Avstånd dusch till tvättmaskin
Hej! Jag har förstått det som att man ska ha 120 cm från duschmunstycke till tvättmaskin för att det ska vara klassat som godkänt. Min fråga är hur du gör mätningen. mäter man snett från duschmunstycket ner till tvättmaskinen eller mäter man från blandaren rakt fram till tvättmaskinen. Måtten kan ju skilja en del beroende på om du mäter i en sned vinkel eller i en rak vågrät vinkel
Så vitt jag minns gäller 120 cm från duschmunstycket till ett vägguttag. Om det är en fast elinstallation så finns inte det kravet. Sen beror det på vad tvättmaskinstillverkaren anser att tvättmaskinen tål.
Du måste alltså klara båda kraven. Minst 120 cm från duschen, och minst 60 från badkarskant.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 992 inlägg
Det är endast kravet på 60 cm från karets ytterkant som gäller.
Men det är inte fel att försöka möta kravet på 120 cm till duschhuvudet också.
Men en TM får stå i område 1. Så den får stå precis kant i kant med karet.
Dock krävs numera fast anslutning av TM. Det är bara i oklassat område som TM numera får anslutas med stickpropp.
Men det är inte fel att försöka möta kravet på 120 cm till duschhuvudet också.
Men en TM får stå i område 1. Så den får stå precis kant i kant med karet.
Dock krävs numera fast anslutning av TM. Det är bara i oklassat område som TM numera får anslutas med stickpropp.
Hej Bo.
Tycker du att man kan tolka det som att man kan ställa vilken tvättmaskin som helst kant i kant med badkaret i område 1 utan ytterligare övervägande om det inte står något speciellt i tillverkarens anvisningar?
701.512.2.4.101.3 Område 1
Endast följande elmateriel kan monteras:
c) fast monterad eller stationär strömförbrukande elmateriel som är fast monterad, fast ansluten och
lämplig att installera i område 1 enligt tillverkarens anvisningar för användning och montering,
Jag tänker t ex men inte endast på:
701.512.2.4.101.1 Allmänt
Elmateriel som sannolikt utsätts för vattenbesprutning (t ex vid rengöring) ska ha en kapslingsklass
av minst IPX5. En högre kapslingsklass ska övervägas om svårare yttre påverkan kan förväntas.
Kanske alla tvättmaskiner redan har denna klass? Jag är inte helt insatt där.
Detta är alltså inte ett ifrågasättande utan en fråga hur man ska tänka angående lämpligheten. Behöver man ha plaskande barn med i bedömningen här? Spelar detta någon roll i sammanhanget?
Jag tänker att det inte känns lämpligt med en maskin precis vid badkarets kant men man har tydligen gjort bedömningen att den är tillräckligt säker i alla sammanhang och jag är nog onödigt översäker.
Tycker du att man kan tolka det som att man kan ställa vilken tvättmaskin som helst kant i kant med badkaret i område 1 utan ytterligare övervägande om det inte står något speciellt i tillverkarens anvisningar?
701.512.2.4.101.3 Område 1
Endast följande elmateriel kan monteras:
c) fast monterad eller stationär strömförbrukande elmateriel som är fast monterad, fast ansluten och
lämplig att installera i område 1 enligt tillverkarens anvisningar för användning och montering,
Jag tänker t ex men inte endast på:
701.512.2.4.101.1 Allmänt
Elmateriel som sannolikt utsätts för vattenbesprutning (t ex vid rengöring) ska ha en kapslingsklass
av minst IPX5. En högre kapslingsklass ska övervägas om svårare yttre påverkan kan förväntas.
Kanske alla tvättmaskiner redan har denna klass? Jag är inte helt insatt där.
Detta är alltså inte ett ifrågasättande utan en fråga hur man ska tänka angående lämpligheten. Behöver man ha plaskande barn med i bedömningen här? Spelar detta någon roll i sammanhanget?
Jag tänker att det inte känns lämpligt med en maskin precis vid badkarets kant men man har tydligen gjort bedömningen att den är tillräckligt säker i alla sammanhang och jag är nog onödigt översäker.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 992 inlägg
Om det är lämpligt är en helt annan fråga. Det har historiskt velats lite kring detta bland experter och elsäkerhetsverk.
Men TM i område 1 finns med som exempel i dagens regler. Det innebär att den ska klara av att stå mitt under duschen, dock 10 cm från golvet.
IPX4 ska räcka för det då en dusch är "strilande vatten", inte vattenbesprutning från vattenslang/munstycke för då måste man upp i IPX5. Lyckligtvis finns det krav på minst IPX4 i produktstandarden för TM. IP24 skulle alltså räcka.
Om man ska prata fler regler kring lämplighet så är det yttre påverkan men jag har svårt att se något där som är relevant. Baksidan ska stå mot en vägg och man ska inte fastna i sladdar och slangar etc. TM i sig ska givetvis förutom vatten tåla en del stryk och inte rosta pga långvarig fukt. Det finns säkert billiga TM idag som inte når långt här... Du kan ju fråga dem 🙄
En annan regel är kompletterande skyddsutjämning som kan vara aktuell ifall duschblandaren och vattenrören har kontakt med moder jord utan att vara skyddsutjämnad i huset. Riskerna där är dels åska och dels kortslutning i TM eller nån annan apparat i huset.
Till sist en oskriven regel. Se för f** till att skyddsjorden blir ansluten och kontrollerad efter ordning! Det är därför jag propagerar för fast anslutning av en yrkesperson. Fast anslutning är lyckligtvis numera ett krav även i område 2.
Man ska inte underskatta riskerna med en stor och blöt kontaktyta mot kroppen.
Men TM i område 1 finns med som exempel i dagens regler. Det innebär att den ska klara av att stå mitt under duschen, dock 10 cm från golvet.
IPX4 ska räcka för det då en dusch är "strilande vatten", inte vattenbesprutning från vattenslang/munstycke för då måste man upp i IPX5. Lyckligtvis finns det krav på minst IPX4 i produktstandarden för TM. IP24 skulle alltså räcka.
Om man ska prata fler regler kring lämplighet så är det yttre påverkan men jag har svårt att se något där som är relevant. Baksidan ska stå mot en vägg och man ska inte fastna i sladdar och slangar etc. TM i sig ska givetvis förutom vatten tåla en del stryk och inte rosta pga långvarig fukt. Det finns säkert billiga TM idag som inte når långt här... Du kan ju fråga dem 🙄
En annan regel är kompletterande skyddsutjämning som kan vara aktuell ifall duschblandaren och vattenrören har kontakt med moder jord utan att vara skyddsutjämnad i huset. Riskerna där är dels åska och dels kortslutning i TM eller nån annan apparat i huset.
Till sist en oskriven regel. Se för f** till att skyddsjorden blir ansluten och kontrollerad efter ordning! Det är därför jag propagerar för fast anslutning av en yrkesperson. Fast anslutning är lyckligtvis numera ett krav även i område 2.
Man ska inte underskatta riskerna med en stor och blöt kontaktyta mot kroppen.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 992 inlägg
Krav på skyddsutjämning kom i ELSÄK-FS 1994:7 som gällde från 1 maj 1996, då benämnt potentialutjämning. Jag ser inga undantag från detta, utan det är ett krav.
Jag vet inte hur noga elfirmor följde detta då jag inte minns att det någonsin har varit en aktuell fråga. Någon som byggt nytt kanske kan svara. Kanske nöjer man sig med att ansluta armeringsmattan, kanske lägger man ned en ringlina?
Det krävs ju endast en skyddsutjämning om det finns några främmande ledande delar att skyddsutjämna, och det finns inte alltid idag. Det behövs ledande rör utifrån som kan föra in en potential. Och den ska dessutom vara berörbar. Armeringsmattan är normalt inte berörbar. Fjärrvärme kan finnas i nya hus, och dessa rör ska då skyddsutjämnas.
Det är nog bara i gamla hus som skyddsutjämning är aktuell, men det finns ju inga retroaktiva krav på att utföra den i gamla hus. Telefonledningen kan man klippa av men vattenrör och annat kan behöva skyddsutjämnas.
Kravet på kompletterande skyddsutjämning i badrum kom 2009 i utgåva 2 av SS 436 40 00 och tog hela branschen på sängen, trots att det egentligen inte är något nytt.
Kravet fanns förr för bassänger men inte badrum. Det är riskmiljön i badrum som var ny, dvs det fanns inga regler för den förut. Men det allmänna kravet på kompletterande skyddsutjämning har funnits sedan 1996 tror jag. Man pratar allmänt om situationer där säkringen inte kan frånkoppla tillräckligt snabbt, och det kan den inte i badrum och bassänger (inte ens JFB) men det nämndes inte då.
I första utgåvan beskrivs kravet och diverse råd på nästan en full A4-sida som ingen förstod hur man skulle tolka. Man skulle göra en lokal kompletterande skyddsutjämning lite underförstått i badrummet. Det resulterade så sånt här under handfatet😮
Utdraget ovan kommer från senaste utgåvan från förra året är och ju betydligt enklare att begripa. Synd bara att det är felaktigt 🙄🙄 Man glömmer att skydda sig mot fel i badrummet, kortslutning i TM. Dvs man behöver läsa och förstå 411.3.2.6 som refererar till 415.2. I praktiken räcker det med en skyddsutjämning i källaren i de flesta husen, men det behöver ju kontrolleras.
Samtidigt är det med största sannolikhet onödigt att utföra den i badrummet i de allra flesta husen. Det hade räckt att utföra potentialutjämningen utanför badrummet, om det gick.
Jag vet inte hur noga elfirmor följde detta då jag inte minns att det någonsin har varit en aktuell fråga. Någon som byggt nytt kanske kan svara. Kanske nöjer man sig med att ansluta armeringsmattan, kanske lägger man ned en ringlina?
Det krävs ju endast en skyddsutjämning om det finns några främmande ledande delar att skyddsutjämna, och det finns inte alltid idag. Det behövs ledande rör utifrån som kan föra in en potential. Och den ska dessutom vara berörbar. Armeringsmattan är normalt inte berörbar. Fjärrvärme kan finnas i nya hus, och dessa rör ska då skyddsutjämnas.
Det är nog bara i gamla hus som skyddsutjämning är aktuell, men det finns ju inga retroaktiva krav på att utföra den i gamla hus. Telefonledningen kan man klippa av men vattenrör och annat kan behöva skyddsutjämnas.
Kravet på kompletterande skyddsutjämning i badrum kom 2009 i utgåva 2 av SS 436 40 00 och tog hela branschen på sängen, trots att det egentligen inte är något nytt.
Kravet fanns förr för bassänger men inte badrum. Det är riskmiljön i badrum som var ny, dvs det fanns inga regler för den förut. Men det allmänna kravet på kompletterande skyddsutjämning har funnits sedan 1996 tror jag. Man pratar allmänt om situationer där säkringen inte kan frånkoppla tillräckligt snabbt, och det kan den inte i badrum och bassänger (inte ens JFB) men det nämndes inte då.
I första utgåvan beskrivs kravet och diverse råd på nästan en full A4-sida som ingen förstod hur man skulle tolka. Man skulle göra en lokal kompletterande skyddsutjämning lite underförstått i badrummet. Det resulterade så sånt här under handfatet😮
Utdraget ovan kommer från senaste utgåvan från förra året är och ju betydligt enklare att begripa. Synd bara att det är felaktigt 🙄🙄 Man glömmer att skydda sig mot fel i badrummet, kortslutning i TM. Dvs man behöver läsa och förstå 411.3.2.6 som refererar till 415.2. I praktiken räcker det med en skyddsutjämning i källaren i de flesta husen, men det behöver ju kontrolleras.
Samtidigt är det med största sannolikhet onödigt att utföra den i badrummet i de allra flesta husen. Det hade räckt att utföra potentialutjämningen utanför badrummet, om det gick.
OK men nu finns det nog ingen el kopplat till blandare öht. och vad gör då en utjämning för nytta, snarare att skada om det finns som brukligt i många fall, TM och TT i samma lokal. Med utjämning så införs en jordpotensial och mot förmodan att en TM, TT blir strömförande utan att säkring eller JFB löser är nog en chans på 100 milijoner- För att inte tänka på, att numera så är det plastledningar för vatten. Ska då det dras fram en P-ledning och anslutas på tex en duschblandare och hur gör man det. Finns det anslutningspunkt som är synlig på dessa.
Tack för svar angående tvättmaskinen Bo. Jag håller med angående kontroll av skyddsjord.
Jag vet inte heller hur andra firmor gör men jag undersöker i alla fall alltid om det kommer föras in främmande ledande delar i en byggnad jag ska utföra en elinstallation i.
Det är sant att det är mer sällan nu i vanliga hus men ibland finns det ju ett garage eller lager som tex har en stålkonstruktion som blir en främmande ledande del.
Jonas Erik jag brukar använda rörsvep och kabelskor.
Jag vet inte heller hur andra firmor gör men jag undersöker i alla fall alltid om det kommer föras in främmande ledande delar i en byggnad jag ska utföra en elinstallation i.
Det är sant att det är mer sällan nu i vanliga hus men ibland finns det ju ett garage eller lager som tex har en stålkonstruktion som blir en främmande ledande del.
Jonas Erik jag brukar använda rörsvep och kabelskor.
Redigerat: