H
hempularen skrev:
Som sagt bara för att man äger en bostad så har man inte nödvändigtvis rätt att gå in där när som helst. Jämförelsen med en hyresvärd är relevant.

Vad som gäller i en sådan här situation vet jag däremot inte. Det är säkert inte så att man kan anses portad från ett gemensamt boende i samma ögonblick som man valt att lämna det.
En hyresvärd har ett skrivet avtal med hyresgästen. Detta finns inte i denna situationen och är därför inte aktuellt. Även en hyresvärd kan gå in i en lägenhet när som helst och saken så kräver. Det är kanske mindre bra men han kan göra detta. Jämför detta med några syskon som tillsammans äger en fastighet. Ingen är skriven på fastigheten, skulle de då inte ha rätt att besöka denna när del vill????

Din mamma måste kräva juridiska dokument för att reglera detta problem. Enklast skillsmässa och ekonomisk/juridisk delning av egendommen.
 
eviljava skrev:
Jo tack, jag förstår problemformuleringen. Men eftersom du låter så säker på din sak kanske du i sådana kan fall peka på den lag som stipulerar detta?

Att förvägra någon tillgång till sin egendom inom lagens ramar brukar normalt sett vara mycket svårt.

Det fanns ju t.ex. ett annat fall här på forumet där någon hade problem med grannens prylar i sitt förråd. Tydligen var det INTE möjligt att sätta ett lås på förrådet och därmed utestänga grannen från hans/hennes egendom.
Det är ju aldrig så enkelt "i lagens mening". Hade det varit det hade vi varit förskonade från allt vad tvister, advokater och domstolar heter. Då är det ju bara att bläddra fram till rätt sida i boken, titta vad som står där och så var det klart!

Men, som sagt, så är ju inte fallet. Dessutom som nämnts av andra så finns det ett antal okända faktorer som kan påverka läget här.

Jag gör tolkningen att dottern (?) vill finna stöd för sin mors bekymmer över att hennes soon-to-be före detta make tar sig friheten att komma och gå i deras tidigare gemensamma bostad efter att de har separerat, och att situationen är sådan att han införskaffat nytt boende som numer är hans huvudsakliga boende, och att han hävdar att han har rätt att komma och gå som han vill, alternativt att han menar att han har rätt att komma in i den tidigare gemensamma bostaden utan att behöva fråga om lov från sin ännu ej frånskilda fru, som troligtvis upplever detta som ett problem i vardagen.

Svaret på TS fråga är i sånt fall att mamman bör begära kvarsittningsrätt tills äktenskapsskillnad ( (skillsmässa) är genomförd.

Kvarsittningsrätt innebär att en av makarna får ensamrätt till bostaden fram till det att äktenskapsskillnad meddelas och bodelning är förrättad. Den andre maken måste omedelbart flytta ut och kan inte längre röra sig fritt i bostaden. För kvarsittningsrätten spelar det ingen roll vem som äger bostaden, det avgörande är vem som har störst behov av den. Detta avgörs ofta mot bakgrund av sociala hänsynstaganden, till exempel om det finns barn med i bilden. Begäran om kvarsittningsrätt görs till Tingsrätten som fattar beslut i frågan, ofta i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.

Har hon inte redan kontakt med en jurist kring skilsmässan är mitt råd att ta en sådan kontakt snarast. Hemförsäkring bör täcka merparten av kostnaden.
 
timmelstad skrev:
Det är ju aldrig så enkelt "i lagens mening". Hade det varit det hade vi varit förskonade från allt vad tvister, advokater och domstolar heter. Då är det ju bara att bläddra fram till rätt sida i boken, titta vad som står där och så var det klart!

Men, som sagt, så är ju inte fallet. Dessutom som nämnts av andra så finns det ett antal okända faktorer som kan påverka läget här.

Jag gör tolkningen att dottern (?) vill finna stöd för sin mors bekymmer över att hennes soon-to-be före detta make tar sig friheten att komma och gå i deras tidigare gemensamma bostad efter att de har separerat, och att situationen är sådan att han införskaffat nytt boende som numer är hans huvudsakliga boende, och att han hävdar att han har rätt att komma och gå som han vill, alternativt att han menar att han har rätt att komma in i den tidigare gemensamma bostaden utan att behöva fråga om lov från sin ännu ej frånskilda fru, som troligtvis upplever detta som ett problem i vardagen.

Svaret på TS fråga är i sånt fall att mamman bör begära kvarsittningsrätt tills äktenskapsskillnad ( (skillsmässa) är genomförd.

Kvarsittningsrätt innebär att en av makarna får ensamrätt till bostaden fram till det att äktenskapsskillnad meddelas och bodelning är förrättad. Den andre maken måste omedelbart flytta ut och kan inte längre röra sig fritt i bostaden. För kvarsittningsrätten spelar det ingen roll vem som äger bostaden, det avgörande är vem som har störst behov av den. Detta avgörs ofta mot bakgrund av sociala hänsynstaganden, till exempel om det finns barn med i bilden. Begäran om kvarsittningsrätt görs till Tingsrätten som fattar beslut i frågan, ofta i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.

Har hon inte redan kontakt med en jurist kring skilsmässan är mitt råd att ta en sådan kontakt snarast. Hemförsäkring bör täcka merparten av kostnaden.

Precis!

En aktiv handling från moderns sida således. Väljer mamman denna väg kan förmodligen pappans lägenhetsköp ligga honom i fatet?
 
eviljava skrev:
Precis!

En aktiv handling från moderns sida således. Väljer mamman denna väg kan förmodligen pappans lägenhetsköp ligga honom i fatet?
I fatet hur?

Jag skulle (återigen gissar vi bara nu..) tro att biten kring kvarsittningsrätten är rent formell om den tidigare givna situationen som antogs stämmer.
 
timmelstad skrev:
I fatet hur?
Jo, eftersom man förmodligen kommer att göra en bedömning om vem som mest är i störst behov av bostaden fram t.o.m. bodelningen.

Att pappan redan har ett annat boende ordnat (d.v.s. lägenheten), gör att han förmodligen inte anses behöva huset i lika hög grad?
 
Som jag sa tidigare, jag uppfattar det inte som ett föremål för diskussion i det här fallet vem som ska bo i huset fram till äktenskapsskillnad och bodelning är genomförd. Det synes snarare vara en diskussion om tillträde till huset, och då synes en begäran om kvarsittningsrätt vara en formalitet.

Men det ska man ju aldrig räkna med naturligtvis...
 
timmelstad skrev:
Som jag sa tidigare, jag uppfattar det inte som ett föremål för diskussion i det här fallet vem som ska bo i huset fram till äktenskapsskillnad och bodelning är genomförd. Det synes snarare vara en diskussion om tillträde till huset, och då synes en begäran om kvarsittningsrätt vara en formalitet.

Men det ska man ju aldrig räkna med naturligtvis...
Precis!

Utan att begära kvarsittningsrätt har jag mycket svårt att se att någon av dem kan förhindra den andra parten från att komma och gå som han/hon vill.

Frågan om vem som får rätt att bo kvar i huset var bara ett sidospår och där misstänker jag att pappan får det lite svårare.
 
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.