Var inne på det men nu är detta med tiden en motsträvig sak. Men iaf. en kompis har ett vindverk med 24 generator, sen lagras strömmen i batterier vid ev. vindstilla, sedan trappas strömmen upp till 230 V i omkopplare.. och in i huset... enkelt beskrivet. Visst han kan ej köra både torktumlare, strykjärn och kaffebryggare på samma gång för då slår säkringen ifrån direkt men han har även en del liksom belysning på 12 V. som fönsterlampor, belysning i övrigt pch så... funkar utmärkt.
Och skatt? vet ni inte att man skall inte betala någon sådan...
Och skatt? vet ni inte att man skall inte betala någon sådan...
Använd en trefasmotor och koppla den till en elpatron i en acktank. På sommaren får du bygga en pool! Skall du ta ut ström kan det nog krävas kostbar reglering för att får 60 Hz vid alla olika varvtal som blir vid olika vindhastigheter.
En annan intressant idé är ett stålrör med en generator och turbin i ett förbipasserande vattendrag kopplat på samma sätt.
Jag väntar även på bränslecellen som man pluggar in i huset!!
En annan intressant idé är ett stålrör med en generator och turbin i ett förbipasserande vattendrag kopplat på samma sätt.
Jag väntar även på bränslecellen som man pluggar in i huset!!
Vad ska du med 60Hz till?mercixus skrev:
Du menade säkert 50Hz!
Har man den mot nätet kommer nätet att styra frekvensen när den väl är inkopplad, det är bara att se till att den är fasad i inkopplingsögonblicket.
Annars vore det ju ganska enkelt att ha ett antal vvb:s att värma + att man kör den direkt mot el-radiatorer (dom är ju frekvensoberoende).
http://www.windsave.com/
Har inte en aning om hur denna funkar med svenska normer. Men den säljs i Danmark så det borde väl inte vara omöjligt.
Har inte en aning om hur denna funkar med svenska normer. Men den säljs i Danmark så det borde väl inte vara omöjligt.
Jag har faktiskt konstruerat ett hobbykraftverk, så jag har kanske ett försprång över några av er. Det är en kusin till mig som har detta. Nu är det inte vind, utan vatten, så det är lite lättare. Vinden är byigare än flödet i ån.
Hursomhelst, han kör med en asynkrongenerator (en gammal motor). Styrningen är så enkel som möjligt, men godkänd av dåvarande Sydkraft för inkoppling, och då även försäljning av överskottsenergin, till nätet. De har vissa krav på faskompensering, övervakning, inkopplingsförsök, frånkoppling från spänningslösa nät, frekvensövervakning osv.
Nödstopp av generatorn är också en intressant fråga, då man måste starta en motor för att kunna få stopp på turbinen. Det finns mer än ett parallellt, sinsemellan oberoende system för att säkerställa det stoppet. Annars kan det bli obehagligt (dyrt).
Reaktiv effekt för magnetisering tar vi från nätet. Motorn har försetts med 8 skruvar och en induktiv givare för att få en enkel pulsgivare, så att vi kan kolla varvtalet. Spjällen styrs med en motor med frekvensomriktardrift och en skruvdomkraft. Finessen med frekvensomriktare är att den har ett mellanled med DC, som möjliggör reservkraftmatning från batterier. Annars kan man inte stänga spjällen om man inte har manöverström.
Start genom att öppna lite på spjällen, vänta på synkront varvtal (här 1000 varv/minut), koppla in till nätet och öppna lite mer, så att vi kommer upp i max effekt. Fallet är lite för lågt för att ta ut fullt av generatorn, men 22 kW ungefär brukar gå bra. 3 * 400 V, alltså.
Stopp i omvänd ordning. Det gäller att se till att generatorn inte rusar.
Generatorn ligger ju inte rätt i fasläge när man kopplar in den, men jämfört med kortslutningseffekten i nätet är dess effekt så liten, att det rättar till sig bums.
Att sen generatorn snurrar fortare än nätet är för att den är en asynkrongenerator. Annars ger den ingen effekt. Det elektromagnetiska fältet i generatorn går motsvarande 50 Hz, det ser nätet till.
Det finns två elmätare, med backspärrar. En för köp och en för sälj. Dystert nog får han inte lika mycket för det han säljer som för det han köper. Besparingen ligger snarare i det han inte köper. Ett ganska stort hus med elvärme och verkstad försörjs, utom när kompressorn går i verkstaden.
Den elström som används för eget bruk mäts inte, så där tas inte ut någon energiskatt på den.
En snabb titt på kraftverket i länken ovan visar att det fungerar som de moderna bensindrivna elverken. En annan kusin har ett sånt, så jag har konstaterat att det kör generatorn med variabelt varvtal, anpassat till effekten. Sen sitter det en växelriktare i verket, där man ser till att få ut 230 VAC och 50 Hz. Men det blir säkert dyrare med en inverter som ger 3 * 400 VAC, vilket man ju vanligtvis vill ha till normala installationer i Sverige.
Windsave tycks inte vara tänkt att leverera ut till nätet när man inte själv kan tillgodogöra sig hela den genererade effekten.
Enklaste konstruktionen är utan tvekan likströmsgenerator kopplad till elpatron i en ackumulatortank. Då behöver man inte krångla med några frekvenser. Det blir den värme det blir, helt enkelt.
Hursomhelst, han kör med en asynkrongenerator (en gammal motor). Styrningen är så enkel som möjligt, men godkänd av dåvarande Sydkraft för inkoppling, och då även försäljning av överskottsenergin, till nätet. De har vissa krav på faskompensering, övervakning, inkopplingsförsök, frånkoppling från spänningslösa nät, frekvensövervakning osv.
Nödstopp av generatorn är också en intressant fråga, då man måste starta en motor för att kunna få stopp på turbinen. Det finns mer än ett parallellt, sinsemellan oberoende system för att säkerställa det stoppet. Annars kan det bli obehagligt (dyrt).
Reaktiv effekt för magnetisering tar vi från nätet. Motorn har försetts med 8 skruvar och en induktiv givare för att få en enkel pulsgivare, så att vi kan kolla varvtalet. Spjällen styrs med en motor med frekvensomriktardrift och en skruvdomkraft. Finessen med frekvensomriktare är att den har ett mellanled med DC, som möjliggör reservkraftmatning från batterier. Annars kan man inte stänga spjällen om man inte har manöverström.
Start genom att öppna lite på spjällen, vänta på synkront varvtal (här 1000 varv/minut), koppla in till nätet och öppna lite mer, så att vi kommer upp i max effekt. Fallet är lite för lågt för att ta ut fullt av generatorn, men 22 kW ungefär brukar gå bra. 3 * 400 V, alltså.
Stopp i omvänd ordning. Det gäller att se till att generatorn inte rusar.
Generatorn ligger ju inte rätt i fasläge när man kopplar in den, men jämfört med kortslutningseffekten i nätet är dess effekt så liten, att det rättar till sig bums.
Att sen generatorn snurrar fortare än nätet är för att den är en asynkrongenerator. Annars ger den ingen effekt. Det elektromagnetiska fältet i generatorn går motsvarande 50 Hz, det ser nätet till.
Det finns två elmätare, med backspärrar. En för köp och en för sälj. Dystert nog får han inte lika mycket för det han säljer som för det han köper. Besparingen ligger snarare i det han inte köper. Ett ganska stort hus med elvärme och verkstad försörjs, utom när kompressorn går i verkstaden.
Den elström som används för eget bruk mäts inte, så där tas inte ut någon energiskatt på den.
En snabb titt på kraftverket i länken ovan visar att det fungerar som de moderna bensindrivna elverken. En annan kusin har ett sånt, så jag har konstaterat att det kör generatorn med variabelt varvtal, anpassat till effekten. Sen sitter det en växelriktare i verket, där man ser till att få ut 230 VAC och 50 Hz. Men det blir säkert dyrare med en inverter som ger 3 * 400 VAC, vilket man ju vanligtvis vill ha till normala installationer i Sverige.
Windsave tycks inte vara tänkt att leverera ut till nätet när man inte själv kan tillgodogöra sig hela den genererade effekten.
Enklaste konstruktionen är utan tvekan likströmsgenerator kopplad till elpatron i en ackumulatortank. Då behöver man inte krångla med några frekvenser. Det blir den värme det blir, helt enkelt.
Neodymium magneter tål 80-200 grader beroende på kvalitet... tyvärr så oxiderar den lätt så något skydd behövs vid utomhus montering tex epoxy.
ÄR svårt att få tag i stora magneter i sverige verkar det som.. om man inte köper 1000st
ÄR svårt att få tag i stora magneter i sverige verkar det som.. om man inte köper 1000st