För ifall man nu skall ha dubbla vindskydd, dvs. både asfaboard och vindskyddsduk, så känns det bättre om det är lite avstånd emellan, som 45mm i detta fall, en spalt som man dessutom isolerar.
I jämförelse med att bägge vindskydden ligger dikt an, varför det känns som att eventuell fukt lättare skulle kunna "fastna" emellan, eller rättare sagt att vattenånga "binds" mellan lagren om de ligger lite för tätt.
Ungefär lite som två blöta handdukar. De torkar ju fortare om de hängs upp med mellanrum än om de hänger ihop dikt an.
I jämförelse med att bägge vindskydden ligger dikt an, varför det känns som att eventuell fukt lättare skulle kunna "fastna" emellan, eller rättare sagt att vattenånga "binds" mellan lagren om de ligger lite för tätt.
Ungefär lite som två blöta handdukar. De torkar ju fortare om de hängs upp med mellanrum än om de hänger ihop dikt an.
Tror inte det spelar så stor roll var det extra lagret ligger.
Alla 3 fallen bör fungera.
Din lösning gör att det inte känns lika mkt "kaka på kaka", men om det i praktiken gör ngn skillnad mot de andra alternativen är jag lite tveksam till. Har dock inget substantiellt att hänga upp det på.
Alla 3 fallen bör fungera.
Din lösning gör att det inte känns lika mkt "kaka på kaka", men om det i praktiken gör ngn skillnad mot de andra alternativen är jag lite tveksam till. Har dock inget substantiellt att hänga upp det på.
Tillbyggare sägs det
· Onsala
· 1 897 inlägg
Hej,
Står inför samma val när vi sätter om panelen på vårt hus till våren. Jag har kommit fram till att köra Asfa (befintlig) samt diffusionsöppen vindpapp, främst för att kompensera för befintliga skador mm, men även för att skydda mot ytterligare skada och ett helt vindtätt hus, när man ändå är igång. Jag sätter den direkt på asfan är det tänkt, och jag oroar mig inte speciellt för fukt.
Står inför samma val när vi sätter om panelen på vårt hus till våren. Jag har kommit fram till att köra Asfa (befintlig) samt diffusionsöppen vindpapp, främst för att kompensera för befintliga skador mm, men även för att skydda mot ytterligare skada och ett helt vindtätt hus, när man ändå är igång. Jag sätter den direkt på asfan är det tänkt, och jag oroar mig inte speciellt för fukt.
Hittade den här tråden för det blir aktuellt för mig. Jag håller på att riva ytterväggar & funderar på att återanvända asfaboarden. Men eftersom den e gammal med småhål, så tänker jag komplettera med vindduk utanpå. Efter att ha läst tråden, så får det nog bli så
Ja, det är ju enklast att låta asfaboarden sitta kvar och bara komplettera med ett lager asfapapp/vindskydd.
Det var så jag jag hade tänkt göra när jag bytte panel på en sydvästgavel. Dock, hade asfaboarden närmare 40 år på nacken, samt att det var ibland omöjligt att inte skada den med kofoten när panelen bändes bort. (Panelen satt dikt an asfaboarden, dvs ingen spikläkt.)
Den gamla asfaboarden var spröd. Den bröts lätt sönder när man tog i den och böjde lite lätt. Inte alls samma seghet som den nya, Emellertid inget problem så länge den sitter monterad på väggen. Hur som, den gamla var alltför skadad för återanvändning och fick därför respass till åvc, och ny inhandlades.
Fördelen med att behöva ta bort den gamla asfaboarden var att underliggande konstruktion (stomme och syll) kunde inspekteras. Det var skönt att se att syllen låg på syllpapp och var helt frisk. Liksom att reglar och isolering, framförallt under fönster, också var helt ok. Ingen nämnvärd fuktinträngning genom asfaboardens skarvar alltså. Det hade man annars kunnat förvänta sig iom att den yttre panelen var så dåligt täckande pga att den skevat och skruvat sig rejält och därmed hade långa glipor in till asfaboarden direkt under. Så, trots kopiösa mängder med slagregn över åren så hade asfaboarden klarat biffen galant.
För min del så passade jag på att tilläggsisolera fasaden med 45 mm. Ersatte den gamla asfaboarden med asfapapp, just som förstärkt vindskydd. sedan på med 45 mm reglar och isolering, och utanpå det ny asfaboard. Alla skarvar av asfaboarden gjordes över regel, och dessutom spikades smala remsor (5-10 cm) med asfaboard upp över skarvarna.
Den nya panelen sitter med 12 mm luftspalt. Det bör minska påfrestningarna på asfaboarden. Fullt tillräckligt i ett blåsigt läge där vinden pressar luften genom varenda brädskarv, men ändå tillräckligt för att ingen nämnvärd mängd fritt vatten ska rinna på boarden.
Tiden får utvisa hur bra det fungerar i olika avseenden.
Det var så jag jag hade tänkt göra när jag bytte panel på en sydvästgavel. Dock, hade asfaboarden närmare 40 år på nacken, samt att det var ibland omöjligt att inte skada den med kofoten när panelen bändes bort. (Panelen satt dikt an asfaboarden, dvs ingen spikläkt.)
Den gamla asfaboarden var spröd. Den bröts lätt sönder när man tog i den och böjde lite lätt. Inte alls samma seghet som den nya, Emellertid inget problem så länge den sitter monterad på väggen. Hur som, den gamla var alltför skadad för återanvändning och fick därför respass till åvc, och ny inhandlades.
Fördelen med att behöva ta bort den gamla asfaboarden var att underliggande konstruktion (stomme och syll) kunde inspekteras. Det var skönt att se att syllen låg på syllpapp och var helt frisk. Liksom att reglar och isolering, framförallt under fönster, också var helt ok. Ingen nämnvärd fuktinträngning genom asfaboardens skarvar alltså. Det hade man annars kunnat förvänta sig iom att den yttre panelen var så dåligt täckande pga att den skevat och skruvat sig rejält och därmed hade långa glipor in till asfaboarden direkt under. Så, trots kopiösa mängder med slagregn över åren så hade asfaboarden klarat biffen galant.
För min del så passade jag på att tilläggsisolera fasaden med 45 mm. Ersatte den gamla asfaboarden med asfapapp, just som förstärkt vindskydd. sedan på med 45 mm reglar och isolering, och utanpå det ny asfaboard. Alla skarvar av asfaboarden gjordes över regel, och dessutom spikades smala remsor (5-10 cm) med asfaboard upp över skarvarna.
Den nya panelen sitter med 12 mm luftspalt. Det bör minska påfrestningarna på asfaboarden. Fullt tillräckligt i ett blåsigt läge där vinden pressar luften genom varenda brädskarv, men ändå tillräckligt för att ingen nämnvärd mängd fritt vatten ska rinna på boarden.
Tiden får utvisa hur bra det fungerar i olika avseenden.