Nej, inte så relevant som du tror. För här handlar det on bygglov och inte bygglovbefriade åtgärdar.K klimt skrev:
Vill bara påpeka att påståendet om att kommunen inte kan ge medgivande till bygglovsbefriade åtgärder om det är de som är närmaste granne INTE stämmer. Våra grannar har fått kommunens medgivande att placera friggebod på tomtgräns mot kommunens mark. Kommunens mark är en lekplats som sköts av vår samfällighet (samfälligheten äger alltså inte marken, utan sköter bara om den). Ca 1,5 meter in på kommunen mark går staketet mellan grannen och lekplatsen.
Tomtgränsen för dessa två hus går alltså 30 cm från mexitegelväggen. Stugan är ännu inte på palts när googlebilen åkte förbi, men den står bakom Parkslidesnåret, med vägg i linje med mexitegelväggen.
Situationen i TS fall är enligt min mening snarlik, då det är GC-bana och inga sikt- eller brandrisker föreligger.
Tomtgränsen för dessa två hus går alltså 30 cm från mexitegelväggen. Stugan är ännu inte på palts när googlebilen åkte förbi, men den står bakom Parkslidesnåret, med vägg i linje med mexitegelväggen.
Situationen i TS fall är enligt min mening snarlik, då det är GC-bana och inga sikt- eller brandrisker föreligger.
Det beror på om marken är allmän. Typexempel en kommunal gata. Lekplatsen låter ju som det vore allmän mark, då skall det egentligen inte gå att få godkännande för en bygglovsbefriad byggnad. Eller om kommunen ger ett sådant medgivande så är det inte giltigt.
Om du bygger nära allmän mark, så måste du få in explicit godkännande från alla medborgare i Sverige, vilket givetvis är en omöjlighet.
Men om man tar det här aktuella fallet.
Det låter ju som uterummet har marknadsförts slarvigt, även om det kanske är bygglovsfritt, så krävs en bygganmälan. Om TS hade känt till det, så hade problemet aldrig uppstått (inte uterummet heller).
Nu står det där. Och frågan är då om man kan få undantag. Nej inte från reglerna om bygglovsbefriade byggen. Men det borde kunna gå att få igenom det som en mindre avvikelse från detaljplanens regler om man söker ett vanligt bygglov. Då gäller det att det bara strider mot detaljplanen genom att det är byggt nära gränsen. Om det fnns fler problem, som totalt för stor byggyta för tomten eller liknande så blir det problem.
Detta att få igenom det som en mindre avvikelse vid ett bygglov, är inget man kan få garantier för, detbehövs del välvilja från handläggaren. Om handläggaren säger nej. Så kan du begära att ärendet skall behandlas i byggnadsnämnden, där avgörs frågan i så fall av politiker. Skillnaden är att det börjar kosta pengar då, om ett ärende avslås i nämnden så får man ändå betala en stor del av bygglovsavgiften. Det är inte ovanligt att nämnden tillåter sådant som handläggarna avslår. Handläggarna arbetar strikt efter regelverket, och får egentligen inte lägga in eget tyckande i beslutet (...). Nämnden har större möjlighet att ta in lite sunt förnuft, men då gäller det ju att politikerna i nämnden har sunt förnuft.
Om du bygger nära allmän mark, så måste du få in explicit godkännande från alla medborgare i Sverige, vilket givetvis är en omöjlighet.
Men om man tar det här aktuella fallet.
Det låter ju som uterummet har marknadsförts slarvigt, även om det kanske är bygglovsfritt, så krävs en bygganmälan. Om TS hade känt till det, så hade problemet aldrig uppstått (inte uterummet heller).
Nu står det där. Och frågan är då om man kan få undantag. Nej inte från reglerna om bygglovsbefriade byggen. Men det borde kunna gå att få igenom det som en mindre avvikelse från detaljplanens regler om man söker ett vanligt bygglov. Då gäller det att det bara strider mot detaljplanen genom att det är byggt nära gränsen. Om det fnns fler problem, som totalt för stor byggyta för tomten eller liknande så blir det problem.
Detta att få igenom det som en mindre avvikelse vid ett bygglov, är inget man kan få garantier för, detbehövs del välvilja från handläggaren. Om handläggaren säger nej. Så kan du begära att ärendet skall behandlas i byggnadsnämnden, där avgörs frågan i så fall av politiker. Skillnaden är att det börjar kosta pengar då, om ett ärende avslås i nämnden så får man ändå betala en stor del av bygglovsavgiften. Det är inte ovanligt att nämnden tillåter sådant som handläggarna avslår. Handläggarna arbetar strikt efter regelverket, och får egentligen inte lägga in eget tyckande i beslutet (...). Nämnden har större möjlighet att ta in lite sunt förnuft, men då gäller det ju att politikerna i nämnden har sunt förnuft.
Kontakta ngn politiker i byggnämnden o förklara ert problem. Kanske kan öka chansen att lyckas m överklagande.
Fast överklaganden prövas av Länsstyrelsen, inte politikerna i nämnden. Så om beslutet redan är fattat gör det ingen skillnad att prata med politikerna. Om beslutet däremot ska tas upp i byggnadsnämnden är det så klart möjligt att dra sitt case för ledamöterna innan.Fadai skrev:
Exemplet med bygglov för hus nära en lekplats kab bero på stt kommunen avhänt sig skötseln till samfällighetsföreningen och att kommunen då beslutar utefter samfällughetens råd och önskemål.