Bouppteckning - inget testamente
Ett syskonpar ska ärva sin avlidna mor. Syskon1 bor på orten och har skött om modern i flera år (bl.a med vårdnadsbidrag), syskon2 bor en bit ifrån och har mest haft tfn-kontakt senaste åren. Det finns inget testamente och nu hävdar syskon1 att modern muntligen önskat att det skulle ärva allt. Syskon1 tycker att det absolut ska vara så med tanke på allt arbete hon lagt ner, syskon2 är frågande och har inte hört nåt sådant. Bohaget (från en lägenhet) är fördelat med huvuddelen till syskon1 med familj.
Syskon2 vill absolut inte ha någon konflikt och har ingen aning om vilka tillgångar som finns i form av likvida medel (ingen fastighet dock). Syskon2 är illa berörd av olika anklagelserna och vill helst ha allt avklarat, har inget intresse av pengarna men är osäker på om det kommer att räcka s.a.s. för att få slut på anklagelserna.
Syskon1 menar att bouppteckning kan klaras utan att syskon2 medverkar, bara att skriva på papper. Undrar nu hur bouppteckningsförfarandet går till, och om ev kvarlåtenskap i form av pengar i så fall delas mellan syskonen och sedan förs över från 2 till 1. Ska det skrivas några papper i sådana fall? Bör syskon2 hävda sin arvsrätt?
Står vid sidan och undrar.
Syskon2 vill absolut inte ha någon konflikt och har ingen aning om vilka tillgångar som finns i form av likvida medel (ingen fastighet dock). Syskon2 är illa berörd av olika anklagelserna och vill helst ha allt avklarat, har inget intresse av pengarna men är osäker på om det kommer att räcka s.a.s. för att få slut på anklagelserna.
Syskon1 menar att bouppteckning kan klaras utan att syskon2 medverkar, bara att skriva på papper. Undrar nu hur bouppteckningsförfarandet går till, och om ev kvarlåtenskap i form av pengar i så fall delas mellan syskonen och sedan förs över från 2 till 1. Ska det skrivas några papper i sådana fall? Bör syskon2 hävda sin arvsrätt?
Står vid sidan och undrar.
Livet är inte rättvist kan olika människor tycka. Men eftersom inget testamente finns så ärver syskonen 50% vardera.
Att syskon 1 lagt ner en massa arbete har ingen betydelse. Själv var jag i liknande situation, ett syskon som bor långt borta och jag som bott nära och hjälpt mina föräldrar. Men jag ser det som att jag, förutom en del arbete, även haft förmånen att få vara nära mina föräldrar i många år, vilket mitt syskon inte kunnat.
Att bråka är bara dumt. Finns det inga större tillgångar så tycker jag syskon 2 kan låta syskon 1 få lite mer om det känns bättre för denne. Det är viktigare att syskonen kan vara sams.
Formellt skall bouppteckning göras. Den KAN göras av något av syskonen, men om det inte känns bra kan man låta begravningsbyrån göra denna eller jurist. Alla tillgångar kommer sedan att fördelas av bouppteckningsmannen till arvingarna.
Att syskon 1 lagt ner en massa arbete har ingen betydelse. Själv var jag i liknande situation, ett syskon som bor långt borta och jag som bott nära och hjälpt mina föräldrar. Men jag ser det som att jag, förutom en del arbete, även haft förmånen att få vara nära mina föräldrar i många år, vilket mitt syskon inte kunnat.
Att bråka är bara dumt. Finns det inga större tillgångar så tycker jag syskon 2 kan låta syskon 1 få lite mer om det känns bättre för denne. Det är viktigare att syskonen kan vara sams.
Formellt skall bouppteckning göras. Den KAN göras av något av syskonen, men om det inte känns bra kan man låta begravningsbyrån göra denna eller jurist. Alla tillgångar kommer sedan att fördelas av bouppteckningsmannen till arvingarna.
Hoppas det inte var några misshälligheter i ditt fall. Problemet är att syskon1 ser det som omoraliskt, oetiskt att dela arvet lika, det handlar inte om att få lite mer utan syskon1 anser sig ha rätt till allt. Det bohag som fördelades var iofs kanske inte värt så mycket men syskon1 dikterade villkoren. Då nämndes inte något om likvida medel utan antyddes bara att syskon1 skulle står för bouppteckningen vilket skulle kunna antyda att det kan finnas betydande belopp (syskon1 har skött ekonomin).Hemmakatten skrev:
Oavsett vilket som sker finns det anledning att tro att osämjan består, tyvärr.
Kjell G
Utan att riktigt veta... Men jag tror det skall gå till så här.
Alla "delägare" till dödsboet skall bli inbjudna till bouppteckningen senast X antal dagar innan.
Bouppteckningen är väl egentligen bara en uppteckning över dödsboets tillgångar och skulder.
Tror detta dokument skall in till skatteverket (?) Tror det låg till grund för arvsskatten innan den avveklades...
Sen skall ett arvsskifte göras där man dela upp tillgångarna i dödsboet efter att eventuella skulder betalts.
Så om det varit jag som var syskon 2 hade jag sett till att vara med på en bouppteckning för att se vilka tillgångar som finns, och sen tagit ställning till hur mycket man skulle släppa till syskon 1.
Tips. Googla lite på Arvsskifte, bouppteckning mm så kan du hitta lite mer info.,..
Alla "delägare" till dödsboet skall bli inbjudna till bouppteckningen senast X antal dagar innan.
Bouppteckningen är väl egentligen bara en uppteckning över dödsboets tillgångar och skulder.
Tror detta dokument skall in till skatteverket (?) Tror det låg till grund för arvsskatten innan den avveklades...
Sen skall ett arvsskifte göras där man dela upp tillgångarna i dödsboet efter att eventuella skulder betalts.
Så om det varit jag som var syskon 2 hade jag sett till att vara med på en bouppteckning för att se vilka tillgångar som finns, och sen tagit ställning till hur mycket man skulle släppa till syskon 1.
Tips. Googla lite på Arvsskifte, bouppteckning mm så kan du hitta lite mer info.,..
Det låter ju onekligen som att syskon 1 redan anser sig ha rätt att inte bara få alla tillgångarna utan även att fördömma sitt syskon för något (antar att det handlar om dålig närvaro).
Konflikt låter det som att det redan är. Rent teoretiskt så kan syskon 1 få det till att det finns ett muntligt testamente. Men man kan aldrig testamentera bort mer än hälften av arvet till sina barn. Syskon 2 har rätt till minst sin laglott (=hälften av hennes arv).
Om det handlar om tillgångar av betydelse så tycker jag faktiskt inte att man skall avsäga sig sin laglott. Oavsett hur konflikträdd man är, eller hur dåligt samvete man har.
Konflikt låter det som att det redan är. Rent teoretiskt så kan syskon 1 få det till att det finns ett muntligt testamente. Men man kan aldrig testamentera bort mer än hälften av arvet till sina barn. Syskon 2 har rätt till minst sin laglott (=hälften av hennes arv).
Om det handlar om tillgångar av betydelse så tycker jag faktiskt inte att man skall avsäga sig sin laglott. Oavsett hur konflikträdd man är, eller hur dåligt samvete man har.
Jag har nyss skött bouppteckningen efter min far, så lite har jag snappat upp även om jag inte är expert på ämnet:
Finns inget skriftligt testamente så skall syskonen dela på arvet (med reservation för överlevande maka/make).
Bouppteckningen skall genomföras med alla arvingar närvarande samt två st "kunniga" upptecknare. En bouppteckning skall göras inom 3 månader och skickas in till skatteverket ! (http://sv.wikipedia.org/wiki/Bouppteckning)
Efter bouppteckningen gör man ett skifte (man skiftar dödsboet) detta kan dock göras efter ett rätt bra tag beroende på om hus skall säljas osv.
Hur syskon 2 sköter detta är svårt att bestämma för utomstående förstås - men juridiken är solklar.
Sen om syskon2 avstår en andel av arvet av vilke-anledning-som-helst så är det dennes ensak.
Bouppteckningen skall i sak vara korrekt och inget skall gömmas och som sagt - två st boupptecknare skall sköta bouppteckningen, i praktiken är det oftast en eller ett par syskon som har koll på den avlidnes tillgångar, men bankkonton osv kan boupptecknarna ofta hitta - begravningsbyrån kan tex bistå, eller "familjen jurist" !
/K
Finns inget skriftligt testamente så skall syskonen dela på arvet (med reservation för överlevande maka/make).
Bouppteckningen skall genomföras med alla arvingar närvarande samt två st "kunniga" upptecknare. En bouppteckning skall göras inom 3 månader och skickas in till skatteverket ! (http://sv.wikipedia.org/wiki/Bouppteckning)
Efter bouppteckningen gör man ett skifte (man skiftar dödsboet) detta kan dock göras efter ett rätt bra tag beroende på om hus skall säljas osv.
Hur syskon 2 sköter detta är svårt att bestämma för utomstående förstås - men juridiken är solklar.
Sen om syskon2 avstår en andel av arvet av vilke-anledning-som-helst så är det dennes ensak.
Bouppteckningen skall i sak vara korrekt och inget skall gömmas och som sagt - två st boupptecknare skall sköta bouppteckningen, i praktiken är det oftast en eller ett par syskon som har koll på den avlidnes tillgångar, men bankkonton osv kan boupptecknarna ofta hitta - begravningsbyrån kan tex bistå, eller "familjen jurist" !
/K
Blanda inte ihop bouppteckningen med dödsboanmälan bara. När mina föräldrar gick bort (var för sig) så fanns det inga tillgångar att prata om, så jag och brorsan "klarade" oss undan med en dödsboanmälan. Finns det tillgångar i form av fastigheter (inte i det här fallet) eller föremål av visst värde så skall en bouppteckning göras.
När det beskrivs som att "Bohaget (från en lägenhet) är fördelat med huvuddelen till syskon1 med familj." så låter det onekligen som att situationen är som sådan att syskon 1 tagit hand om det hon tycker hon har rätt till i form av bohaget, har antagligen haft tillgång till moderns eventuella likvida medel (det är här det blir intressant) och vill nu bara göra en dödsboanmälan ("Syskon1 menar att bouppteckning kan klaras utan att syskon2 medverkar, bara att skriva på papper.") men i och med dödsboanmälan (om hon nu gör en sån bara och får syskon 2's underskrift) så skall det framgå av kontoutdrag på de olika konton som fanns vad balansen var på dödsdagen. Fanns där medel som syskon 1 tagit ut strax innan eller efter dödsfallet så kommer hon få det besvärligt att förklara det om inte syskon 2 fått del av dessa.
Är det stora summor det handlar om kommer inte en dödsboanmälan att godtas utan då kommer en bouppteckning att krävas.
Jag tycker personligen inte att syskon 2 skall vara så flat, men det är ju bara jag förstås. (Har varit i samma sits som syskon 1 men det skulle aldrig falla mig in att bete mig så, men olika falla ödets lotter som det så fint heter..)
När det beskrivs som att "Bohaget (från en lägenhet) är fördelat med huvuddelen till syskon1 med familj." så låter det onekligen som att situationen är som sådan att syskon 1 tagit hand om det hon tycker hon har rätt till i form av bohaget, har antagligen haft tillgång till moderns eventuella likvida medel (det är här det blir intressant) och vill nu bara göra en dödsboanmälan ("Syskon1 menar att bouppteckning kan klaras utan att syskon2 medverkar, bara att skriva på papper.") men i och med dödsboanmälan (om hon nu gör en sån bara och får syskon 2's underskrift) så skall det framgå av kontoutdrag på de olika konton som fanns vad balansen var på dödsdagen. Fanns där medel som syskon 1 tagit ut strax innan eller efter dödsfallet så kommer hon få det besvärligt att förklara det om inte syskon 2 fått del av dessa.
Är det stora summor det handlar om kommer inte en dödsboanmälan att godtas utan då kommer en bouppteckning att krävas.
Jag tycker personligen inte att syskon 2 skall vara så flat, men det är ju bara jag förstås. (Har varit i samma sits som syskon 1 men det skulle aldrig falla mig in att bete mig så, men olika falla ödets lotter som det så fint heter..)
En lämplig kompromiss, om nu syskon2 tycker det är rimligt, hade väl varit att man accepterar det muntliga testamentet som då omfattar 50%. Sedan delar de på resten (arvslotten), dvs 75% till syskon 1 och 25% till syskon 2 totalt. Om jag var syskon2 hade jag accepterat det, men jag hade definitivt velat se en bouppteckning, eller åtminstone kontoutdrag som visar att det räcker med en dödsboanmälan. Klarar man inte upp det nu och får allt på papper kan det ligga och pyra för att flamma upp senare.
Jag tycker det verkar som om syskon1 försöker lura till sig pengar och saker. Gör en riktig bouppteckning, dela arvet lika sedan kan syskon2 ge lite grand till syskon1 om det känns bättre.
Muntligt testamentet, om sådant nu finnes, gäller ej.
Muntligt testamentet, om sådant nu finnes, gäller ej.
Tänk på att bouppteckning och arvsskifte är två olika saker.
Bouppteckningen är en förteckningen av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, där man även kan göra avdrag för räkningar som uppkommit efter dödsdagen. I Bouppteckningen anger man även begravningskostnader och bouppteckningskostnader och t.ex. gravstenskostnad. Bouppteckningen bekostas av dödsboet inte någon av arvningarna. Bouppteckningen ska skickas till skatteverket. I bouppteckningen ska framgå att alla arvningar varit kallade till ett bouppteckningsmöte (alla arvningar ska ha haft tillfälle att samtidigt närvara) eller så kan man skriva fullmakt till en av arvningarna.
Arvsskifte är en handling mellan dödsbodelägarna där det anges hur dödsboets tillgångar har fördelats, denna handling behöver inte registeras någonstans.
Den registerade bouppteckningen behövs för att avsluta t.ex. konto på banken. Om inte samtliga dödsbodelägare är närvarnade vid besöket på banken behövs det fullmakter.
Slutsats1: För att syskon 1 ska kunna göra bouppteckningen behöver den från syskon 2, ett kallesbevis eller en fullmakt.
Slusats2: För att syskon 1 ska kunna avsluta dödsboet, behövs registrerad bouppteckningen och fullmakt från syskon 2.
Bouppteckningen är en förteckningen av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, där man även kan göra avdrag för räkningar som uppkommit efter dödsdagen. I Bouppteckningen anger man även begravningskostnader och bouppteckningskostnader och t.ex. gravstenskostnad. Bouppteckningen bekostas av dödsboet inte någon av arvningarna. Bouppteckningen ska skickas till skatteverket. I bouppteckningen ska framgå att alla arvningar varit kallade till ett bouppteckningsmöte (alla arvningar ska ha haft tillfälle att samtidigt närvara) eller så kan man skriva fullmakt till en av arvningarna.
Arvsskifte är en handling mellan dödsbodelägarna där det anges hur dödsboets tillgångar har fördelats, denna handling behöver inte registeras någonstans.
Den registerade bouppteckningen behövs för att avsluta t.ex. konto på banken. Om inte samtliga dödsbodelägare är närvarnade vid besöket på banken behövs det fullmakter.
Slutsats1: För att syskon 1 ska kunna göra bouppteckningen behöver den från syskon 2, ett kallesbevis eller en fullmakt.
Slusats2: För att syskon 1 ska kunna avsluta dödsboet, behövs registrerad bouppteckningen och fullmakt från syskon 2.
Absolut ingen osämja. Vi är de bästa vänner. Arvet delades lika, självklart tycker jag.Kjell_G skrev:
Även om testamente hade funnits så får ju syskon 2 25% av moderns andel i boet. Jag kan inte se att det står något om fadern, men det vanliga är ju att modern ärvt hans del så att det nu är både morsarv och farsarv som fördelas, men det förändrar efter vad jag begriper av nuvarande regler inte detta.
Nu finns inget testamente, och syskonet som bor på orten har dessutom fått vårdnadsbidrag. Då kan jag inte se annat än att arvet bör fördelas lika mellan syskonen.
Nu finns inget testamente, och syskonet som bor på orten har dessutom fått vårdnadsbidrag. Då kan jag inte se annat än att arvet bör fördelas lika mellan syskonen.
Det mesta är redan sagt, men man kan förtydliga följande -
1. Om syskon 2 av något skäl inte vill utnyttja sin arvsrätt ska detta meddelas senast vid bouppteckningen, och där protokollföras.
2. Om syskon 1 anser sig haft kostnader för modern kan hon presentera dem vid bouppteckningen, helst tillsammans med övertygande juridisk grund (typ avtal eller kvitton på utlägg). Då betraktas kostnaderna som dödsboets skuld till syskon 1 innan nettobehållningen fastställs.
3. Man ärver inga skulder. Om dödsboets tillgångar inte täcker dess skulder (exempelvis en fodran från syskon 1) slipper arvingarna betala ur egen ficka.
4. Om det senare visar sig att tillgångar felaktigt inte blivit upptagna i bouppteckningen ska dödsbodelägarna förrätta tilläggsbouppteckning. Denna skyldighet gäller utan tidsgräns.
1. Om syskon 2 av något skäl inte vill utnyttja sin arvsrätt ska detta meddelas senast vid bouppteckningen, och där protokollföras.
2. Om syskon 1 anser sig haft kostnader för modern kan hon presentera dem vid bouppteckningen, helst tillsammans med övertygande juridisk grund (typ avtal eller kvitton på utlägg). Då betraktas kostnaderna som dödsboets skuld till syskon 1 innan nettobehållningen fastställs.
3. Man ärver inga skulder. Om dödsboets tillgångar inte täcker dess skulder (exempelvis en fodran från syskon 1) slipper arvingarna betala ur egen ficka.
4. Om det senare visar sig att tillgångar felaktigt inte blivit upptagna i bouppteckningen ska dödsbodelägarna förrätta tilläggsbouppteckning. Denna skyldighet gäller utan tidsgräns.
mehe skrev:
Någon som vet hur en fastighet skall bedömas / tas upp / värderas i en bouppteckning?
En avliden person har 50% i en fastighet.
Det finns syskon 1 och syskon 2 till den avlidne.
Syskon 1 har 50% i samma fastighet.
Frågar man banken t.ex. om vilka uppgifter som skall tas med på bouppteckningen svarar dom det senaste taxeringsvärdet på fastigheten. Ingen värdering skall göras.
Då blir ju tillgången taxeringsvärdet och inte marknadsvärdet. Vilka inte alltid rimmar med varandra.
Är det så eller har jag missat någon del i det hela?