Ja rita gärna en skiss på apparatuppställningen och ange var mätning utförts och mätresultat.
Slogs 2 meter L-profil ner i marken så att alltså 2 meter L-profil ner i marken? Det kan ju vara besvärligt att få ner en profil hela 2 meter ner i marken, kan ta i sten.
Räcker det verkligen med så högt övergångsmotstånd mellan spett och mark som hela 73 Ohm. Det räcker väl inte för att lösa ut en vanlig 10 A automatsäkring, då det bara blir 235 Volt/73 Ohm = 3,2 A.
Amatörradio-folk brukar göra jordtag. Där kanske du kan leta hur man gör?
Slogs 2 meter L-profil ner i marken så att alltså 2 meter L-profil ner i marken? Det kan ju vara besvärligt att få ner en profil hela 2 meter ner i marken, kan ta i sten.
Räcker det verkligen med så högt övergångsmotstånd mellan spett och mark som hela 73 Ohm. Det räcker väl inte för att lösa ut en vanlig 10 A automatsäkring, då det bara blir 235 Volt/73 Ohm = 3,2 A.
Amatörradio-folk brukar göra jordtag. Där kanske du kan leta hur man gör?
Redigerat:
Mät spänningen över förkopplingen det är bättre nu när du börjat med en bra metod kanske den bästa i all sin enkelhet ungefär som vattenkokaren vid mätning Zför. Gör en liten låda med uttag för mätledningar typ bananpropp och ett hålldon för tillkopplingen så det är skyddat mot slarv och olyckor. Ta gärna med en anslutning för hjälpjord också då är du väl rustad. Överkursen blir att du ordnar en källa med avvikande frekvens inte 50 Hz eller heltalsmultiplar.S steppen7 skrev:Gjorde en labb hemma, slog ner en jordelektrod i form av en 2 m lång rostfri L-profil från Bauhaus, kopplade en fas i serie med frostvakt (265 ohm) till jordelektroden och fick en ström på 0,7A.
237 V / 0,7 A = 338 ohm
338 ohm - 265 ohm = 73 ohm slinga = godkänt
Tången du tittat på hör bäst hemma vid uppföljning och kontroll av befintliga jordtag och i större mängder per dag.
Det räcker med 100 ohm schablonmässigt men då ska man bedöma läget och hur det ev påverkas av årstidsväxlingar. I praktiken om TS börjar med den typen jobb används belagda stänger som skarvas med gängad hylsa allteftersom de drivs ner med typ kraftigare bilhammare. Anslutning mot kopparlina in mot anläggningen görs sen också med avsedda delar så den går hel utan att klippas.A Arnodt skrev:
Man bör alltid sträva efter två punkter även om man når fram med en för att fylla kraven.
Det finns olika äldre trådar i ämnet också tex :
https://www.byggahus.se/forum/threads/resistans-i-jordtag.306719/
https://www.byggahus.se/forum/threads/resistans-i-jordtag.306719/
Här är en skiss på inkopplingen. Har kladdat lite ovanpå skissen från Elinstallationsreglerna:
I mitt fall har jag det lite mer ovanliga TN-S så skissen stämmer inte 100%, och jag hade ju ingen jordbygel då jag mätte direkt mot spettet men principen är densamma - skicka ström från en fas ner i spettet via en strömbegränsning.
Verifiering att Rbegränsning = U² / P = 230² / 200W = 264,5 ohm
Mätvärden:
Som GK100 säger, man kan ju bygga en låda som gör det hela lite smidigare. En idé är också att ha en hållknapp för att förbikoppla strömbegränsningsmotståndet så man kan testa med högre ström = mer exakt värde. Dock är ju noggrannheten i mätningen sekundär, marken och årstider kommer spela mycket större roll än att få ett mätvärde med decimaler skulle jag tro. En annan idé om man ska lägga tiden är att sätta en liten Arduino som mäter och räknar fram och visar resistansen direkt i en display.
GK100 - läser du någonstans att man behöver två punkter för att uppfylla krav? Eller menar du bara att två punkter gör jordanslutningen mer stabil över året (och lägre resistans så klart)?
Arnodt - Jag slog ner 2m minus en stump på ~15cm. Det var hyggligt lätt då jag vet från husbygget att det är nästan stenfri och fuktig lera under på detta ställe. Dock mycket berg runtom vilket kan förklara att resistansen blev kanske något hög ändå. Kan också vara att spettet drog iväg lite snett och åkte eventuellt delvis in i grusbädden som är ca 1m djup under sockeln så i värsta fall är det bara sista metern som är i god kontakt med lerjorden.
I mitt fall har jag det lite mer ovanliga TN-S så skissen stämmer inte 100%, och jag hade ju ingen jordbygel då jag mätte direkt mot spettet men principen är densamma - skicka ström från en fas ner i spettet via en strömbegränsning.
Verifiering att Rbegränsning = U² / P = 230² / 200W = 264,5 ohm
Mätvärden:
Som GK100 säger, man kan ju bygga en låda som gör det hela lite smidigare. En idé är också att ha en hållknapp för att förbikoppla strömbegränsningsmotståndet så man kan testa med högre ström = mer exakt värde. Dock är ju noggrannheten i mätningen sekundär, marken och årstider kommer spela mycket större roll än att få ett mätvärde med decimaler skulle jag tro. En annan idé om man ska lägga tiden är att sätta en liten Arduino som mäter och räknar fram och visar resistansen direkt i en display.
GK100 - läser du någonstans att man behöver två punkter för att uppfylla krav? Eller menar du bara att två punkter gör jordanslutningen mer stabil över året (och lägre resistans så klart)?
Arnodt - Jag slog ner 2m minus en stump på ~15cm. Det var hyggligt lätt då jag vet från husbygget att det är nästan stenfri och fuktig lera under på detta ställe. Dock mycket berg runtom vilket kan förklara att resistansen blev kanske något hög ändå. Kan också vara att spettet drog iväg lite snett och åkte eventuellt delvis in i grusbädden som är ca 1m djup under sockeln så i värsta fall är det bara sista metern som är i god kontakt med lerjorden.
steppen7,
Tack för bilderna. Intressant. Ganska lätt att få ett jordtag med 73 Ohm motstånd.
Vill man ner i lägre, ja då bankar man ner ytterligare ett spett och får hälften dvs 36,5 Ohm.
Fuktig lerjord har enligt Chauvin- Arnoux tabell markresistivitet, rho, 20 - 200 [Ohm m]
Längden på nerdunkat rostfritt L-järn är 1,85 m.
Enligt Millous snabbbformel R = 2 x rho / L = 2 x (20 till 200 ) / 1,85 = 21,6 till 216,2 [Ohm]
medel blir då ca 117 [Ohm]
Ett tokdyrt instrument Chauvin-Arnoux behövs inte. Däremot ska man nog göra ett mätprotokoll och skiss på var och hur man mätt. Detta för att dokumentera.
Tack för bilderna. Intressant. Ganska lätt att få ett jordtag med 73 Ohm motstånd.
Vill man ner i lägre, ja då bankar man ner ytterligare ett spett och får hälften dvs 36,5 Ohm.
Fuktig lerjord har enligt Chauvin- Arnoux tabell markresistivitet, rho, 20 - 200 [Ohm m]
Längden på nerdunkat rostfritt L-järn är 1,85 m.
Enligt Millous snabbbformel R = 2 x rho / L = 2 x (20 till 200 ) / 1,85 = 21,6 till 216,2 [Ohm]
medel blir då ca 117 [Ohm]
Ett tokdyrt instrument Chauvin-Arnoux behövs inte. Däremot ska man nog göra ett mätprotokoll och skiss på var och hur man mätt. Detta för att dokumentera.
Ett tips på jordspett som jag tycker har varit smidiga:
https://www.elpress.net/sv/produkter/elpress-produkter/jordning/
https://www.elpress.net/sv/produkter/elpress-produkter/jordning/
Mja, enligt elinstallationsreglerna gäller R = rho / L för en vertikal elektrod i form av ett spett. 2*rho/L gäller för en horisontellt förlagd ledare.
Med andra ord får man halva spannet och medelvärdet du räknar fram. Sen är det ju inte direkt den blötaste säsongen just nu, jag läste eller hörde nånstans att man brukar sätta jordtag på hösten pga lägre markresistivitet iom högre markfukt, men det känns ju som att man då medvetet manipulerar resultatet.
Jag ska nog testa att slå ner ett spett till. Har en 2m lång 20x20 RF fyrkantprofil också. Men hälften blir det ju inte riktigt eftersom 73 ohm är i serie med nätstationens elektrod.
Med andra ord får man halva spannet och medelvärdet du räknar fram. Sen är det ju inte direkt den blötaste säsongen just nu, jag läste eller hörde nånstans att man brukar sätta jordtag på hösten pga lägre markresistivitet iom högre markfukt, men det känns ju som att man då medvetet manipulerar resultatet.
Jag ska nog testa att slå ner ett spett till. Har en 2m lång 20x20 RF fyrkantprofil också. Men hälften blir det ju inte riktigt eftersom 73 ohm är i serie med nätstationens elektrod.
Steppen7,
Men resistansen genom nätstationens förmodligen grova jordkabel(från transformatorns mittpunkt till jordelektrod) och övergång elektrod till jord, måtte vara utförd enligt konsten alla regler och vara bra lågt, kan det vara 1 Ohm eller lägre?
Men resistansen genom nätstationens förmodligen grova jordkabel(från transformatorns mittpunkt till jordelektrod) och övergång elektrod till jord, måtte vara utförd enligt konsten alla regler och vara bra lågt, kan det vara 1 Ohm eller lägre?
Redigerat:
Nätstationens jordtag är som du säger förmodligen gjort efter konstens regler, men jag har ingen erfarenhet av dessa värden. 1 ohm eller 20 ohm, vet ej..
Gjorde några tester till idag vars resultat tål att funderas på. Dels gjorde jag om samma mätning som sist hemma och fick 88 ohm istället för 73 ohm. Dels mätte jag med en slingresistanstång, då fluktuerade värdet mellan ca 40-60 ohm. Mätte också strömmen mellan nätjord och jordspett och fick ca 3mA så ser inte att det skulle kunna påverka särskilt mycket.
Gjorde också lite tester hos en lantbrukskund. Marken var rejält stenig tyvärr, fick inte ner spettet mer än halvmetern på första försöker så vi bytte område och fick ner hela trots att det uppenbart var stenigt där också. Mätte sedan med starkström och fick 117 ohm, medan slingresistanstången visade 141 ohm stabilt till skillnad från hemma där det fladdrade. Spettet vi hade var tyvärr bara 1,5m och vi hade inga fler med oss pga strulande grossist så vi fick packa ihop.
Under tiden får man fundera på varför slingtång och starkström visar olika samt varför det fladdrade hemma. Grubblar även på varför slingtången visar högre hos kunden men lägre hemma, annars hade man kunnat fundera på om de olika metoderna alltid mäter lite högre eller lägre jämfört varandra.
Sista grubbleriet är om det är ok att använda en rörledning som jordtag? Hos kunden upptäckte vi ett ganska grovt rör som gick ner i marken och förmodligen gick iväg i marken en längre bit. När vi mätte med slingtången med röret som jordelektrod fick vi lite drygt 2 ohm!
Gjorde några tester till idag vars resultat tål att funderas på. Dels gjorde jag om samma mätning som sist hemma och fick 88 ohm istället för 73 ohm. Dels mätte jag med en slingresistanstång, då fluktuerade värdet mellan ca 40-60 ohm. Mätte också strömmen mellan nätjord och jordspett och fick ca 3mA så ser inte att det skulle kunna påverka särskilt mycket.
Gjorde också lite tester hos en lantbrukskund. Marken var rejält stenig tyvärr, fick inte ner spettet mer än halvmetern på första försöker så vi bytte område och fick ner hela trots att det uppenbart var stenigt där också. Mätte sedan med starkström och fick 117 ohm, medan slingresistanstången visade 141 ohm stabilt till skillnad från hemma där det fladdrade. Spettet vi hade var tyvärr bara 1,5m och vi hade inga fler med oss pga strulande grossist så vi fick packa ihop.
Under tiden får man fundera på varför slingtång och starkström visar olika samt varför det fladdrade hemma. Grubblar även på varför slingtången visar högre hos kunden men lägre hemma, annars hade man kunnat fundera på om de olika metoderna alltid mäter lite högre eller lägre jämfört varandra.
Sista grubbleriet är om det är ok att använda en rörledning som jordtag? Hos kunden upptäckte vi ett ganska grovt rör som gick ner i marken och förmodligen gick iväg i marken en längre bit. När vi mätte med slingtången med röret som jordelektrod fick vi lite drygt 2 ohm!
Nu när du börjat labba lite tycker jag du kan ordna en låda så du dels mäter säkert och bara när du har hålldonet till. Det är lätt att det vid dåliga förhållanden uppstår typiska stegspänningar även vid rimligt låg testström så bra att det hålls under uppsikt och spänningssätts bara när du manuellt aktiverar. En annan sak du kan ha nytta av och som du kommer lära dig lite av är att du ordnar ett uttag så du kan spänningsmäta via en hjälpjord. Om du börjar lägga flera parallella elektroder kan du då undvika att det blir sämre genom att de inverkar på varandra. Du kan då få ett hum om hur det funkar i olika jordmån och djup lägg särskilt märke till hur inverkan djup och avstånd mellan spelar in-S steppen7 skrev:
Och som sagt har du redan märkt att tängerna mest är till för uppföljning och kontroll typ OK/NOK speciellt i anläggningar där det inte är ofarligt att obetänksamt öppna en provklämma. Med tiden kommer du också förstå varför jag skrev minst två elektroder det är praktiskt ofta lättare i fallen du verkar syssla med att ordna flera än att överarbeta ett tex genom stora djup som ger mindre vinst sett till vad man får offra. Man vinner ju också lite redundans och fysisk spridning både sett till mark, årstid och ev skada vid grävning osv.
