Jag och hustrun har satt av en viss procent av vår nettoinkomst till boendet. Den delen går direkt in på ett bostadsrelaterat konto. Från det kontot betalar vi all ränta, drift, amortering, underhåll, större inredning (möbler och liknande), renovering och sparar till framtida renoveringar. Övriga inkomster går till löpande konsumtion, kortsiktigt konsumtionssparande (semesterar, feta tandläkarräkningar, föräldraledighet och liknande) och långsiktigt konsumtionssparande (ny bil, lantställe) och långsiktig förmögenhetsuppbyggnad (aktier, bostadssparande till barnen).

Just nu har vi nyköpt hus (stort underhållsbehov) och småbarn (billiga i drift) och hög belåningsgrad (högt amorteringsbehov). Därför har vi valt en hög procentsats av inkomsten till boendet för att kunna prioritera underhåll/renoveringar. Istället för att amotera kraftigt så väljer vi att minska belåningsgraden genom att höja värdet på fastigheten med en omfattande standardhöjning och åtgärdande av släpande underhållsbehov. Vi kör med en försiktig amortering (80 år) just nu under de tre första åren. Om 4-5 då barnen blir dyrare i drift år så planerar vi att dra ner kraftigt på renoveringar/underhåll och istället öka amorteringarna och konsumtionen.
 
Redigerat:
Ny är ju frågan om du ska spara eller ej och jag kan ju tycka att man ska spara.
Sedan till vad och hur mycket det är en annan fråga.

En tredje är vilken "cashflow" som du har, hur klarar du likviditeten?
Du kanske inte behöver spara?
Kanske kan du ta ett lån på det du behöver renovera och sedan amortera detta?
Glöm i sådana fall inte att lån ska ju betalas tillbaka, i alla fall någon gång.

Men med en egen buffert så blir man ju mer oberoende av banken och det är ju skönt att slippa fråga dom innan
man vill renovera eller göra någon större förändring.
 
M
Amortera som en del förespråkar är inte vad jag skulle välja. Går tämligen enkelt att få en sparränta som överstiger låneräntan, och då behöver man inte fråga banken den dagen men behöver pengarna. Reglerna för att få låna kan mkt väl förändras framöver, och har du just då bytt jobb , startat eget eller råkar vara föräldraledig så kan banken få för sig saker.

Jag har Marginalen bank där jag satt undan sparpengarna. 4% sparränta och bolånet ligger på 2.98%.
 
Skulle vilja säga att hur man väljer är utifrån er inkomst och vilka fasta kostnader ni har. När vi skaffade hus och samtidigt med det barn, föräldraledighet,samt en inkomst som var betydligt lägre än idag så var det lån som gällde till större renovering.
Men senare i livet med större barn/utflugna och även två med betydligt större inkomst så har det både sparats och kraftigt amorterats ned, utan att ge avkall på något. Idag görs allt via sparat kapital.
Tyvärr finns det inget entydigt svar utan varje år är ett nytt år och man får anpassa sig, men att spara om man kan är aldrig fel och kan ge en trygghet.
 
AndersS skrev:
Skulle vilja säga att hur man väljer är utifrån er inkomst och vilka fasta kostnader ni har. När vi skaffade hus och samtidigt med det barn, föräldraledighet,samt en inkomst som var betydligt lägre än idag så var det lån som gällde till större renovering.
Men senare i livet med större barn/utflugna och även två med betydligt större inkomst så har det både sparats och kraftigt amorterats ned, utan att ge avkall på något. Idag görs allt via sparat kapital.
Tyvärr finns det inget entydigt svar utan varje år är ett nytt år och man får anpassa sig, men att spara om man kan är aldrig fel och kan ge en trygghet.
Så ser vår ide också ut. Vi köpte vid årsskiftet och har skissat på en 35-årsplan.

2012-2017 - Fokus på renovering, standardhöjning och utbyggnad innan barnen når skolåldern. Viss amortering.
2018 - 2030 - Fokus på konsumtion och amortering medans barnen är ca 7 - 20 år och flyttar ut.
2030 - 2045 - Fokus på amortering så att huset är helt avbetalt till pension vid ca 70 års ålder då nettoinkomsten halveras. Tanken är att inte behöva gå ner särskilt mycket i levnadsstandard.

Den här planen tål även att vi byter hus under tiden eftersom vi hela tiden bygger eget kapital.
 
Niclas Jonsson skrev:
Behöver du, så lånar du upp lite igen helt enkelt.
Enkelt? Om ingen vill låna ut pengar då, vad händer då.

Sätt in pengarna på banken om du har liten buffert!

Och 2000 kr per månad är en mer vettig nivå för husunderhåll.

Och om du har liten buffet som du verkar ha, ge f-n i att amortera mer än nödvändigt. Sätt in pengarna på ett bra bankkonto istället.
 
Byggnader åldras och slits. Professionella förvaltare skriver av bostadsbyggnader med mellan 1 och 2 procent årligen. Det motsvarar mellan 20 och 40 Kkr för exempelvis en begagnad villa som skulle kosta 2,0 Mkr att bygga ny (markvärdet ej inräknat). Långsiktigt bör ägaren spara, amortera eller på annat sätt reservera dessa medel, så att man klarar kostnaderna den dag de infinner sig.
 
Själv kör jag med en variant av 3 olika sparkonton. Först har jag ett "buffert" konto som är till för exempelvis om kylskåpet brakar samman. Sedan har jag ett konto för för långsiktigt underhåll, där det mer är tänkt att sparas till ett nytt tak och så vidare. Mitt sista konto är en form av "spenderar konto" där jag mellanlagrar pengar för att bestämma vart det ska någonstans. Det mesta av pengarna där hamnar på huset...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.