4:2 anger att följande åtgärder ska prövas genom ett planförfarande (om de ska kunna tillåtas). Den säger, tyvärr, inte att kommunen ska upprätta en detaljplan om någon vill genomföra dem.

Thomasx: Se ovan, Ska i 4:2 syftar bara till att reglera vilka frågor som måste prövas genom plan och inte bygglov (lite på samma sätt som 9:2-9 + PBF berättar vilket åtgärder som kräver bygglov.)

Tyvärr förstår jag att kommunen vill hänvisa till detaljplan och säga nej på en bygglovsansökan som huset ligger i utkanten på tät bebyggelse osv. Därmed inte sagt att de har rätt.
 
Vad trevligt att det är så många som engagerar sig i frågan!

I går förmiddags ringde handläggaren och pratade med mig.
Det gjordes tydligt att handläggarens uttalande inte gick att ändra på, men handläggaren tyckte att vi skulle kolla igenom och svara på de punkter vi inte tycker stämmer. Det skulle tydligen inte vara alltför ovanligt att nämnden inte går på handläggarens rekommendation.

Så vi tänker helt enkelt komma med en egen inlaga där vi försöker påvisa att handläggaren "har fel".
Jag ska under helgen försöka indentifiera handläggarens punkter och komma med motargument samt kommentarer på dessa.
 
harry73 skrev:
Vad står den streckade linjen för? Gräns för detaljplan eller nedgrävt ledning?
MIssade att svara på denna. Den streckade linjen är en markering för att där slutar kommunens fördjupade översiktsplan.
 
Nu börjar jag snart förstå hur deras dokument är formatterat!

I "Kommuniceringen" till mig finns följande mening:
Vi har granskat ert ärende och kan konstatera att den föreslagna platsen inte är lämplig att bebygga.
- Det stämmer inte, man har kommit fram till att den föreslagna platsen är lämplig att bebygga, men att den i så fall borde föregås av en detaljplan!

Följande är deras "summering" i "tjänsteskrivelsen" (hela skrivelsen innehåller samma stycken flera gånger, vilket har gjort den lite knepig att). Det blir dessa punkter jag får "försvara" mig mot.

Den föreslagna platsen är vackert belägen norr om kustvägen. Området har ett havsnära och attraktivt läge med utsikt över havet.
Att tillåta ett nytt enbostadshus uppförs medförs sannolikt fler önskemål om att få bygga i området. En sådan utveckling kan på sikt innebära påtaglig skada på riksintresset för kustzonen.
- Bostadshuset är arv till markägarens yngsta barn, där de tidigare två redan bor i området och ett fått styckat av och byggt 100m ifrån.
- Markägaren har inget intresse i att stycka av ytterligare mark då markägaren nyttjar denna till sin verksamhet på befintlig fastighet. Platsen i ansökan är vald i samråd med markägaren så att den inte påverkar verksamheten.
- Omkringliggande områden är idag tätt bebyggt med enbostadshus som bland annat ligger mellan kustvägen och kusten. Ett enbostadshus kommer inte innebära någon skada på riksintresset.
? Närliggande områden är kan enligt Fördjupad översiktsplan komma att bebyggas efter 2025. (Är detta någon fördel för mig?)

Under de senaste åren har flera ansökningar om bygglov utmed kustvägen inkommit och bedömningen görs att det råder ett högt bebyggelsetryck längs hela vägsträckan.
- Längs med kustvägen (räknat 1.2km västlig och 600m östlig riktning från föreslagen tomt) finns det ett fåtal fastigheter där det ej finns detaljplan och som har möjlighet att stycka av till tomtmark varav merparten av denna yta tillhör Serresjö 3:59, ägaren av denna fastighet känner inte till andra ansökningar.
- Inga underlag på faktiska ansökningar finns.
? Var hittar jag de då? Det är ju inget kommunen basunerar ut med!
? Är vi ens utmed kustvägen? Vi kommer ligga innanför annan fastighet.
? Väldigt svår att bemöta då jag inte hittar några underlag, och inte heller vet vilka kriterier som ställs på ett "högt bebyggelsetryck".

Den förslagna tomtplatsen ligger inom ett område där bostads och rekreationsintressen ska prioriteras framför jordbruksintresset. En sådan bostadsutveckling bör dock föregås av ett helhetsgrepp i syfte att klargöra hur en fortsatt utveckling av området norr om kustvägen ska ske avseende prioriteringen mellan bostadsutveckling och bevarandet av jordbruksmarken och skyddandet av riksintresset.
- Bostad är det ansökningen berör, området är enligt ÖP ett område där bostads och rekreationsintressen ska prioriteras framför jordbruksintresset
? Måste allt föregås av ett helhetsbegrepp? Det är ett bostadshus!


Ovanstående innebär att det finns ett stort behov av att hushålla med mark, samordna fysiska förhållanden och prioritera mellan motstående markanvändningsintressen. Denna sammanvägning ske lämpligast genom detaljplaneläggning.
- Kommunalt VA och el finns framdraget i området och är enkelt att ansluta sig till.
? Känner jag behöver lite fler argument här.


Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten och den nu föreslagna åtgärden riskerar att försvåra en sådan planerat utveckling.
- Ett enbostadshus försvårar inte eventuell framtida planläggning (2040?) nämnvärt.

Med stöd av ovanstående anser samhällsbyggnadsförvaltningen att ansökan strider mot kraven i 9 kap. 31§ plan- och bygglagen eftersom åtgärden bör föregås av detaljplan.
? Nått om att nej, detaljplan behövs ej.

Detta blev ett långt inlägg ser jag nu.
Förresten, borde man inte någonstans få in att markägarens intressen också borde vägas in i det hela?
 
Hemmakatten
Just det faktum att ni vill bygga ETT bostadshus på mark som inte är bebyggd tidigare (eller med enstaka hus) som kommunen eventuellt vill ha kvar som naturområde, gör det svårare för er att få bygglov. Hade ni velat bygga i utkanten av den lilla byn eller sammanhållen bebyggelse hade det varit mycket enklare att få bygglov.
 
Men området är ju i princip bebyggt, vi kommer bygga intill befintlig bebyggelse.
Området som berörs är idag en hästhage som under "marknadsdagarna" extraknäcker som parkering, naturvärdet måste vara försumbart.
 
harry73
Om ni kommer in med synpunkter, se till att använda lagom mycket juridiskt språk och lagom mycket hänvisningar till olika lagparagrafer.
 
  • Gilla
13th Marine
  • Laddar…
Just nu känns som planen är att hitta någon med lite mer kompetens inom området, gärna med lokalkännedom, som får hjälpa oss formulera vår inlaga i det hela.
 
  • Gilla
harry73
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.