Kan också rekommendera Veritas jiggen. Rätt bra tyngd i den och sitter bra i händerna när man slipar. Även lätt att hitta samma vinkel igen vilket minskar tiden det tar att slipa. Men framför allt blir eggen vinkelrät och resultatet bra.
Men med det sagt är det fortfarande pisstråkigt att slipa, och klabbigt blir det.
Men med det sagt är det fortfarande pisstråkigt att slipa, och klabbigt blir det.
För min del handlar det om att etablera en bra grundvinkel på stålet. Sedan, med hjälp av Veritasjiggen, så är "bara" fråga om att slipa upp en second bevel och den är max säg 1 mm. På hyvelstål gör jag även en "back bevel" på någon knapp enstaka grad. Det jobbet är egentligen inget stort och det tar längre tid för mig att rigga för slipning än att göra själva slipningen.Hep skrev:
Kolla gärna på Rob Cosman på Youtube. Han kör ovan metodik med flinka händer givetvis på frihand. Det är ju inte förbjudet att köra med jigg även om det tar lite längre tid.
Kanske kan avrunda det här ämnet. Jag testade och klämde under hösten på Tormekar i olika åldrar och priser. Den nya dyraste är lite stabilare än min gamla, men fortfarande inte svårt att ställa in den med lite vinkelfel om man som jag har talang för det. Eller att få den en aning ur vinkel genom att trycka olika hårt på stålet när man slipar. Det borde gå att bygga maskinen med mindre svikt tycker jag.
Jag fick förra veckan hem en bandslip från Robert Sorby. Att jag är helt kär och äntligen hittat hem i slipträsket är en sak, men nu handlar det inte om bandslip mot stenslip, eller torr mot våt, utan om stabilitet i en maskin.
Min nya är gjord i centimetertjockt brittiskt stål. Jag har testat att verkligen ta i, men den sviktar absolut noll. Tillverkaren skryter om att de i Sheffield har en lång tradition av stål. Fast vi i Sverige har en ännu längre tradition av järn och stål, så jag tycker att Tormeken borde gå att få lite stabilare. Men det får bli någon annans problem, då den ska ut på blocket.
Jag fick förra veckan hem en bandslip från Robert Sorby. Att jag är helt kär och äntligen hittat hem i slipträsket är en sak, men nu handlar det inte om bandslip mot stenslip, eller torr mot våt, utan om stabilitet i en maskin.
Min nya är gjord i centimetertjockt brittiskt stål. Jag har testat att verkligen ta i, men den sviktar absolut noll. Tillverkaren skryter om att de i Sheffield har en lång tradition av stål. Fast vi i Sverige har en ännu längre tradition av järn och stål, så jag tycker att Tormeken borde gå att få lite stabilare. Men det får bli någon annans problem, då den ska ut på blocket.
Då blir jag ju arbetslösOla C skrev:
Medlem
· Korpilombolo
· 3 301 inlägg
Jag har en relativt ny T8 och ser att det inte blir helt vinkelrätt när man slipar hyvelstål mm. Tormek själva har ju en liten vinkelhake för att hålla koll på detta. Jag har inte "svarvat" stenen ännu så det kanske går att få bättre resultat. Slipstödet på tormek verkar heller inte vara någon exakt vetenskap. Men åtminstone mina hyvlar har justeringsarm för att räta upp någon grads vinkelfel på hyvelstålet så det bör inte ge något problem vid hyvling.
Ja, det är mycket ljusare på den här sidan. Jag vet att du sagt något om konkav eller konvex egg när du gått hela vägen på papper, men jag tycker det blivit bra. Jag utmanade ett par kurskamrater och en lärare som använder Tormek eller japanska stenar (i kombination med skäggvax och innemössa) att visa mig något vassare än det jag fixat på maskinen 60-3000 grit och två drag på striglingslädret på varje sida. Än har ingen lyckats.
Nu kom ett litet minne tillbaka. Stålplattan bakom slipbandet är helt avgörande för resultatet. Tyckte inte min stålplatta var superplan o i min jakt på perfektion inhandlade jag keramiskt spisglas vilket enligt internatet skulle va da shit vad gäller denna applikation. Detta glas satte jag ovanpå stålplattan.
Kollade idag o det har grävt aningen in i detta superduperglas, syns under vinkelhaken. Minsta grop i det som agerar stöd bakom slippappret o det blir konvexa eggar.
Ska planslipa stålplattan, problemet är att det blir grop i den också med tiden, skulle egentligen va nåt riktigt hårt där bakom. Kanske kan slänga in en bit rostfritt i beställningen nästa gång projektet jag jobbar i ska ha delar härdade.
Kollade idag o det har grävt aningen in i detta superduperglas, syns under vinkelhaken. Minsta grop i det som agerar stöd bakom slippappret o det blir konvexa eggar.
Ska planslipa stålplattan, problemet är att det blir grop i den också med tiden, skulle egentligen va nåt riktigt hårt där bakom. Kanske kan slänga in en bit rostfritt i beställningen nästa gång projektet jag jobbar i ska ha delar härdade.
Funderat ett bra tag på en Tormek T8 black, den med diamantsten. Har sedan länge veritasjig och dmt diamantstenar men har tröttnat på dom. Har lådor med stämjärn och skölpar som behöver hjälp. Även mycket köksknivar som jag skulle behöva slipa men jag inte vågat köra för hand.
Tror ni Tormeks maskin är rätt för jobbet eller är det Sorby man ska kika på? Bytet av slipband känns lite sisådär om jag ska vara ärlig.
Tror ni Tormeks maskin är rätt för jobbet eller är det Sorby man ska kika på? Bytet av slipband känns lite sisådär om jag ska vara ärlig.
Vad jag tycker är rätt uppenbart, men eftersom jag bara använt Sorbyn en vecka är min åsikts värde begränsat. För mig stod det mellan just en T8 med diamanthjul och Sorbyn, men eftersom jag inte visste om T8 var så mycket stabilare än min gamla och den kostade mer än Sorbyn skippade jag Tormeken.
Jag vet inte vad du menar med att byta slipband skulle vara något problem. Om man följer instruktionen tar det kanske en halv minut att byta. För en gångs skull fuskar jag och skippar plåtskyddet på sidan, då det inte tillför speciellt mycket säkerhet i mina ögon, och då byter jag band på tio sekunder.
Det enda som håller mig vaken om nätterna nu är det där Ola skrev om att bakplattan slits ut. Den fins som reservdel att köpa och jag har just skickat en fråga om pris på den. Jo en sak till - den platta/anhåll/jigg man använder för att slipa raka verktyg funkar inte för stämjärn vars platta balsida är för kort. Än har jag bara stött på det på ett riktigt billigt skräpjärn och det går säkert att bygga en egen jigg som löser det, men det är kanske värt att nämna.
Jag vet inte vad du menar med att byta slipband skulle vara något problem. Om man följer instruktionen tar det kanske en halv minut att byta. För en gångs skull fuskar jag och skippar plåtskyddet på sidan, då det inte tillför speciellt mycket säkerhet i mina ögon, och då byter jag band på tio sekunder.
Det enda som håller mig vaken om nätterna nu är det där Ola skrev om att bakplattan slits ut. Den fins som reservdel att köpa och jag har just skickat en fråga om pris på den. Jo en sak till - den platta/anhåll/jigg man använder för att slipa raka verktyg funkar inte för stämjärn vars platta balsida är för kort. Än har jag bara stött på det på ett riktigt billigt skräpjärn och det går säkert att bygga en egen jigg som löser det, men det är kanske värt att nämna.
https://www.poolewood.co.uk/product/robert-sorby-proedge-sharpening-system/
Minsta varianten utan tillbehör, då paketen mest verkar rikta sig mot svarvare. Tillsammans med jiggen för raka verktyg, en bunt slipband och frakt blev det runt 400 pund. Plus svensk moms. Mycket pengar, men jag är nöjd då även jag kan fixa väldigt vassa verktyg nu.
Minsta varianten utan tillbehör, då paketen mest verkar rikta sig mot svarvare. Tillsammans med jiggen för raka verktyg, en bunt slipband och frakt blev det runt 400 pund. Plus svensk moms. Mycket pengar, men jag är nöjd då även jag kan fixa väldigt vassa verktyg nu.
Kostar runt 10£. Det är märkligt dom inte hittat nåt supermaterial för det här inom bandslipindustrin. På den tiden det begav sig surfade jag rätt mycket på ämnet o det är ett hett topic bland klivslipare o annat folk som kör mycket bandslip. Neoceram är det jag kom fram till och det är såna glas jag handlade, men dom blir som sagt också gropiga med tiden.