Frågelistan är nästan värdelös. Den bygger ju på säljarens uppfattning om sakers tillstånd.richardke skrev:
Antag att säljaren faktiskt har fått ett godkännande från samfälligheten en gång. Och därmed anser sig ha byggt en friggebod helt enligt regelverket. Men så visar det sig att ett godkännande från samfälligheten är ogiltigt, samfälligheten har inte rätt att ge tillstånd (så kan det ev. vara). Då är det plötsligt ett svartbygge. Då blir saker osäkra. Borde jag som köpare inse att det omöjligt kan vara en bygglovsfri friggebod eftersom den ligger nära en allmäning (och ev. däremed aldrig kan vara en bygglovsfri friggebod), Och att säljarens påstående omöjligt kan vara sant, även om det säkert inte finns ngt. syfte från säljaren att luras, han tror allt är OK.
Frågan blir väl var man ska dra gränsen för vad som är rimligt att man ska behöva kontrollera av vad säljaren uppger? I princip innebär ju vad ni skriver att man alltid vid ett husköp måste kontrollera om bygglov för byggnad/er på tomten funnits och att de stämmer exakt med vad som nu står på tomten och hur hus nu ser ut. Alldeles oavsett att säljaren intygat att nödvändiga bygglov finns. Hur många gör det i samband med ett husköp i dag? Budgivning går på kanske två-tre dagar och att hinna få svar från kommunen och stämma av med vad som står på tomten idag blir ju mer eller mindre orimligt. Och om säljaren intygar något som hen inte har full koll på borde det rimligtvis ligga på säljarens ansvar att se till att hen har torrt på fötterna innan något intygas.
Hursomhelst, i mitt fall verkar det lösa sig efter kontakt med säljaren. Hen har bygglov och skulle skicka mig dokumenten idag.
Hursomhelst, i mitt fall verkar det lösa sig efter kontakt med säljaren. Hen har bygglov och skulle skicka mig dokumenten idag.
Det finns en dom från hovrättsnivå som länkats här på forumet någon gång förra året. Där man nämde att kontroll av bygglov inte ingår i undersökningsplikten. Men den frågan var en bifråga i målet, och jag vill minnas att det gällde en avvikelse från givet bygglov, inte ett totalt svartbygge. något i stil med att lovet föreskrev max 36 gr takvinkel, och det var 38 grader.
Det verkar för mig inte lika orimligt att ex. kontrollera att det överhuvudtaget finns ett bygglov för något alls.
Likväl som man måste kontrollera att säljaren verkligen äger den fastighet han säljer, en kontroll som ofta slarvas med i samband med köp från dödsbo.
Det verkar för mig inte lika orimligt att ex. kontrollera att det överhuvudtaget finns ett bygglov för något alls.
Likväl som man måste kontrollera att säljaren verkligen äger den fastighet han säljer, en kontroll som ofta slarvas med i samband med köp från dödsbo.
Redigerat:
En kontroll att säljaren äger fastigheten borde ju ligga på mäklarens ansvar? Och borde ju bli uppenbart i samband med lagfartsbegäran mm. För övrigt kan man ju fråga sig vad mäklaren har för ansvar i övrigt när det gäller att rätt uppgifter lämnas av säljaren. Fast man kan väl gissa på att mäklaren friskriver sig från ansvar för sådant som säljaren uppgivit. Det är kanske där som värdet av frågelistan ligger?
Hursomhelst, slutsatsen av hela diskussionen blir väl egentligen att ingenting av vad säljaren säger eller intygar är av värde. Man måste dubbelkolla själv innan man köper.
Hursomhelst, slutsatsen av hela diskussionen blir väl egentligen att ingenting av vad säljaren säger eller intygar är av värde. Man måste dubbelkolla själv innan man köper.
Om säljaren säger att erforderliga bygglov finns, och friggeboden kräver ett bygglov, så har säljaren sagt att bygglov för den finns. Om han har rätt eller fel är en annan sak, det är ändå vad han har sagt och det kan mycket väl vara sant.hempularen skrev:
Redigerat:
Hos oss är det så att är det en kommunal VÄG så måste det till bygglov, för att bygga nära den, MEN, om det är kommunal mark, som ingår i en Gemensamhetsanläggning (som är väg) för några hus, så är det bara ett grannmedgivande som kommunen gör som markägare.
Så din kommun skulle kunna ge dig ett grann-medgivande om närmare än 4,5 m, men ofta så är det villkorat på att de som ingår i GA säger ok också.
Ett grannmedgivande, är ju vansinnigt mycket enklare än ett bygglov, men det gällde i dessa fall friggebod. Fördelen med ett riktigt bygglov som grannen fick för det var nära kommunal väg, är ju att det räknas som komplementsbyggnad och INTE ingår i "friggebods-potten"....
Så din kommun skulle kunna ge dig ett grann-medgivande om närmare än 4,5 m, men ofta så är det villkorat på att de som ingår i GA säger ok också.
Ett grannmedgivande, är ju vansinnigt mycket enklare än ett bygglov, men det gällde i dessa fall friggebod. Fördelen med ett riktigt bygglov som grannen fick för det var nära kommunal väg, är ju att det räknas som komplementsbyggnad och INTE ingår i "friggebods-potten"....