Det gör vi, oftast högavlönade medelklassmänniskor som betalar mycket skatt, som bor där, med råge. Dessutom betalar vi överpris på alla (statligt reglerade) tjänster då prissättningen är samma oavsett geografisk placering. Tänk el, post, tele, bredband med mera.lbgu skrev:
I Sverige bor 85%+ i tätort, du menar alltså att de övriga 15%-en subventionerar majoritetens "lyxliv"? Inte speciellt troligt.
Källa: SCB
"Sett till urbaniseringsgrad har andelen av befolkningen som bor i tätort gått från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den senaste tätortsavgränsningen gjordes i Sverige."
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Urbanisering--fran-land-till-stad/
Vi högavlönade lågklassmedborgare betalar lika mycket som er i storstaden, till och med så att våra komuner får lägga mera av skattepengarna på vägar som det gnälls över när storstadsbönderna skall på besök i fjällvärlden eller till örikerna, allt som skrivs på nätet i form av det som används som citat kanske borde källgranskas bättre, all statistik kan lätt göras missvisande, och görs så ofta för att visa att de stämmer med vad som vill uppnås.Adam F skrev:
jag kan lätt skriva några frågor på forumet och låta medlemmarna svara ärligt och sedan använda det som underlag för något som de inte visste att jag tänkt använda det till, som ett sekundärt tillägg till ursprungsfrågan, undersökningen skall självklart publiceras också i sin helhet med det ursprungsläge det frågades för.
Nu har vi redan ett upplägg att ni "högavlönad medelklass" står för era kostnader mera än andra, my bad, jag som vred lite på ditt inlägg, allt går att göra om så att det passar ens syften.
Självklart betalar storstadsregionerna mera i skatt men inte proportionerligt, ni betalar mindre i skatt än vi som bor i mindre komuner, i mindre befolkade orter, så är det bara, det finns undantag, men jag betalar 34,35% eklusive kyrkoavgift. Österåker 30,25, Vellinge 29,19........ så vad menar du att ni betalar mera?
Medelskattesatsen för den komunala delen ligger på 32,10% med andra ord så kan de flesta räkna ut om de betalar mera eller mindre.
Mvh P-A
Redigerat:
Skattesatsen är ganska ointressant, det är ju hur många kronor ni betalar som spelar någon roll.Pagno skrev:
Faktum är i vilket fall som helst att levnadkostnaderna är groteskt mycket högre i Stockholm än i mindre orter. Skatten i procent är kanske lägre, men boendekostnaden dödar.
För övrigt så betalas riks- och länsvägar av staten, inte kommuner.
Det är väl inget att skryta med att man betalar mycket skatt, konsten är att betala lite skatt ;-) Det låter som att du tillhör du Monas gäng som tyckte det var häftigt att betala skatt?Adam F skrev:
Bara för att du ska få lite perspektiv så är jag övertygad att det finns de som tjänar mer än du och betalar mer skatt än du och bor i obygden. I storstäderna finns det även stora grupper människor som är bidragsberoende och knappast betalar särskilt mycket skatt så att sätta storstadsbo = höginkomsttagare känns rätt fel.
Om det nu är så att kommunen har nån slags likabehandlingsprincip, så att medborgarna inte ska betala den verkliga kostnaden, utan en lika hög avgift, så kan man börja fundera på vad som menas med "lika". Ska det vara lika mycket i kronor, eller ska det vara en lika hög ekonomisk belastning?
För ett par "högavlönade medelklassmänniskor" är avgiften kanske ett irritationsmoment, men den spelar i praktiken ingen roll. För en person med mindre finansiella muskler - t.ex. en fattigpensionär - kan avgiften innebära en ekonomisk katastrof. Den kan utan vidare vara 30% av den total inkomsten den månaden, och flera 1000% av de pengar som finns kvar när alla fast utgifter är betalda.
För ett par "högavlönade medelklassmänniskor" är avgiften kanske ett irritationsmoment, men den spelar i praktiken ingen roll. För en person med mindre finansiella muskler - t.ex. en fattigpensionär - kan avgiften innebära en ekonomisk katastrof. Den kan utan vidare vara 30% av den total inkomsten den månaden, och flera 1000% av de pengar som finns kvar när alla fast utgifter är betalda.
Grundproblemet är att icke kompetenta tjänstemän gör dessa inspektioner oavsett om de kostar 1:- eller 10000:-
Speciellt vid så nya reningsverk som TS (och mitt) Min entreprenör dokumenterade grannlaga hela jobbet i text och foto och skickade till kommunen:
- Förankring i betong
- Extra dränering under tankarna
- Avstånd till golv, mark och förväntad grundvattennivå
- Ihopkoppling
osv osv
Jag skulle bli ganska sur om det dök upp nån med tumstock nu (oavsett pris)
Ska kanske tilläggas att jag inte har markbädd, utan biosteg med en tank, så fungerar bara pumparna så nivåerna givna. Däremot såklart inte processen och mängden doserat flockningsmedel etc.
Bäst använda pengar vore kanske att avkräva innehavaren av enskilda avlopp att låta ett proffs besiktiga dom vart 3:e eller 5:e år. Ungefär som en bilbesiktning.
Till detta att innehavaren följer driftanvisningarna och loggar sina åtgärder som PH mätning, pumpbyte och liknande vilka ska kunna uppvisas vid förfrågan.
Speciellt vid så nya reningsverk som TS (och mitt) Min entreprenör dokumenterade grannlaga hela jobbet i text och foto och skickade till kommunen:
- Förankring i betong
- Extra dränering under tankarna
- Avstånd till golv, mark och förväntad grundvattennivå
- Ihopkoppling
osv osv
Jag skulle bli ganska sur om det dök upp nån med tumstock nu (oavsett pris)
Ska kanske tilläggas att jag inte har markbädd, utan biosteg med en tank, så fungerar bara pumparna så nivåerna givna. Däremot såklart inte processen och mängden doserat flockningsmedel etc.
Bäst använda pengar vore kanske att avkräva innehavaren av enskilda avlopp att låta ett proffs besiktiga dom vart 3:e eller 5:e år. Ungefär som en bilbesiktning.
Till detta att innehavaren följer driftanvisningarna och loggar sina åtgärder som PH mätning, pumpbyte och liknande vilka ska kunna uppvisas vid förfrågan.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 231 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 231 inlägg
Jag har en betydligt mer avslappnad inställning till icke-fungerande enskilda avloppsanläggningar och det grundar sig på de ofta ringa konsekvenserna av utsläppet. Jag menar att min syn delas av statliga myndigheter som jobbar med frågan, det är i alla fall vad som jag kan läsa mig till.
Först och främst ska vi konstatera att det har under mycket lång tid har funnits enskilda avloppsanläggningar med mycket bristfällig rening (slamavskiljare och stenkista eller rör ut i vattendrag). Vårt samhälle har inte brutit ihop för det men vi har en övergödningsproblemtik i sjöar, vattendrag och hav där de enskilda avloppet bidrar med en del.
Konsekvenserna vid en fallerande enskild avloppsanläggning är främst lokalt en ökad risk för smitta via omedelbart närliggande dricksvattentäkter. Detta är ett mindre problem i glesbygd efter att man i princip då dricker sina egna utsläpp och familjen är ju ändå utsatt för en mycket hög smittorisk genom att man delar tak. Grannen kan naturligtvis bli utsatt för ökad smittorisk också men problemet är begränsat. Testar man dessutom regelbundet sitt dricksvatten så syns en eventuell kontamination mellan avlopp och dricksvatten och kan åtgärdas. I tätort gäller naturligtvis helt andra förhållanden så där ska avloppsvattenshanteringen centraliseras.
Den andra aspekten berör miljön, dvs utsläpp av kväve och fosfor som förstör våra vattendrag och hav. Detta är inte ett problem som orsakas av enstaka fallerande enskild avloppsanläggning utan ett systemproblem. Om alla eller många släpper ut avloppsvatten med höga halter och kväve och fosfor så blir summan att vattendrag, sjöar och hav får problem. Därmed så jobbar våra myndigheter storskaligt med att få ned de totala utsläppen. Man har främst fokuserat på att inventera alla utsläpp i känsliga områden och ålägga fastighetsägarna att få till en rening som duger enligt dagens lagstiftning. Detta är också det tillvägagångssättet som statliga myndigheter har kommunicerat till kommunerna.
Jag tycker således att det tyder på okunskap och är ett väldigt resursslöseri att inventera samtliga enskilda avloppsanläggningar i en kommun med en frekvens på bara några år. Vi har så många andra mer akuta problem i den kommunala sektorn som man borde lägga resurser på. Har väl kommunens miljönämnd lyckats inventera hela kommunen så att man har kontroll på vilka utsläpp som sker och vilka avloppsanläggningar som finns och måste åtgärdas så kan tillsynen istället gå över till att hantera inkommande tillståndsansökningar och hjälpa kommunens invånare med information hur man förbättrar sin anläggning. Och kunskap behöver spridas - se bara alla frågor som dyker upp i detta underforum.
T ex kan kommunen skicka brev eller email till innehavarna av fastigheter med enskilda avloppsanläggningar och fråga hur det står till med anläggningen (egenkontroll). Man kan också via registersökningar se om antalet skrivna på fastigheten överensstämmer med vad som är en rimlig avloppsanläggning för fastigheten. Detta är inte minst aktuellt i områden där fritidsfastigheter blir permanentboenden och fastighetsägaren inte fixar sitt avlopp.
Först och främst ska vi konstatera att det har under mycket lång tid har funnits enskilda avloppsanläggningar med mycket bristfällig rening (slamavskiljare och stenkista eller rör ut i vattendrag). Vårt samhälle har inte brutit ihop för det men vi har en övergödningsproblemtik i sjöar, vattendrag och hav där de enskilda avloppet bidrar med en del.
Konsekvenserna vid en fallerande enskild avloppsanläggning är främst lokalt en ökad risk för smitta via omedelbart närliggande dricksvattentäkter. Detta är ett mindre problem i glesbygd efter att man i princip då dricker sina egna utsläpp och familjen är ju ändå utsatt för en mycket hög smittorisk genom att man delar tak. Grannen kan naturligtvis bli utsatt för ökad smittorisk också men problemet är begränsat. Testar man dessutom regelbundet sitt dricksvatten så syns en eventuell kontamination mellan avlopp och dricksvatten och kan åtgärdas. I tätort gäller naturligtvis helt andra förhållanden så där ska avloppsvattenshanteringen centraliseras.
Den andra aspekten berör miljön, dvs utsläpp av kväve och fosfor som förstör våra vattendrag och hav. Detta är inte ett problem som orsakas av enstaka fallerande enskild avloppsanläggning utan ett systemproblem. Om alla eller många släpper ut avloppsvatten med höga halter och kväve och fosfor så blir summan att vattendrag, sjöar och hav får problem. Därmed så jobbar våra myndigheter storskaligt med att få ned de totala utsläppen. Man har främst fokuserat på att inventera alla utsläpp i känsliga områden och ålägga fastighetsägarna att få till en rening som duger enligt dagens lagstiftning. Detta är också det tillvägagångssättet som statliga myndigheter har kommunicerat till kommunerna.
Jag tycker således att det tyder på okunskap och är ett väldigt resursslöseri att inventera samtliga enskilda avloppsanläggningar i en kommun med en frekvens på bara några år. Vi har så många andra mer akuta problem i den kommunala sektorn som man borde lägga resurser på. Har väl kommunens miljönämnd lyckats inventera hela kommunen så att man har kontroll på vilka utsläpp som sker och vilka avloppsanläggningar som finns och måste åtgärdas så kan tillsynen istället gå över till att hantera inkommande tillståndsansökningar och hjälpa kommunens invånare med information hur man förbättrar sin anläggning. Och kunskap behöver spridas - se bara alla frågor som dyker upp i detta underforum.
T ex kan kommunen skicka brev eller email till innehavarna av fastigheter med enskilda avloppsanläggningar och fråga hur det står till med anläggningen (egenkontroll). Man kan också via registersökningar se om antalet skrivna på fastigheten överensstämmer med vad som är en rimlig avloppsanläggning för fastigheten. Detta är inte minst aktuellt i områden där fritidsfastigheter blir permanentboenden och fastighetsägaren inte fixar sitt avlopp.