Vi letar efter hus, och förfäras likt många av huspriserna. Vi tjänar bra, drygt 80 k brutto, är helt skuldfria och har hittills sparat ihop 1,2 mkr till kontantinsats vid dryga 30 års ålder. Vi torde tillhöra en lycklig skara med relativt goda ekonomiska förutsättningar, men känner oss trots detta fattiga i husköparsegmentet när de vansinniga budgivningarna drar igång.

Vi har efter en del övervägande beslutat oss för att sätta oss i hyresrätt något/några år, för att spara ihop ytterligare i väntan på drömhuset, då dagens värderingar känns allt för höga. Är detta korkat? Månadskostnaden för ett tillfälligt hus i väntan på drömhuset borde hamna på ungefär samma nivå som att hyra en vettig lgh.

Tror ni det är dumt att ligga utanför marknaden några år och kanske tvingas gå in på ännu högre nivåer? Min tanke är annars att ha ett bekymmerslöst boende 2-3 år, för att kunna fokusera på familjen och kanske få utrymme att jobba lite extra för att dra in mer till husköparkassan. Vi räknar med att kunna lägga undan ca 35 kkr/månad under de kommande åren, vilket givet tre års sparande till bankränta skulle innebära att vi har ca 2,5 mkr till kontantinsats 2013. Tittar man på hus i 5-6 mkrklassen räcker det ju med att bostadspriserna går upp 6-7% om året för att det inte skall löna sig att spara.

Vad tror panelen?
 
Nu befinner vi oss i olika delar i landet så marknaden ter sig verkligen annorlunda.
Jag hävdar att desto tidigare man tar sig in på bostadsmarknaden desto bättre - För att inte tala om levnadsstandard där du själv kan påverka ändra/bygga på en BR eller HUS.

Jag har avverkat 3 bostadsrätter på 7 år och köpte första huset för 2 veckor sedan. Jag får kalla fötter vid var bostadsbyte men jag känner nu att målet är delvis nått. Man strävar efter något, men man vet väl inte om det är rätt förrens man har det!? Jag såg framför mig en gigantisk villa på landet men frugan vill annorlunda. Så en 130kvm i närförort i huvudstaden från 49 med totalt renoveringsbehov är allt man får för 3.2 miljoner. Att tillägga är att jag har inga 1.2 att satsa i handpenning utan nöjer mig med 15% som banken kräver och ser till att skrapa ihop de 500kkr som det kommer att kosta att få rucklet beboeligt... allt är en vision, en drömn och ngt jag strävar efter vad gäller standard och levnadskvalitet. Jag anser inte att en HR där jag inte kan förädla är den perfekta lösningen och skulle om ngt driva mig till vansinne.
Som referens så går budgivningarna upp i Huvudstaden ca 20% på BR och 10-15% på hus. I många fall mycket mer.

Vart jag nog vill komma är att om ni tar en HR i 2-3år så kan marknaden se annorlunda ut med kanske höga räntor och dessutom eventuellt högre priser - Det har ju inte blivit billigare med åren kan jag påstå. Ett hus eller lägenhet är för mig en investering, ngt man förädlar och vårdar.
Har ni i dagsläget över miljonen att satsa skulle jag leta ert drömhus nu, de 35kkr i månaden kan ni använda till amortering och komma i mål tidigare.
Ni kommer långt med 1.2 miljoner i handen och en inkomst på 80kkr i månaden - Jag tvekade inte. Och jag skulle absolut inte tveka med de förutsättningar du nämner.

Se till att förverkliga era drömmar - Pengar är bara pengar, tid med varandra i ert drömhus är trots allt ovärdeligt....
 
Vill ni ha hus köp hus. Sannolikt kommer ni trivas bra, sannolikt är det ett ekonomiskt riktigt beslut.
 
Köpa hus/lgh bör man göra så tidigt som möjligt, men inte köpa dyrare än ekonomin tillåter...
Sen byter man upp sig till drömmhuset på sikt...
 
Ni har alla ekonomiska förutsättningar för att kunna köpa ett ganska dyrt hus med tanke på era löner och den kontantinsats som ni kan lägga in. Sen beror det mycket på vilka övriga omkostnader ni har så det kan ni bara avgöra. Men har ni inga andra lån eller andra väldigt dyra vanor så borde det inte vara några problem. Men om du är snål eller klok tycker jag oväsentligt, om man ska se rent ekonomiskt på det så är det inte svårare än att ni sätter en gräns för vad boendet maximalt får kosta och tar beslut utifrån det.

Att ni funderar på saken är naturligtvis klokt, men att det skulle vara ekonomiskt berättigat att ni väljer att spara 35 000 i månaden utöver er nuvarande kontantinsats på 1,2 milj. och bosätta er tillfälligt i en hyresrätt i några år känns väl kanske inte helt nödvändigt. Det är i slutänden ingen raketforskning att räkna på räntekostnader och riskbankens prognos om räntorna är väl en hygglig utgångspunkt i en kalkyl så jag kan tycka att ni borde kunna skapa er en ganska bra uppfattning om hur de framtida kostnaderna kommer att se ut och om ni kommer att klara av det. Det enda som jag kan se som ett problem i ert fall med att köpa ett relativt dyrt hus är om era inkomster inte är säkra. Men så länge inte marknaden tvärdyker så kan man faktiskt också sälja så det är oftast inget problem.
 
Tack för synpunkter! I vår del av landet finns ett begränsat utbud av drömhus, det kommer ut ett kanske varannat år och för närvarande finns så klart inget ute. En av tankarna med HR bortsett från sparandebiten är ju flexibiliteten, vi kommer inte behöva stress-sälja ett hus utan kan i lugn och ro bevaka marknaden. Min oro rör som sagt prisutvecklingen på bostadsmarknaden, och om vi kanske borde köpa ett tillfälligt hus i stället för HR för att inte tappa värdemässigt. Nackdelen blir ju då att vi kanske får sälja under tidspress och därmed riskerar att tappa värde på det. Vi är egentligen inte så oroliga för att belåna oss ganska högt, vi har stabila jobb med god löneutveckling och utgiftsmässigt ligger vi lågt, småbarn gör livet billigt.... Dock skall det vara rätt objekt, och det verkar tyvärr kunna ta lite tid innan det dyker upp.
 
I ett sånt fall så håller jag med er om att det kan vara rätt att ha ett tillfärligt boende i en HR.. Om ni väntar på en specifik typ av bostad så är det av den anledningen en helt OK val att välja en hyresrätt som ett övergångsboende om ni nu vill/måste sälja er nuvarande bostad. Men det handlar väl i så fall inte först och främst om ekonomiska aspekter utan snarare att ni väntar på att rätt objekt ska dyka upp. Kan ni tänka ert ett tillfälligt boende där ni kan spara 35 000:- i månaden så är det väl ingen förlust att avvakta tills det rätta objektet dyker upp.
 
Du ska inte försöka låta ditt förstahus bli drömhuset. När du bott där en tid kommer du på allt du EGENTLIGEN kräver av ett drömhus. Köp ett bra hus nu och låt det öka i värde tills den dagen du hittar drömhuset på riktigt.
(Du kan såklart ha oturen att huspriserna sjunker fram tills dess du hittar drömhuset, men i genomsnitt går priserna upp-upp-upp.)
 
haavard skrev:
Du ska inte försöka låta ditt förstahus bli drömhuset. När du bott där en tid kommer du på allt du EGENTLIGEN kräver av ett drömhus. Köp ett bra hus nu och låt det öka i värde tills den dagen du hittar drömhuset på riktigt.
(Du kan såklart ha oturen att huspriserna sjunker fram tills dess du hittar drömhuset, men i genomsnitt går priserna upp-upp-upp.)
Jag förstår inte. Det är väl bättre med sjunkande priser?
 
Nyfniken skrev:
Jag förstår inte. Det är väl bättre med sjunkande priser?
Jag tror att Haavard tänker sig en boendekarriär där man köper sin första bostad så tidigt som möjligt, för att på så sätt dra nytta av framtida prisökningar.

Sett med det perspektivet är förstås sjunkande priser "otur".
 
lurk12345 skrev:
Jag tror att Haavard tänker sig en boendekarriär där man köper sin första bostad så tidigt som möjligt, för att på så sätt dra nytta av framtida prisökningar.

Sett med det perspektivet är förstås sjunkande priser "otur".
Problemet är väl bara att framtida prisökningar antagligen är lika stora för den första bostaden som för drömboendet? ;) Eller kanske t o m högre då drömboendet kanske (troligen?) ligger högre i pris. Så rent ekonomiskt är det i sådant fall bättre att köpa drömboendet direkt om man har råd.

Problemet är väl bara precis som Haavard skriver att det är svårt att veta vad man egentligen kräver av sitt drömhus redan när man köper första huset.

Vi gjorde som Oaklake och bodde bekymmersfritt i en hyresrätt trots att vi hade råd att köpa hus. Ett bekymmersfritt boende och vi kunde öka vårt sparkapital varje månad tills vi hittade det hus vi ville köpa. (Som efter mycket jobb blev vårt drömboende.... :))

/Krister
 
lurk12345 skrev:
Jag tror att Haavard tänker sig en boendekarriär där man köper sin första bostad så tidigt som möjligt, för att på så sätt dra nytta av framtida prisökningar.
Mmmm, "bostadskarriär"... :rolleyes:

De enda som är beroende av stigande priser för att kunna "klättra" är de som inte kan lägga in tillräckligt mycket kontant (det är ju verkligen inte problemet här). För alla andra som vill köpa ett dyrare boende är naturligtvis sjunkande priser att föredra.
 
Köpte min första lägenhet ca 10 år sen och tyckte då det var övervärderat. Nu har jag insett att värdet är det som marknaden anser att det är värt. Skulle jag väntat på att marknaden skulle anse det jag anser skulle jag fortfarande vänta på att köpa lägenhet.
 
Göran.W
Min lägehet jag sålde 2006 efter 14 års ägande hade stigit så mycket i värde att det täckte upp både låne kostnaden och hyran under den tiden så jag bode gratis om man så säger i 14 år
Totalt gjorde jag vid lägenheten för 18k när jag flyttade in men sålde den utan att renovera .
Tror det kommer fortsätta att stiga i pris men kanske inte så fort som hittis.
 
Alla som tjänar bra med pengar på "husägare" har verkligen lyckats när folk tror att en "bostadskarriär" baserat på höga värdeökningar år efter år är något positivt :S :(

Jag blir faktiskt lite bekymrad när folk inte förstår vilka som är de verkliga vinnarna på denna s k "bostadskarriär".... Så länge man behöver ett boende är man i slutändan en förlorare på denna "bostadskarriär" i 99 fall av 100. Bankerna, mäklarna, husbyggarna, hantverkarna o s v är de riktiga vinnarna på din "bostadskarriär".

Den enda egentliga positiva sida av "bostadskarriären" är att man kan få ihop sin "kontantinsats" utan att spara. Dock får man betala genom att ditt nästa hus samtidigt har blivit mycket dyrare så att man totalt ändå antagligen behöver låna mer än om man köpt direkt....

Självklart känner man sig spontant som en vinnare när huset/lägenheten fördubblat sitt värde på x antal år. Problemet är bara att "drömboendet" som antagligen är dyrare också har fördubblat sitt värde d v s det pris du får betala....

Personligen tycker jag att TS gör helt rätt. Spara och vänta på drömhuset och slå sedan till när det dyker upp. Genom att ni bor i HR kan ni som du skriver bo bekymmersfritt, bevaka marknaden och slå till direkt när drömhuset dyker upp. Många andra måste då ta hänsyn till problem med t ex "dubbla bostäder" som ni inte behöver ta hänsyn till. I värsta fall kostar det bara ett par månaders dubbel hyra vilket är billigt om man hittat sitt drömhus:)

/K
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.