Men va BRA! Återstår då "bara" att övertyga rätten att olägenheten är betydande i lagens mening.
Vi har faktiskt försökt att få honom att upphöra med sin passage under en längre tid utan framgång. Vi ansåg att det var så stort problem att ha honom, hans familj, barnbarn med vänner/bekanta springande fram och tillbaka flera ggr per dag inpå våra hus och över våra uteplatser/gräsmattor osv, att vi lämnade in en stämningsansökan mot honom för att få intrånget att upphöra.
Måste även påpeka att detta inte var första åtgärden från oss, utan först försökte vi diskutera med honom om att det inte var ok att gå som han gjorde. Denna person går det dock inte att diskutera med, varför vi anlitade en advokat som kontaktade honom mer formellt och meddelade vad vi ansåg och att om intrånget inte upphörde skulle vi gå vidare med detta för att få ett slut en gång för alla. Vi fick skriftliga svar om att han tänkte minsann inte sluta gå som han gör, och att han fick det enligt allemansrätten etc.
När vi till slut kom till muntlig förhandling på TR, och han hade med sig ett ombud, så ändrades sig hans utsaga totalt... Han skulle inte gå över vår fastighet längre, och om han mot förmodan skulle göra det någon gång, skulle han absolut inte kränka några hemfridszoner. TR ansåg det därför inte råda några oklarheter, varför vi som klagande fick stå för hans advokatkostnader....... Återigen tog rätten den enkla vägen ut istället för att för att behöva beblanda sig med allemansrättsproblematiken.
Men jag får ju säga att det var mycket magstarkt då han hela tiden, fram till den muntliga förhandligen, klart och tydligt uppgett att han tänker fortsätta gå som han gör. Och att rätten inte grävde lite djupare än att acceptera att han säger att han naturligtvis inte kommer kränka några hemfridszoner på sin passage. Det går ju inte att passera utan att komma 0-9 meter inpå dessa 4 hus.
Men det kanske är polisen man skall kontakta istället? Arrestera honom för hemfridskränkning.....
Måste även påpeka att detta inte var första åtgärden från oss, utan först försökte vi diskutera med honom om att det inte var ok att gå som han gjorde. Denna person går det dock inte att diskutera med, varför vi anlitade en advokat som kontaktade honom mer formellt och meddelade vad vi ansåg och att om intrånget inte upphörde skulle vi gå vidare med detta för att få ett slut en gång för alla. Vi fick skriftliga svar om att han tänkte minsann inte sluta gå som han gör, och att han fick det enligt allemansrätten etc.
När vi till slut kom till muntlig förhandling på TR, och han hade med sig ett ombud, så ändrades sig hans utsaga totalt... Han skulle inte gå över vår fastighet längre, och om han mot förmodan skulle göra det någon gång, skulle han absolut inte kränka några hemfridszoner. TR ansåg det därför inte råda några oklarheter, varför vi som klagande fick stå för hans advokatkostnader....... Återigen tog rätten den enkla vägen ut istället för att för att behöva beblanda sig med allemansrättsproblematiken.
Men jag får ju säga att det var mycket magstarkt då han hela tiden, fram till den muntliga förhandligen, klart och tydligt uppgett att han tänker fortsätta gå som han gör. Och att rätten inte grävde lite djupare än att acceptera att han säger att han naturligtvis inte kommer kränka några hemfridszoner på sin passage. Det går ju inte att passera utan att komma 0-9 meter inpå dessa 4 hus.
Men det kanske är polisen man skall kontakta istället? Arrestera honom för hemfridskränkning.....
Som sagt: Hemfridsbrott är en åtalsrubrik, och inget annat. Det är bara att ringa polisen, vilket inte har det minsta att göra med bygglov och strandskyddsdispens.
Den som använder denna sjöbod (nuvarande granne eller någon annan person) MÅSTE inte kränka hemfriden för att nyttja den. Därför kan sjöboden som sådan knappast utgöra olägenhet i lagens mening. In my humble opinion.
Den som använder denna sjöbod (nuvarande granne eller någon annan person) MÅSTE inte kränka hemfriden för att nyttja den. Därför kan sjöboden som sådan knappast utgöra olägenhet i lagens mening. In my humble opinion.
Därom tvistar de lärde. Tror nog att vad du säger kan stämma i de flesta fall, då det brukar finnas flera alternativ att ta sig till fots till en plats. I detta specifika fallet blir folk dock tvugna att gå inpå våra hus för att ta sig till lovsökt bod, vilket ofrånkomligen innebär en mycket betydande olägenhet för oss som bor i husen.
Och ja, han kan naturligtvis ta båten till och från sjöboden för att lämna och hämta saker där, men det kommer han inte göra. Han är mycket klar i flertalet skrifter till kommun och LST i nämnda ärende att han tänker gå tvärs över vår fastighet för att ta sig till och från sjöboden. I och med det och placering av hans hus måste det vara de försutsättningarna rätten skall ta hänsyn till.
Och ja, han kan naturligtvis ta båten till och från sjöboden för att lämna och hämta saker där, men det kommer han inte göra. Han är mycket klar i flertalet skrifter till kommun och LST i nämnda ärende att han tänker gå tvärs över vår fastighet för att ta sig till och från sjöboden. I och med det och placering av hans hus måste det vara de försutsättningarna rätten skall ta hänsyn till.
Nej, förvaltningsrätten är fri att exempelvis besöka platsen för att ledamöterna ska bilda sig en egen uppfattning. Man är inte alls helpantat beroende av mer eller mindre felaktiga partsinlagor.
Hej granne jag bor mitt emot dig på andra sidan fjorden och har följt detta med intresse eftersom jag har det likadant tror du att det finns möjlighet att få komma förbi och kika hur det ser ut på plats och se om man kan utbyta lite erfarenheter om våra luddiga allemansrätter o hemfrids zoner..eller handlar det om att gilla läget..