Och du är helt på det klara att du fixar utlösningsvilkoret!?joppedaman skrev:
Och du är väl helt införstådd med när du har dom tre olika utlösningstiderna 0.2, 0.4 och 5 sekunder!
Om det är något område som man inte kan generalisera så är det el-installationer!
Man kan köra C10 på 1,5kvadrat ofta, men inte alltid.
Man kan köra C13 ibland, men inte alltid.
Dimensionerar man enligt nya standarden kan man t.om köra 16A på 1,5 ibland, men långt ifrån alltid.
Det är ALLTID dom lokala betingelserna som styr, och det man måste ta hänsyn till vid VARJE installation!
Parametrar att tat hänsyn till är jordslutningsimpedansen, kortslutningsströmmen, förläggningssättet, kabellängd, kabeltyp, utlösningstid och i vissa fall även spänningsfallet.
Man dimensionerar normalt på två sätt, antingen har du en känd kabel och ska välja kortslutningsskydd och överlastskydd åt detta, eller så har du en viss belastning som kräver en viss försäkring och då dimensionerar du kabel efter detta.
Och Granit999, det är både temperaturen vid kortslutning och långvarig belastning man ska ta hänsyn till vid dimensionering!
Kabeln ska tåla en kortslutning utan att skadas!
Och du är helt på det klara att du fixar utlösningsvilkoret!?sverre skrev:
Och du är väl helt införstådd med när du har dom tre olika utlösningstiderna 0.2, 0.4 och 5 sekunder!
Om det är något område som man inte kan generalisera så är det el-installationer!
Man kan köra C10 på 1,5kvadrat ofta, men inte alltid.
Man kan köra C13 ibland, men inte alltid.
Dimensionerar man enligt nya standarden kan man t.om köra 16A på 1,5 ibland, men långt ifrån alltid.
Det är ALLTID dom lokala betingelserna som styr, och det man måste ta hänsyn till vid VARJE installation!
Parametrar att tat hänsyn till är jordslutningsimpedansen, kortslutningsströmmen, förläggningssättet, kabellängd, kabeltyp, utlösningstid och i vissa fall även spänningsfallet.
Man dimensionerar normalt på två sätt, antingen har du en känd kabel och ska välja kortslutningsskydd och överlastskydd åt detta, eller så har du en viss belastning som kräver en viss försäkring och då dimensionerar du kabel efter detta.
Och Granit999, det är både temperaturen vid kortslutning och långvarig belastning man ska ta hänsyn till vid dimensionering!
Kabeln ska tåla en kortslutning utan att skadas![/quote]
Finns det något program/kalkyl/formel för att räkna ut vilken kabelarea man skall använda sig av med vilken säkring där man matar in förimpedansen från trafon etc.? Kunde vara kul att ha och sitta och leka med
!
Jag ifrågasätter inte på något sätt att det är detta som gäller och det är så man skall göra, men ärligt talat - är det någon här som anlitat en elektriker som plockat fram räknare, block och penna och börjat RÄKNA på installationen innan han börjar dra tåtar? Förutsatt att vi pratar om vanliga installationer i bostäder.sverre skrev:
/C
Tack sverre!
Självklart måste man räkna i varje enskilt fall!
Jag brukar mäta upp förimpedansen till centralen o sedan ta fram el-vis. Sen är det bara att räkna ut area på den kabeln som ligger längst bort/sämst till i den tänkta installationen. Med ledning av det svaret så följer dom övriga grupperna lätt.
Självklart måste man räkna i varje enskilt fall!
Jag brukar mäta upp förimpedansen till centralen o sedan ta fram el-vis. Sen är det bara att räkna ut area på den kabeln som ligger längst bort/sämst till i den tänkta installationen. Med ledning av det svaret så följer dom övriga grupperna lätt.
SEK handbok 421 har bra tabeller där man kan se om det är OK med C (repektive B) för olika kablar, längder och förimpedanser. Din elleverantör (nät) är skyldig att upplysa dig om förimpedansen på begäran.
Den som både vill välja lämpligaste normsäkring för varje enskild grupp och ändå få en enhetlig central till ett bra pris kan kombinera det relativt begränsade urvalet från Clas Ohlson med dyrare Garo-produkter från t.ex. Selga. Clas Ohlson köper normsäkringar från GDS som i sin tur "märker om" produkter från Garo (som i sin tur verkar köpa från Tyskland). Enda skillnaden mellan produkterna är märkningen samt att det lilla fönstret som visar rött/grönt för påslagen grupp är försatt när produkten levereras via Clas Ohlson.
Den som både vill välja lämpligaste normsäkring för varje enskild grupp och ändå få en enhetlig central till ett bra pris kan kombinera det relativt begränsade urvalet från Clas Ohlson med dyrare Garo-produkter från t.ex. Selga. Clas Ohlson köper normsäkringar från GDS som i sin tur "märker om" produkter från Garo (som i sin tur verkar köpa från Tyskland). Enda skillnaden mellan produkterna är märkningen samt att det lilla fönstret som visar rött/grönt för påslagen grupp är försatt när produkten levereras via Clas Ohlson.