Alla är vi olika. Själv hade jag varit öppen för det. Sen beror det på frågornas art och om de är beredda att köpa direkt då ska Mäklaren vara närvarande. Upp till var och en. Rödflagg är väl att ta i, det går ju att hänvisa till Mäklaren. Det kan ju vara en seriös spekulant som vill köpa ett hus snabbt, kanske nytt jobb, ny ort, barnen ska börja i skolan osv.Pär Sköld skrev:
Har själv ringt säljaren och ställt frågor, inga konstigheter, ett trevlig samtal, vi sparade visningstid om det inte hade varit något för oss. Sen bokade vi en möte med Mäklaren för visning.
Man måste ju fråga på ett sånt sätt att inte säljaren känner sig tvungen, att det är lätt för att säljaren att avvisa, gäller både per telefon och besök.
Redigerat:
Varför inte ställa de frågorna via mäklaren? Eller be mäklaren om ett samtal med säljaren?H HEM2121 skrev:
Jo, för att man vill tillskansa sig en fördel i affären. En köpare som agerar så kommer med stör sannolikhet att försöka saker efter affären oxå. Så tänker jag.
Varför gå omvägar via mäklaren med uppenbar risk till förvanskning.
Så, en köpare som är lite proaktiv och om sig och kring sig kommer att "försöka saker efter affären". Vad det nu betyder?
Själv uppskattar jag personer med fasta handslag och lite djäklar anamma framför mesiga dönickar. Men är säljaren av den senare sorten, är det ju bara att tacka nej.
Man skriver så klart ner frågorna, vill säljaren ha ett samtal är ju det bra. Det ändrar inte saken i sig.I Intet skrev:
Som säljare vill du inte krångla med köpet i efterhand och den som försöker skaffa sig fördelar vid sidan av innan köp kommer göra samma efter köp. Eller i alla fall är det en mycket större risk för det.
Jag fattar uppenbarligen inte vad du menar med rättvis affär? Kan du utveckla det?
Ett exempel från verkligheten - var på en visning där säljaren själv medverkade. Mot slutet av visningen var vi en klick med 2-3 spekulanter som stod och pratade med säljaren och då nämner han plötsligt - "Det finns ju en gammal pool också, den kan vi gå och titta på". Vi stövlar iväg genom skogen och plötsligt uppenbarar sig en rätt spektakulär, om än totalt förfallen, poolanläggning.
Denna hade överhuvudtaget inte omnämnts, ens i förbifarten, i t.ex. prospektet, och förblev något som endast den lilla klicken kände till. Vad är bekymret med att övriga spekulanter inte fick veta att den fanns?
Sedermera stod det för övrigt klart varför säljarna betedde sig lite konstigt. Efter avslutad budgivning framkom det nämligen att det fanns en spekulant med hembudsrätt. Dvs. fastigheten var i praktiken redan såld, budgivningen syftade bara till att bestämma priset. Vilket jag själv uppfattade som j-vligt fräckt, då man som spekulant förväntar sig att man faktiskt har möjlighet att köpa objektet. Orättvist kan tyckas, men vad är bekymret med det?
En uppdatering efterfrågades.
Jag har inte varit i direktkontakt med säljarna, mest för att inte tid funnits. Vi är själva mitt uppe i försäljningen av vår gård och hade både fotografering och visning i fredags. Alla som sålt hus har nog koll på att det är betydligt mycket mer att fixa med än man tror. Vi slet in i det sista med att piffa samtidigt som vår 1-åring försökte återställa kaoset.
Men visningen gick bra. 3 spekulanter inbokade från början, ytterligare 2 tillkom på torsdagen och ytterligare 2 strax innan det var dags (stort intresse för att vara vår hörna av Sverige).
Ett av paren kom sent och efter att mäklaren gett en snabb visning av husen tog de en promenad ner över ägorna till havet. Lagom till att vi kom tillbaka hem var även de tillbaka vid huset och de ville gärna prata lite mer om gården så vi bjöd på kaffe, pratade en bra stund och gick sen igenom gården. Ett mycket trevligt samtal.
Är man intresserad vill man ha så mkt info man kan få om objektet man vill köpa. Att hålla på och fnatta fram och tillbaka med mäklaren som mellanhand gör det svårt att verkligen uppfylla sin undersökningsplikt.
Skulle någon av de andra spekulanterna komma förbi och vilja veta mer har jag inte något emot det om jag har tid just då. Annars får man helt enkelt hitta en annan tid. Det är inte svårare än så.
Tillbaka till objektet som vi är spekulanter på så har vi pratat med mäklaren igen (samma mäklare i vår och deras försäljning) och tryckt på mer om svar. Jag har även kommit med förslag på hur säljaren kan kontrollera de sakerna jag vill veta även om han inte hittar foton eller får tag på snickarna. Planen är att skicka ett meddelande till honom och försöka den vägen eftersom mäklaren nu har semester ett par veckor.
Jag tror att det är flera av dem som är negativa här som har varit med om en jobbig affär av något slag, och därför misstror allt och alla. Själv kan jag inte förstå varför man ska svartlista någon för att de försöker uppfylla sin undersökningsplikt. Jag tänker att de som verkligen försöker undersöka så mkt som möjligt innan en affär är de man får minst problem med efter affären. De som däremot bara tittar i prospektet och ögnar igenom besiktningsprotokollet är troligare de som sen kommer dragandes med krav på dolda fel.
Funderar lite på en sak som kommit upp i tråden, "rättvis affär".
Den som vet mest kan lägga de bäst anpassade buden. Skulle jag inte kollat upp detta huset eller kollat besiktningsprotokollet så hade jag nog tyckt att priset var helt rätt. Nu vet jag mer och det har framkommit saker som inte fanns med i beskrivningar och besiktningsprotkoll. Det gör att vi anpassat budet. Andra har bara sett en riskkonstruktion och sen inte tagit reda på vad det innebär och hoppat av.
Ingenting i en sån här affär är rättvist. Jag kan lägga högsta budet och ändå inte få köpa. Kanske för att säljaren vaknat på fel sida när jag ställer en fråga (via mäklaren). Eller bara för att säljaren inte tycker om skäggiga män.
Jag har inte varit i direktkontakt med säljarna, mest för att inte tid funnits. Vi är själva mitt uppe i försäljningen av vår gård och hade både fotografering och visning i fredags. Alla som sålt hus har nog koll på att det är betydligt mycket mer att fixa med än man tror. Vi slet in i det sista med att piffa samtidigt som vår 1-åring försökte återställa kaoset.
Men visningen gick bra. 3 spekulanter inbokade från början, ytterligare 2 tillkom på torsdagen och ytterligare 2 strax innan det var dags (stort intresse för att vara vår hörna av Sverige).
Ett av paren kom sent och efter att mäklaren gett en snabb visning av husen tog de en promenad ner över ägorna till havet. Lagom till att vi kom tillbaka hem var även de tillbaka vid huset och de ville gärna prata lite mer om gården så vi bjöd på kaffe, pratade en bra stund och gick sen igenom gården. Ett mycket trevligt samtal.
Är man intresserad vill man ha så mkt info man kan få om objektet man vill köpa. Att hålla på och fnatta fram och tillbaka med mäklaren som mellanhand gör det svårt att verkligen uppfylla sin undersökningsplikt.
Skulle någon av de andra spekulanterna komma förbi och vilja veta mer har jag inte något emot det om jag har tid just då. Annars får man helt enkelt hitta en annan tid. Det är inte svårare än så.
Tillbaka till objektet som vi är spekulanter på så har vi pratat med mäklaren igen (samma mäklare i vår och deras försäljning) och tryckt på mer om svar. Jag har även kommit med förslag på hur säljaren kan kontrollera de sakerna jag vill veta även om han inte hittar foton eller får tag på snickarna. Planen är att skicka ett meddelande till honom och försöka den vägen eftersom mäklaren nu har semester ett par veckor.
Jag tror att det är flera av dem som är negativa här som har varit med om en jobbig affär av något slag, och därför misstror allt och alla. Själv kan jag inte förstå varför man ska svartlista någon för att de försöker uppfylla sin undersökningsplikt. Jag tänker att de som verkligen försöker undersöka så mkt som möjligt innan en affär är de man får minst problem med efter affären. De som däremot bara tittar i prospektet och ögnar igenom besiktningsprotokollet är troligare de som sen kommer dragandes med krav på dolda fel.
Funderar lite på en sak som kommit upp i tråden, "rättvis affär".
Den som vet mest kan lägga de bäst anpassade buden. Skulle jag inte kollat upp detta huset eller kollat besiktningsprotokollet så hade jag nog tyckt att priset var helt rätt. Nu vet jag mer och det har framkommit saker som inte fanns med i beskrivningar och besiktningsprotkoll. Det gör att vi anpassat budet. Andra har bara sett en riskkonstruktion och sen inte tagit reda på vad det innebär och hoppat av.
Ingenting i en sån här affär är rättvist. Jag kan lägga högsta budet och ändå inte få köpa. Kanske för att säljaren vaknat på fel sida när jag ställer en fråga (via mäklaren). Eller bara för att säljaren inte tycker om skäggiga män.
Förutfattade meningar. Det kan lika väl vara motsatsen, har man pratat med säljaren har man fått ett intryck av säljaren. Får man raka och bra svar eller slirar säljaren och inte vet, t.ex.
Ser det resonemanget här på forumet då och då, jag tolkar hembudsrätt att det finns någon som får lov att köpa till högsta budet, även om det är något annan som la det. Oftast för att de redan äger halva fastigheten eller liknande.C cpalm skrev:
Om jag inte missförstått principen ser jag inte problemet, lägger någon annan ett tillräckligt högt bud som är mer än vad de själva anser fastigheten vara värd så lär de sälja ändå.
Tack.altaxis skrev:
Jag undrar oxo vad som avses.
I en husaffär kommer jag inte på någon annan rättvisa än den mellan köpare och säljare. Alltså att köpare och säljare frivilligt ingår ett (rättvist?) avtal om att byta två saker med exakt samma värde med varandra. Ett hus mot en summa pengar. Varefter de genomför bytet som avtalat.
Någon rättvisa gentemot mäklaren finns det säkert om man analyserar saken lite djupare. Men det ingår inte i själva husaffären. Det är en separat sak.