Jag räknade med 1,2 men det är nog skjutet från höften. Kikar i databladet från paneltillverkaren och 1,15 vid -25 verkar stämma. En fimbulvinter i Skåne är väl runt -15 utom i de nordöstra delarna som kan bli kallare. Det ger en faktor 1,12 c:a och då hamnar vi på c:a 966V vilket torde vara lugnt.A Arnodt skrev:
Okej, här är foto. Min man försöker rita ihop något då jag inte är att lita på när det kommer till att rita.
Första bilden är alltså de 8 panelerna i öst.
Andra bilden är på de 2 panelerna som är bredvid östpanelerna men på ett tak som går mot syd.
Tredje bilden är på de 12 panelerna i syd.
Fjärde bilden är 2 av 4 paneler i väst
Femte bilden är på de övriga 2 panelerna i väst samt de två som sitter åt söder.
i dagsläget är alltså panelerna på öst, väst, samt de fyra sydpanelerna som ligger precis precis öst och väst i en slinga. Och de 12 på södertaket i en slinga.
Första bilden är alltså de 8 panelerna i öst.
Andra bilden är på de 2 panelerna som är bredvid östpanelerna men på ett tak som går mot syd.
Tredje bilden är på de 12 panelerna i syd.
Fjärde bilden är 2 av 4 paneler i väst
Femte bilden är på de övriga 2 panelerna i väst samt de två som sitter åt söder.
i dagsläget är alltså panelerna på öst, väst, samt de fyra sydpanelerna som ligger precis precis öst och väst i en slinga. Och de 12 på södertaket i en slinga.
https://www.jinkosolar.com/uploads/619f40ec/JKM550-570N-72HL4-BDV-F1-EN.pdfA Arnodt skrev:
Denna ska det vara, men ja, det betyder ju inte att det är den.
Högt i knock skulle jag säga är en synvilla. Långt ut på sidorna ja, men inte över och där är en liten bit mellan innan vindskivorna börjar.M mortimer skrev:
Det tänker jag att en besiktningsman får ta beslut om!
Det är dubbelglas paneler, vilket är bra för livslängden, men tunga rackare 32 kg/st. Det svider nog rejält att få en i skallen, hualigen! De har bara 30 mm tjock alu-ram, vilket förefaller klent för så pass stor bauta-panel.
Det är bifacial paneler. De kan alltså tillgodogöra sig ljus som infaller på baksidan. Men det blir nog inte mycket ljus som kan infalla på baksidan av dem där på ditt tak, men litet grand. Som framgår av databladet så ökar deras märkeffekt 550 W vid t.ex. 5 % ljus(5 % av 1000 W/m2 är 50W/m2) in på baksidan till 550 + 27,5 = 578 W.
De panelerna är främst tänkta för att vara på markställning så de får mycket ljus på baksidan också.
Michaelamanela,
Vad är det för takbeläggning på taket? Det syns inte så bra. Är det takpapp?
Det är bifacial paneler. De kan alltså tillgodogöra sig ljus som infaller på baksidan. Men det blir nog inte mycket ljus som kan infalla på baksidan av dem där på ditt tak, men litet grand. Som framgår av databladet så ökar deras märkeffekt 550 W vid t.ex. 5 % ljus(5 % av 1000 W/m2 är 50W/m2) in på baksidan till 550 + 27,5 = 578 W.
De panelerna är främst tänkta för att vara på markställning så de får mycket ljus på baksidan också.
Michaelamanela,
Vad är det för takbeläggning på taket? Det syns inte så bra. Är det takpapp?
Redigerat:
Precis, det är takpapp.A Arnodt skrev:
Förlåt att jag lånar tråden lite.A Arnodt skrev:
Ni som har solceller, övervakas hela anläggningen i appen, panel för panel individuellt? Om inte, så blir det ju som för TS, man vet inte om en panel har pajat, eller det är felkopplat etc. Eller om effekten avtar över tid. De påstådda garantierna blir ju då värdelösa.
Ser man alla paneler i appen?
Redigerat:
Som jag förstått det så har man optimerare kan man följa varje panel, vi har inte det och har därför insett att något är fel pga att vi producerade betydligt mindre än andra där vi bor fastän vi har större anläggning.S Sir Duke skrev:
Surduk,
Har man endast effektoptimerare t.ex. Tigo TS4-A-O på enstaka paneler, sätter man sådana givetvis då på paneler man vet drabbas av skugga. Det kan t.ex. vara man sätter sådana effektoptimerare på 2 st paneler i en seriekopplad sträng med totalt 12 paneler.
Man får av solcellsfirman också beräkning av förvändad kWh-produktion per månad och per år. Då kan man jämföra och se om något är tok.
Utöver det ser man på en dags effektkurva om den ser riktig ut, då det är en helt klar dag. Då ska man ha en sockertoppsformad kurva utan stora hack.
Michaelamela,
Har ni av solcellsfirman fått beräkningen för förväntad kWh-produktion per månad och per år? Den är mycket bra att ha för att jämföra. De beräkningarna brukar stämma väldigt bra, eftersom det är känt hur mycket solen bestrålar jorden per månad och per år.
Vad jag undrar är hur de har fäst takfästena när ni säger er ha takpapp? Har de penetrerat takpappen? Risk för vatteninläckage med tiden? En del solcellsfirmor har jag hört avsäger sig sådana jobb pga risk för vattenskador som de får bekosta. Onekligen gör de ju åverkan på takpappen genom att de fäster takfästen. Blir det läcka i framtiden är de då klart en misstänkt "bov".
För övrigt är nu hittills i aug 2022 medeltimspotpriset, dvs det så kallade rörliga elpriset för el i Elområde 4 hela 2,80 kr. Det innebär att köpa en kWh ström kostar dyra ca 4,80 kr/kWh, inkl. moms och hela kalaset. Så dyrt har aldrig tidigare ström kostat i Sverige. De som säljer sin solström till medeltimspottpriset får visserligen då ganska mycket 2,80 kr/kWh. Men månaden är inte slut ännu, det är 3 dagar kvar och rörliga elpriset kanske de höjer ännu litet ytterligare.
Har man endast effektoptimerare t.ex. Tigo TS4-A-O på enstaka paneler, sätter man sådana givetvis då på paneler man vet drabbas av skugga. Det kan t.ex. vara man sätter sådana effektoptimerare på 2 st paneler i en seriekopplad sträng med totalt 12 paneler.
Man får av solcellsfirman också beräkning av förvändad kWh-produktion per månad och per år. Då kan man jämföra och se om något är tok.
Utöver det ser man på en dags effektkurva om den ser riktig ut, då det är en helt klar dag. Då ska man ha en sockertoppsformad kurva utan stora hack.
Michaelamela,
Har ni av solcellsfirman fått beräkningen för förväntad kWh-produktion per månad och per år? Den är mycket bra att ha för att jämföra. De beräkningarna brukar stämma väldigt bra, eftersom det är känt hur mycket solen bestrålar jorden per månad och per år.
Vad jag undrar är hur de har fäst takfästena när ni säger er ha takpapp? Har de penetrerat takpappen? Risk för vatteninläckage med tiden? En del solcellsfirmor har jag hört avsäger sig sådana jobb pga risk för vattenskador som de får bekosta. Onekligen gör de ju åverkan på takpappen genom att de fäster takfästen. Blir det läcka i framtiden är de då klart en misstänkt "bov".
För övrigt är nu hittills i aug 2022 medeltimspotpriset, dvs det så kallade rörliga elpriset för el i Elområde 4 hela 2,80 kr. Det innebär att köpa en kWh ström kostar dyra ca 4,80 kr/kWh, inkl. moms och hela kalaset. Så dyrt har aldrig tidigare ström kostat i Sverige. De som säljer sin solström till medeltimspottpriset får visserligen då ganska mycket 2,80 kr/kWh. Men månaden är inte slut ännu, det är 3 dagar kvar och rörliga elpriset kanske de höjer ännu litet ytterligare.
Redigerat:
Det har vi inte fått . Ni skulle veta vad vi har fått. En liten plastficka med information om växelriktaren som ingick i förpackningen. Annars ingenting, precis ingenting.A Arnodt skrev:
Denna mening fanns dock i offerten när vi först skulle ha 38 paneler (som inte fick plats):
Solcellsinstallation 20,9kW, Installation vid söderläge kan årsproduktionen vara mellan 28-32 000kWh
De använde sig av något som heter CWL-plattor. Det var faktiskt bara eon av de vi efterfrågade offerter ifrån som inte monterade på papp. Övriga tre gjorde det.A Arnodt skrev: