"Allmänningen" ägs av en död person! Vad gäller?

[-MH-]

Prata med ägaren, han/hon kanske vill sälja. Gå sedan ihop med de grannar som har utnyttjat marken och köp den tillsammans. De grannar som inte går med på det, kastar du ut från "allmänningen".

Klart.

 

[Smeafan]

Jag hade också försökt köpa loss marken.

 

[MetteKson]

Prata med ägaren, han/hon kanske vill sälja. Gå sedan ihop med de grannar som har utnyttjat marken och köp den tillsammans. De grannar som inte går med på det, kastar du ut från "allmänningen".

Klart.

Då skulle jag säga att det måste till en ändring av detaljplanen om köparna vill använda området till ngt annat än ”allmän plats - park” som DP idag anger.

 

[-MH-]

Då skulle jag säga att det måste till en ändring av detaljplanen om köparna vill använda området till ngt annat än ”allmän plats - park” som DP idag anger.

Vad skulle det kunna vara? Bygga dansbana?

 

[MetteKson]

Vad skulle det kunna vara? Bygga dansbana?

TS pratar om bl a om att bygga friggebod.

 

[Nötegårdsgubben]

Nja, TS pratar väl främst om att få medgivande av rågrannen att bygga närmare än 4,5 m från gränsen.

Men att faktiskt aktivera den tänkta GA som skulle finnas för att förvalta den gemensamma marken kan man ju göra.

 

[Claes Sörmland]

Vi har också en sådan allmän skogsdunge bakom oss som ägs av en privatperson. En levande dock. Det finns en logisk om än krånglig förklaring till varför det ser ut som det gör, jag skulle gissa att bakgrunden är densamma i ert fall som i vårt. Är det ett klassiskt villaområde från 60-70 talet kan det vara en Byggnadsplan som är den gällande detaljplanen. Dessa planer förutsatte enskilt huvudmannaskap, dvs en tomtägarförening eller senare en samfällighetsförening skulle lösa in och äga de bitar mark som är allmän plats i Byggnadsplanen. Så skedde inte alltid utan kommunen har under senare år ofta tagit över driftansvaret i dessa områden trots att det är enskilt huvudmannaskap. Man låter Byggnadsplanen ligga kvar och driftar bara gatorna. Problemet som uppstår då är att kommunen inte har varken lösenrätt eller lösenskyldighet att lösa in mark som är allmän plats, och då hamnar man i detta limbo.

Det är nog t o m så att vid en byggnadsplan så förväntades inte ens att marken skulle lösas in men det var en möjlighet. Gemensamhetsanläggningar kom först på 60-talets slut medan byggnadsplaner är betydligt äldre, i alla fall finns det med i 1931 års byggnadsstadga. Jag har för mig att det fanns vissa rättigheter för tomtägarna att använda och ställa de allmänna platserna i ordning enligt äldre bygglagstiftning utan att lösa in dem. Men kanske svamlar jag nu,

 

[Petke]

Tack alla som svarat.
Ska jag följa lagen så behöver jag då söka bygglov för friggebod som placeras närmare än 4,5m från gränsen.
Men jag ser på flygbilder över området att i princip alla grannar på gatan har överträtt detta, många har till och med placerat friggebodar och altaner över gränsen. Kanske enklast att bara ta seden dit man kommer och göra som grannarna. Hur som helst är det inte aktuellt att bygga något i år. Däremot kommer jag nog börja sköta om den del som är närmast huset, ta bort sly och skräp som ligger slängt där. Så det åtminstånne ser trevligt ut.

 

[Posselosse]

Det finns bodar som står fritt, som du i värsta fall kan flytta

 

[Claes Sörmland]

Tack alla som svarat.
Ska jag följa lagen så behöver jag då söka bygglov för friggebod som placeras närmare än 4,5m från gränsen.
Men jag ser på flygbilder över området att i princip alla grannar på gatan har överträtt detta, många har till och med placerat friggebodar och altaner över gränsen. Kanske enklast att bara ta seden dit man kommer och göra som grannarna. Hur som helst är det inte aktuellt att bygga något i år. Däremot kommer jag nog börja sköta om den del som är närmast huset, ta bort sly och skräp som ligger slängt där. Så det åtminstånne ser trevligt ut.

Då är det inga friggebodar utan helt vanliga svartbyggda bodar. Om man inte har sökt bygglov och fått det för boden då är det istället en bod byggd med bygglov.

 

[Bällstabygget]

Det är nog t o m så att vid en byggnadsplan så förväntades inte ens att marken skulle lösas in men det var en möjlighet. Gemensamhetsanläggningar kom först på 60-talets slut medan byggnadsplaner är betydligt äldre, i alla fall finns det med i 1931 års byggnadsstadga. Jag har för mig att det fanns vissa rättigheter för tomtägarna att använda och ställa de allmänna platserna i ordning enligt äldre bygglagstiftning utan att lösa in dem. Men kanske svamlar jag nu,

Aha ja så kanske det är, jag har länge funderat hur man rent praktiskt löste detta innan GA och samfförening fanns.. har sett äldre sk tomtägarföreningar men då fanns det kanske även en generell rättighet för fastigheterna inom planen att använda allmänna platser.

 

[Claes Sörmland]

Aha ja så kanske det är, jag har länge funderat hur man rent praktiskt löste detta innan GA och samfförening fanns.. har sett äldre sk tomtägarföreningar men då fanns det kanske även en generell rättighet för fastigheterna inom planen att använda allmänna platser.

Jag kollade i gamla byggnadslagen och det var Länsstyrelsen som kunde besluta om att lösa in mark i byggnadsplan för allmän plats.

En klassiker innan gemensamhetsanläggningarna tog vid är ju annars marksamfälligheter.

 

[jonte0]

...Så jag kollade upp via lantmäteriet vem som äger "allmänningen" på baksidan. ...
/peter

Varför kallar du det "allmänning" när du vet att det är en privat ägodel?

//

 

[b8q]

Varför kallar du det "allmänning" när du vet att det är en privat ägodel?

//

Troligen för att detaljplanen säger att det är Allmän plats.

 

[Claes Sörmland]

Varför kallar du det "allmänning" när du vet att det är en privat ägodel?

//

Det är ju en allmän plats med parkändamål så det gamla daterade begreppet allmänning är ju inte helt tokigt ändå.